Skrev några rader här om Sveriges seger i fyrnationsturneringen i Polen.
Skrev mest om Olivia Mellegård, som jag är övertygad spelade sig rakt in i EM-truppen direkt i debuten.
Äh, jag slänger ur mig en EM-trupp redan nu, den jag tippar Signell tar ut alltså och under förutsättning att alla är friska förstås.
Mv: Bundsen, Idéhn.
V6: Sand, Mellegård.
V9: Alm, Roberts, Westberg, Torstenson. Nej, jag kan inte ta bort någon ur den här kvartetten nu. Kan helt enkelt inte det. Kalla mig feg om ni vill. Så ja, det blir 17 spelare här.
M9: Gulldén, Strömberg.
H9: Blomstrand, Odén.
H6: Hagman, Fernis.
M6: Blohm, Lagerquist.
Försvar: Jacobsen.
***
Men det gäller alltså att alla är friska. Roberts (knä) och Bundsens (ljumskar) bekymmer bekymrar för det här är problem som de dragits med länge. Roberts har ju haft problem med knäet hela året och Bundsens ljumskar spökade redan under OS-förberedelserna.
Här kommer ju Signells dubbla stolar också in på ett delikat sätt. Om en vecka går Sävehof in i Champions League och ska spela sex tuffa matcher där före EM parallellt med SHE-spelet.
Hur kommer Signell matcha Bundsen och Roberts i Sävehof nu? Spara dem så mycket som möjligt till EM eller, som han borde tänka som Sävehoftränare, spela dem så mycket det går/är rimligt och sedan får man se hur deras status är när det är dags för EM.
Delikat var ordet.
***
Kristianstad stod för säsongens starkaste insats när det som bäst behövdes. Man tog en, troligen, nödvändig seger hemma mot Zagreb för att hoppet om en åttondelsfinal i CL ska leva. Det blev en artikel om det här.
Lagergren gjorde nio mål och visade att han definitivt ärmed och slåss om en plats i EM-kvalet och VM.
***
Har ni sett danske förbundskaptenen Klavs Bruun Jørgensens utbrott i dag i matchen mot Frankrike?
Vi kunde inte hålla oss.
Därför är vi tillbaka redan denna vecka med ett nytt avsnitt av ”Rutte & Flinck – Bladets handbollspodd”. Ni hittar den på de vanliga ställena.
Tanken var att köra varannan vecka. Men redan efter en vecka sprack det och vi drämde till med avsnitt två redan nu.
Ur det andra avsnittet av er kajplats i handbollsetern:
* På plats i Luxemburg.
* Niva dissar Rutte.
* Hjälm-gate. Vi tog ett snack med Marcus Waldén i förbundets medicinska kommitté om det uppmärksammade förbudet.
* Är han tidernas största floppvärvning i Handbollsligan?
* Rutte går loss på kommentatorer och hyllar debutanten Koa.
* Flinck om kampen om sista platserna i EM-truppen.
***
Om jag ska uppehålla mig lite kring den sistnämnda punkten, eftersom damerna spelar fyrnationsturneringen i Polen i dag och i morgon, och här dra vilka platser jag menar att det handlar om så är det följande:
Vänsternio förstås. Det har ju varit snackisen sedan Linnea Torstenson petades från den aktuella truppen. En av de här fyra ska bort till EM: Roberts, Torstenson, Alm och Westberg. I det här läget skulle jag vilja hävda att det faktiskt är Roberts som sitter säkrast då hon har, sett till den här kvartetten, unika spelaregenskaper. Nej, jag tror alltså inte längre att Torstenson är så given som de flesta menar att hon borde vara.
Högernio och högersex. Jag slår ihop de positionerna då Hagman och Blomstrand flyter över ”gränserna” där lite. Och då ska Signell säkert ha fyra spelare på de båda positionerna. Hagman är given förstås. Det tror jag Blomstrand också är. Sedan går Odén och Wallén en kamp om den andra platsen på högernio och Fernis är etta på högersex i det här läget. Daniela Gustin tror jag går före OS-spelaren Michaela Ek. Så det står väl mellan Fernis och Gustin om en plats på högerkanten.
Linjen därBlohm är given. Sedan utmanar Lagerquist Tegstedt om den andra platsen på mittsex. Signell vill ju ha ett aggressivare försvarsspel än vad Sverige haft de senaste åren och därför kan Lagerquist ta sig hela vägen in i EM-truppen trots att hon inte är med i Polen och bara har en landskamp i sitt CV.
***
Jag gjorde en nyhetsartikel i tisdags om att Tomas Ryde hade fått sparken som förbundskapten i Rumänien och ersatts av Györs Ambros Martin.
Så löd tipset jag fick nerifrån Rumänien och när jag gick in och läste en artikel i rumänsk media samma kväll så fanns det inget som antydde något annat än att Ryde hade fått gå på dagen.
Men det visade sig inte stämma helt för framåt nattkröken hörde Ryde av sig på sms och meddelade att han inte fått sparken utan sagt upp sig tre veckor tidigare.
Han var inte så glad över att jag skrivit att han fått sparken. Och rätt ska förstås vara rätt. Jag lade ut en tweet om detta och artikeln i fråga plockades bort från nätet.
Beklagligt men jag har försökt rätta till det så gott jag kunde.
Det har nu gått exakt 30 år sedan den då 26-årige Ryde prydde omslaget till Tidningen Handboll ihop med en kvartett spelare där i varje fall tre inte är helt obekanta i handbolls-Sverige än i dag. Men Mia Hermansson skulle bli den största vi haft på damsidan. Britt Forsell gjorde 129 landskamper, gifte sig med Ulf Schefvert och har två profiler till söner i Handbollsligan (Eric och Olle). Camilla Häverby gifte sig med Magnus Wislander.
Jag bjuder på en bild till från mitt arkiv med godis från Tidningen Handboll. En favorit i repris:
Inte för att jag förutsätter att alla redan har hunnit lyssna på vårt premiäravsnitt av podden. Men vad tyckte ni var bra? Vad var dåligt? Vad måste bli bättre? Vem vill ni ha som gäst? Pratar vi för fort eller för sakta? Borde jag hålla käften mer och släppa fram Robin? (Ja, det borde jag och så kommer att ske.)
Bombardera oss med feedback. Lättast når ni mig på mejlen: johan.flinck@aftonbladet.se.
***
Ni kan lyssna på det på alla de vanliga ställena, som här.
***
För övrigt vill Rutte i premiäravsnittet se Stefan Lövgren på bänken i landslaget, som en form av assisterande till Andrésson.
Själv vill jag se Max Darj testas i EM-kvaltruppen. Och Robert Månsson (utan att ha sett kvällens match mellan Ystad och Malmö).
***
1985 projektanställdes han på förbundet som ungdomskonsulent, ett uppdrag som skulle ta slut 1987. Men han är fortfarande kvar och i premiäravsnittet intervjuas han i egenskap av landslagschef:
***
Helle Thomsen tar över efter den sympatiske Henk Groener som ny förbundskapten för Holland. Det betyder att hon med allra högsta sannolikhet ställs mot Sverige i EM:s mellanrunda i Scandinavium, troligen med en EM-semifinalplats i potten.
Delikat och kittlande!
***
Från och med nu ska alltså Henrik Signell inte kommentera någon enskild spelare som är med eller inte med i Blågult? Det låter trist.
I veckans podd går jag hårt åt några av ligaklubbarna för att de vägrar lämna ut tre-fyra grundläggande nyckeltal om sin ekonomi: intäkter, kostnader, resultat och eget kapital för verksamhetsåret 2015/16.
Det är siffror som finns klart och tydligt utskrivna i verksamhetsberättelserna/boksluten som presenteras vid årsmötena för medlemmarna
Nej, jag kan inte kräva ut dem med hänvisning till offentlighetsprincipen då man som förening inte omfattas av denna princip.
Men det är ju ett stort antal medlemmar i respektive klubb som har de här siffrorna. Så är det någon som tröttnat på det larviga hemlighetsmakeriet och vill skicka över dem eller boksluten för Lugi, Ystads IF eller IFK Skövde så vet ni var och hur ni når mig. Och ni omfattas givetvis av meddelarskyddet, det vill säga jag lovar er full anonymitet.
***
Se nu till att lyssna på premiäravsnittet av podden. För Rutte och jag pratar nämligen om att spela in ett nytt avsnitt redan nästa vecka och alltså omedelbart dubbla utgivningstakten.
Som ni har väntat. Som vi har längtat. Men nu är den här: ”Rutte & Flinck – Bladets handbollspodd”.
Sportbladets Johan Flinck och Kristianstadsbladets Robin Nilsson snackar handboll och media; ibland med gäster, ibland utan gäster; ibland på allvar, ibland på mindre allvar; ibland bakom kulisserna, ibland framför.
Ur premiäravsnittet av er kajplats i handbollsetern:
Den märkliga presskonferensen. Varför valde man egentligen Kristján Andrésson och varför fick han bara ett tvåårskontrakt? Landslagschefen förklarar. Vem blir assisterande? Jag tar ut min EM-kvaltrupp. Rutte sågar reglerna. Silvertränarens tunga vecka. Hur bra är Malmö? Han fruktar en Snowden i handbolls-Sverige Fredrik Petersen eller Fredrik Pettersson? Den nye Karabatic. De fega klubbarna.
***
Ni hittar den på alla de vanliga ställena, bland annat på Sportbladets plattform här.
***
Med tanke på hur taggade vi var och hur mycket vi hade att snacka om så är det föga förvånande att avsnittet blev 1 timme och 20 minuter långt. Men det är i mastigaste laget. Det är vi medvetna om. Vi ska hålla oss lite kortare i framtiden.
***
Rutte överrumplar mig lite i början angående andra mer eller mindre dedikerade handbollsjournalister i vårt land. Jag nämner då att jag saknar någon på Expressen om vi snackar riksnivå. Det var inte meningen att nonchalera Nicolinn Nilsson som alltid är på mästerskapen. Men däremellan gör hon bara några få nerslag i handbollen eftersom hon också har basket- och ridsportansvaret på Expressen och gör en hel del annat.
Sedan glömde vi i hastigheten säkert några skickliga och dedikerade kolleger på lokaltidningar runt om i våra handbollsfästen. Sorry för det.
Mycket fotboll och allsvenskan för mig senaste veckan och därför inte så många rader här.
Och bloggen är alltså inte nerlagd även om det inte går att klicka sig till den från vår förstasida på sporten. Beror på tekniskt fel som ska återgäldas och som borde ha åtgärdats vid det här laget. Men ni har väl den här sidan som favorit/bokmärke i er webbläsare ändå, va?
Men det har jobbats i handbollsfabriken ändå.
Innan jag kommer in på det så vill jag skriva några rader om Kiel-PSG som jag såg i efterhand i natt hemkommen från Skånederbyt i fotboll. På tal om det förresten: Ystad är en fantastisk talangfabrik i handboll. Men MFF hade åtta spelare från de egna leden på plan i derbyt i går. Det är fantastiskt på den nivån i den sporten.
Kiel-PSG, ja. Hade läst ”om Lukas Nilssons fantastiska match”. Och visst var han bra. Lukas stänkte in fem mål varav flera i viktiga lägen och inget snack om att han är mogen för de här uppgifterna.
Men Kiels andra 96:a och nyförvärv på vänsternio imponerar ännu mer – Nikola Bilyk. Österrikaren som är född i Tunisien och har en ukrainsk handbollsmålvakt till far är etta på positionen nu i Kiel. Han har gjort 47 mål på de åtta första tävlingsmatcherna i Kieltröjan (Ekberg tvåa i den interna skytteligan på 28 och Nilsson trea på 27). Bilyk är straffläggare ihop med Ekberg och är bra bakåt också. Han skrev på ett förhandskontrakt med Kiel redan i början av 2015 och skulle egentligen inte flytta dit förrän nästa sommar men Kiel tog honom redan nu. Och det gjorde de rätt i. Det är Karabatic-material på Bilyk.
Hyfsad stjärnstatus på PSG:s vänstersida med Karabatic–Hansen–Gensheimer. Men den vänstersida Kiel avslutade med, när matchen skulle avgöras, är mer kittlande och tillhör framtiden: Bilyk (96:a)–Nilsson (96:a)–Santos (92:a).
Den sistnämnde är också ett nyförvärv från Österrike och bland det snabbaste jag sett på en handbollsplan. Det var väl meningen att Bilyk skulle avsluta matchen på vänsternio i stället för Nilsson men svensken var för het för att plockas ut så Gislason satte in Bylik som mittnia när allt skulle avgöras och bänkade Duvnjak. Kiel vann med 28-27 (15-15).
Sen ska det nämnas att det ändå var högersidan med veteranerna Zeitz och Sprenger som gjorde de avgörande aktionerna i slutminuterna.
Kiel har definitivt något nytt på gång, men jag tror inte de räcker ända fram, inte i Champions League i alla fall.
På vänsternio har Kiel sedan Dissinger också när denne är frisk.
Weinhold var bra på högernio, på tal om tyskarna.
***
Hansen och Karabatic har setts bättre. Nielsen fick mycket speltid och gjorde det helt okej.
***
Berättade i förra veckan att Jonas Källman gärna fortsätter i landslaget. I min bok är en så här motiverad Källman given också i ett nytt landslag under Andrésson. Han behövs verkligen bakåt och för sina taktiska handbollskunskaper i allmänhet. Jag var ju inne häromveckan på att Källman kanske skulle vara med i någon roll kring landslaget även om han inte spelar. Men det är förstås bättre att han spelar.
***
Hör att Mattias Andersson kanske trots allt fortsätter över VM.
***
Gjorde ett förhands inför Kristianstads Champions League-premiär i går med fokus på hur klubbarna från gamla öststaterna håller på att erövra CL. Kristianstad är ju dessutom i en ”östgrupp”. Knäcket läser ni här och här nedan tippar jag CL-grupperna. Tänker inte fega ur och ändra i något tips efter helgens resultat. Jag kör på detta.
Kristianstad hade som väntat inte någon större chans mot Vardar. Kunde inte se matchen men har förhört mig lite. Förstått att jag verkade ha legat rätt när jag inte hade med Lipovac som en av de tio bästa värvningarna i Handbollsligan (även om detta handlade om CL) när jag gjorde den listan inför ligapremiären. Många andra som sett honom som det.
Så här tippade jag CL-grupperna:
Grupp A
Veszprem (Ungern)
PSG (Frankrike)
Barcelona (Spanien)
Flensburg (Tyskland)
Kiel (Tyskland)
Wisla Plock (Polen)
—————————-
Bjerringbro (Danmark)
Schaffhausen (Schweiz)
Grupp B
Kielce (Polen)
Vardar (Makedonien)
Pick Szeged (Ungern)
Rhein-Neckar Löwen (Tyskland)
Zagreb (Kroatien)
Celje (Slovenien)
—————————–
Brest (Vitryssland)
Kristianstad (Sverige)
Grupp C
Montpellier (Frankrike)
La Rioja (Spanien)
—————————–
Chekhovskie Medvedi (Ryssland)
Elverum (Norge)
Metalurg (Makedonien)
Presov (Slovakien)
Grupp D
Zaporozhye (Ukraina)
Nantes (Frankrike)
——————————
Holstebro (Danmark)
Dinamo Bukarest (Rumänien)
Besiktas (Turkiet)
ABC/UMinho (Portugal)
Fotnot: 1:an i grupp A och B direkt till kvartsfinal. 2-6:an i grupp A och B till åttondelsfinal. 1:an och 2:an i grupp C och D till playoff om två platser i åttondelsfinalen.
***
Det händer som sagt grejer i handbollsfabriken. Ni har väl inte missat att KB-Rutte och jag drar igång en ny podd på fredag.
Förberedelserna har pågått en vecka redan och vi är supertaggade. Det här blir en nytändning för undertecknad i poddmakandet.
Men det har jag inga problem med för det handlar om Björn Melins bok ”Om tränarrollen och ledarskap” där han djupintervjuat tolv av svensk handbolls och fotbolls största profiler.
Det handlar om frågor och svar rakt av med ett kapitel på varje person och det är tunga namn: Lagerbäck, Vranjes, Ola L, Håkan Ericson, Helle Thomsen, Torbjörn Nilsson…
Alla som är intresserad av idrott i allmänhet och ledarskap i synnerhet borde läsa den.
Nu säljer Melin ut förstaupplagan på sin sajt bokstavstrogen.se för blott 100 bagis. Slå till!
***
Ni missar inte att följa mig på Facebook va? Gå in och gilla min handbollssida där så får ni allt jag skriver om handboll i ert flöde.
***
Har ju blivit en gnällig jävel annars på slutet nu där jag dissat på Handbollsligan och landslaget de närmaste åren.
Nu till Handbollsligan.se.
Satt i Baltiska hallen i tisdags och ställde frågan vilket haveri som var störst på premiärkvällen – IFK Ystads eller Handbollsligan.se:s.
Kanske var det IFK Ystads (elva mål framåt). Den eminente KB-Rutte tyckte i alla fall det.
Men den nya sajten för den nya handbollsligan är…ja, ett skämt så här långt.
Livescoren funkar inte. Det finns ingen statistik efter matcherna som förr. Statistiksidan visar bara skytteligan de senaste åren. Borta är assistligan, målvaktsligan, publikligan från tidigare år. Fel av mig, hittade just det nu.
RÄTTELSE/UPPDATERING: Efter att tagit extern hjälp (vi kan kalla honom Daniel Vandor) lyckades jag med viss möda hitta matchdatan och en hel del statistik. Så det var inte lika dåligt som jag först befarade. Ber om ursäkt för det. Men det var inte helt lätt att finna. Vet inte om livescoren fungerade i går. Var inte inne och tittade då. Men i tisdags så kunde man i varje fall inte se vilket mål det var som gjordes, om det var 9-3 eller 10-3. Det gick heller inte att scrolla bakåt i matchen. Jag lyckades i alla fall inte. Jag är inget tekniskt geni men rätt van vid att jobba med nätet och diverse sajter av det här laget.
Layouten är snyggare än på svenskhandboll.se, absolut. Men innehållet obefintligt. Längst ner under Höjdpunkter ligger fyra gamla grejer från slutspelet i våras, om att tränarna valt kvartsfinalmotståndare och att Alingsås gick till semi.
Jag hade hoppats och trott på en förbättring med den nya sajten.
Det finns så mycket att utveckla från tidigare.
Vår sport innehåller ju massor av intressant statistik.
En hel del av den fanns på svenskhandboll.se men den statistiken var hopplöst omodern presenterad och det fanns till exempel inget smidigt sätt att själv sammanställa statsen interaktivt för att kunna jämföra lagen. Allt fanns i olika pdf-filer som man typ var tvungen att skriva ut och sedan sätta sig med block, penna och miniräknare – år 2016.
Tänk att kunna klicka på ett lag och sedan en spelare och få upp hens statistik under säsongen. Wow! Det finns nu, visade det sig när jag äntligen fick upp menyerna. Inte helt lätt att hitta men det finns i alla fall. Bra där!
Eller åtminstone kunna klicka på ett lag för att få upp det specifika lagets tidigare matcher och spelschema framöver.
Tänk att få sammanställningar efter varje omgång likt dem som finns efter varje omgång i VM:
Tänk att få matchanalyser som de här, som man får efter varje mästerskapsmatch, på sajten direkt efter respektive match:
Och, som sagt, smidiga, interaktiva sätt att själv kunna sammanställa statistik. Göra en tabell över antalet tekniska fel lagen haft under säsongen. Eller hur många kontringar. Eller antalet utvisningar (lag för lag). Utan att behöva ha en skrivare, block, penna och miniräknare.
Råmaterialet finns ju där, nästan allt det här bokförs i alla matcher.
Man måste bara hitta ett sätt att systematisera det och presentera det. Jo, jag vet att det krävs resurser (läs: pengar) men det är en fråga om prioriteringar också. Och det finns många statistik-entusiaster där ute med kunskapen.
Minns gamla ”Kantspel” (hette det väl?) från heh.nu där handbollsartiklar från hela Sverige samlades varje dag.
Länka mer till poddar och allt annat som produceras i handbolls-Sverige på nätet.
Det här handlar om det alla pratar om: hur man ska marknadsföra vår sport.
***
Det var i år, säsongen 2016/17, elitserien skulle ha blivit en proffsliga…
Att det nu skulle springa runt 16 heltidsproffs i de 14 lagen var det nog ingen som någonsin trodde på. Men jag trodde att man skulle ha kommit längre än att bara ha bytt namn på ligan (utan att ens ha lyckats få ett tillräckligt bra bud för att sälja det till en kommersiell kraft).
Matchen som sådan var inte mycket att orda om: 27-11 till Malmö mot IFK Ystad. Det går inte att dra några växlar när det ser ut så här. Malmö helt överlägset i allt så det blev förstås ingen värdemätare.
Men jag kan inte låta bli att imponeras av Malmö ändå. Och då egentligen mer av hur de hanterade krossen efteråt.
Visserligen säger Petersen att de går för guldet i mitt knäck efteråt, men han var nästan mer intresserad av att prata om vad som inte var bra i matchen. Tränare Tönnesen var också mer inne på vad han inte var nöjd med än något annat.
Malmö är inte nöjt. Malmö vill mer.
Jag tippade visserligen dem topp-fyra, som så många andra, men hade ändå mina tvivel på det här bygget med en rad veteraner, visserligen namnkunniga, som ska tända till match in och match ut i serielunken i ett handbollssvalt Malmö och en Baltiska hallen där inramningen är skral (även om kvällens publiksiffra på 1887 var mycket fin).
En match som i praktiken var avgjord efter 20 minuter undanröjer förstås inte de tvivlen. Men jag förstår, efter att snackat runt lite efteråt, att det här laget verkligen vill något och glöm inte att spelare som Fredrik Petersen, Patrik Kvalvik och Zoran Roganovic aldrig har vunnit ett SM-guld eller ens spelat en SM-final. De får nog inte så många bättre chanser än i år.
Stian Tönnesen har ökat träningsdosen ordentligt och alla verkar köpa hans idéer.
Lägg till det här tre unga niometersspelare som borde vara under Kristján Andréssons lupp när denne ska bygga ett nytt landslag: Adam Lönn, Robert Månsson och Linus Persson.
Det är en sak att rädda skott från en överkörd nykomling och en annan från Kim Andersson, Olafur Gudmundsson och Magnus Persson i en viktig rysare. Men Niklas Kraft kan inte göra det så mycket bättre än vad han gjorde i dag och visade att Malmö har två bra målvakter.
Man har en fin bredd över huvud taget i år. Anton Blickhammar kommer till exempel att få en viktig roll som avlastade på vänster- och mittnio. Det kommer Månsson att må bra av efter att spelat nästan non-stop under mycket lång tid.
Konkurrensen på många positioner kommer också att höja kvaliteten i Tönnesens lag.
***
1887 åskådare i kväll i Baltiska hallen när IFK Ystad kom på besök ska jämföras med 1076 i Lisebergshallen i ett göteborgsderby.
***
Matchen var alltså första gången Petersen mötte sin moderklubb IFK Ystad. För övrigt har hela sex Malmö-spelare och -ledare ett förflutet i IFK: Tönnesen, hans svåger och assistent Konrad Rasmussen, Kvalvik, Petersen, Beutler och Kraft.
***
Starkt av Lugi att besegra Ystads IF borta utan Jildenbäck och Wickman-Modigh.
Mer Petersen. Han var mycket imponerad av Zoran Roganovic efter att följt honom på nära håll hela försäsongen.
– Han är fantastisk. När det väl gäller är han fruktansvärt bra. Zoran hade gått in i många Bundesligalag som 39-åring.
Det hade han?!
– Ja, det hade han gjort. Nu var han väl inget speciellt i dag. Han är inte som bäst när man leder med tio. Men det är ju ingen jugge.
Du låter imponerad?
– Ja, det är jag, jag trodde inte att han var så bra alltså.
***
Det här visste ni kanske inte. Men ibland drar Petersen på sig RIK-tröjan för att skoja lite:
***
Jag har ju gnällt på Petersen som ett hopplöst intervjuobjekt i framför allt landslaget på senare år. I dag höll han starka ++++. Lite som på den gamla goda tiden.
***
Stötte på Ulf Sivertsson i paus. Han var på plats för att tackas av ihop med Calle Andersson.
”Tubbi” är i OV Helsingborg numera. Och trivs.
– En mycket välskött klubb.
Allsvensk premiär den 25 september mot… Drott förstås.
***
Följ mig på Facebook, vetja. Så får ni allt jag skriver i handbollsväg i ert flöde på Facebook.
Drar till Baltiska hallen snart för att se Malmö-IFK Ystad.
***
Det smids i poddverkstaden, förresten.
Förhoppningsvis lite sköna besked snart.
***
Tyckaren om framtidens landslag så:
Han kommer inte till ett dukat bord, Kristján Andrésson. Vi ska vara glada om Sverige går till mästerskapen framöver. Men jag ser gärna Jonas Källman i en roll.
Ett misslyckat mästerskap i ryggen. Ett skrällnamn på förbundskaptensposten efter att andra nobbat. En stomme som lägger av – däribland storstjärnan och förstemålvakten. Ett orutinerat landslag. En inte särskilt ljus framtid. Ni är kanske trötta på mina jämförelser med fotbollen. Men den här gången är det svårt att blunda för alla paralleller som just nu finns mellan våra landslag i handboll och fotboll. Precis som Janne Andersson kommer Kristján Andrésson inte till ett dukat bord. Kim Andersson tackade för sig direkt efter OS. Tobias Karlsson gjorde det i förra veckan. Mattias Andersson lär göra det inom kort, kanske också Fredrik Petersen. Jonas Källman har förmodligen också gjort det. Där snackar vi sammanlagt 930 landskamper på fem spelare eller nästan 200 i snitt. Ett stort tapp för en ny förbundskapten med begränsad internationell erfarenhet. Janne Anderssons liv som förbundskapten blev på många sätt mycket enklare av Zlatans farväl till landslaget. Det blir inte Kristján Andréssons av Kims och Tobbes tack och adjö. Men jag tycker inte att de ska försöka övertalas. Däremot gör Andrésson helt rätt som tänker kontakta spelare som Kim Ekdahl Du Rietz (framför allt) och Johan Sjöstrand, som på toppen av sina karriärer tackat nej till landslaget på senare år. För det är inte många spelare vi annars har kvar på den yttersta nivån numera, sett till deras vardag i klubblagsvärlden: Andreas Nilsson i Veszprem, Lukas Nilsson och Niclas Ekberg i Kiel, Jesper Nielsen i PSG, Jim Gottfridsson och Johan Jakobsson i Flensburg och Mikael Appelgren i Rhein-Neckar Löwen. Då räknar vi rätt snällt. Varken Nilsson, Gottfridsson eller Jakobsson har tunga roller i sina lag, inte ännu. Det återstår väl också att se vilken roll Nielsen får i PSG. Skulle vi be en utländsk handbollsexpert peka ut vilka som kan betecknas som världsstjärnor i det svenska landslaget i höst blir nog svaret ganska kort. Men det skulle förvåna mig mycket om Kim EDR och Sjöstrand plötsligt tackar ja till landslaget när Andrésson ringer och frågar. För vad jag har förstått så har inte deras nej haft något med förbundskaptenerna att göra utan beror på egen motivation och/eller belastning. Men de kan förstås ha ändrat sig. Jag tycker också att Andrésson ska ta ett snack med Jonas Källman. För där har vi inte hört ett nej för all framtid, inte ännu i alla fall. Nej, jag vill inte hänga kvar i det gamla. Generationsväxlingen ska genomföras här och nu och Andrésson ska få tid att genomföra den. Men en Jonas Källman som tvåa bakåt, kulturbärare vid sidan av plan och en brygga mellan det gamla och nya landslaget är inte helt fel. Eller ska han ta plats i ledarstaben rent av? Den tanken slog mig i förmiddags. Jag inser också att det finns mycket som talar emot en sådan lösning. Men om man vill ha någon med mycket internationell rutin och ingen av ”Bengan Boys” är tillgänglig så kanske… *** Som sagt ska Andrésson få tid att bygga sitt landslag nu. Resultatkraven måste sänkas. Jag vill drista mig till att vi ska vara glada om Sverige tar sig till VM 2019. Till VM i januari 2017 är Sverige redan kvalificerat och kvalet till EM (2018 i Kroatien) ska i vanlig ordning inte vålla några problem även om det kan bli lite tajtare än på senare år. Playoff till påföljande VM är Andréssons sista uppdrag i det nuvarande kontraktet, som sträcker sig till och med sommaren 2018. Fixar man det ska han givetvis få förlängt till minst 2020. Tanken nu måste vara att Andrésson ska få jobba långsiktigt, mot hemma-EM 2020 och OS 2020. Eller hoppas förbundet att Ljubomir Vranjes är tillgänglig 2018? Glöm inte vad landslagschef Tjernberg svarade på min fråga i somras i fall Vranjes var avskriven: – Ja, för den här gången. *** Som jag varit inne på tidigare så är Jim Gottfridsson min givne lagkapten efter Tobias Karlsson. Andra spelare som behöver ta större roller nu, likt Källman gjorde sent i sin landslagskarriär, är Andreas Nilsson, Mikael Appelgren, Viktor Östlund, Niclas Ekberg, Mattias Zachrisson och Jesper Nielsen. Ja, även ungtupparna Lukas Nilsson och Jerry Tollbring. Det är de här spelarna som ska bilda stomme i Andréssons nya landslag. Gärna ihop med Kim Ekdahl Du Rietz – och Källman i nån roll.
Tobias Karlsson meddelar att han slutar i landslaget.
Ni läser om hans besked i dag här.
Jag ska inte säga att det kommer som en chock men lite överraskande är det nog ändå. Tobbe sa visserligen efter OS att han skulle tänka kring sin landslagsframtid innan han lämnade något besked. ”Men det gör jag inför varje ny säsong”, som han sa.
Tobbe har heller aldrig antytt någon tvekan tidigare om att fortsätta i landslaget och jag uppfattade det inte så den här gången heller.
Så jag trodde nog att han skulle köra på en säsong till i Blågult, då det bara är fyra månader till VM och han har ett år kvar i Flensburg på det här kontraktet.
Men nu är det slut och även om hans egen tränare i Flensburg, Ljubomir Vranjes, kritiserar landslagsspelarna för att sakna den rätta viljan och inställningen i landslaget i senaste numret av tidningen Match (mer om det längre ner här), så ska inte något av den kritiken falla på Karlsson.
De flesta av oss vet hur Karlsson ställt upp i landslaget gång på gång trots stora skadeproblem. Minns hur han spelade med bruten käke våren 2015 och under OS fick jag höra att han knappt kunde gå under OS-kvalet på grund av smärtorna i ryggen.
Han borde helt enkelt inte ha spelat vid flera tillfällen.
***
När han nu checkar ut för att kroppen inte pallar belastningen längre är det fullt förståeligt.
***
Även om Karlsson inte kom upp i den höga klass i OS som han skämt bort oss med genom åren så är det här naturligtvis ett tungt avbräck för Blågult. Det blir ett mycket stort hål att fylla för den nye förbundskaptenen.
Vem ska spela ihop med Jesper Nielsen i mittförsvaret?
Drömmen hade förstås varit en tvåvägsspelare.
Philip Stenmalm? Viktor Östlund?
***
Och vem ska bli lagkapten?
Ni vet vad jag tycker. Trots att han hade ett mardröms-OS.
Ge Jim laget, som jag skrev inför OS-premiären.
Jim Gottfridsson alltså.
Han kommer att växa av ansvaret (och erfarenheterna från OS).
***
Snacka om generationsväxling nu.
Kim Andersson och Tobias Karlsson slutar. Det lär väl Mattias Andersson och Fredrik Petersen också göra.
Ny förbundskapten ska tillsättas.
Och en ny ordförande är redan på plats.
***
Vranjes kritik mot landslagsspelarna till sist.
Eller rättare sagt Ola Lindgrens svar på densamma.
Jag lade ut det här knäcket i dag.
Och även om jag nämner Kim Andersson och Jonas Källman i texten så tycker jag ändå att deras fall skiljer sig från Ahlms, Ekdahl Du Rietzs och Sjöstrands. Både Andersson och Källman krigade på i många år i Blågult med skadebekymmer och kom också tillbaka.
Här är den artikeln:
MALMÖ. Ljubomir Vranjes är kritisk till de svenska landslagsspelarnas vilja och inställning. Ola Lindgren menar att man inte ska kritisera spelarna som ställer upp i landslaget. Däremot de som tackar nej. – Man måste ändra värdegrunder och ändra attityden till landslagsspel, säger Lindgren.
Handbollsherrarna gjorde fiasko i OS och var borta från kvartsfinalerna redan med en gruppmatch kvar. I tidningen Matchs ligaguide, som kommer ut i dagarna, kritiserar nu Ljubomir Vranjes, tränare i tyska Flensburg och förbundets förstaval som ny förbundskapten tills han stoppades av klubben, de svenska landslagsspelarnas vilja och inställning i en egen krönika. ”Personligen saknar jag den äkta kärleken från många till vår sport. Att offra sig, visa viljan och att ha attityden till jobbet som verkligen måste utföras eller att visa glädjen och stoltheten som du ska ha för ditt land. Jag är ledsen, men jag ser den inte och jag känner den heller inte. Inte så som jag vill att den ska vara”, skriver Vranjes. Han avslutar: ”Taktik inför match, laguppställningar, motståndare, förlust eller vinst – allt det där är för mig ärligt talat mindre viktigt för att vi ska komma tillbaka till världstoppen igen. Jag vill se ett svenskt landslag vinna en turnering i störst krigarhjärta och offervilja, inget annat. Visa stolthet så får du uppleva det vackra. Ditt lands respekt och kärlek.” Ola Lindgren, avgående förbundskapten efter åtta år på posten, tycker det är fel att ifrågasätta OS-spelarnas inställning. – De gjorde ett fantastiskt jobb en hel sommar utan att få med sig resultaten. Men det berodde på att vi inte fick med oss ett självförtroende från start i OS. Jag tycker att man ska ha respekt för den sommar de lade ner. Resultatet i OS är vi alla missnöjda med, säger Lindgren. – Men Vranjes kanske syftar på att många lämnat återbud till landslaget i unga år. Där ger han Vranjes rätt i sin kritik. – Det finns en ny generation som kanske inte har samma engagemang för landslaget. Man brinner inte lika mycket för att spela för landslaget som förut. Marcus Ahlm, Kim Ekdahl Du Rietz, Johan Sjöstrand, Jonas Källman och Kim Andersson är några av de nyckelspelare som tackat nej till landslaget när de kanske varit som allra bäst (de två sistnämnda har dock gjort comebacker). – Förr var det en enorm stolthet att representera sitt land. Den drivkraften har kanske försvunnit lite. Men belastningen är enorm i de stora ligorna numera. Men de franska storstjärnorna ställer upp år efter år? – De har kanske en unik generation. Det finns också en annan ekonomi där som inte det svenska förbundet har. Vi måste bygga andra värden. De franska spelarna har stora guldbonusar. Man det ska väl inte vara för pengarna som man är med i landslaget? – Nej, det ska vara stoltheten att representera Sverige. Där har man mycket att jobba med; man måste ändra värdegrunder och ändra attityden till landslagsspel generellt. När ska man börja jobba med de här värdegrunderna? I j-landslaget? – Det är ett jobb för förbundet. Man måste bygga upp mer värden för våra landslagsspelare än ekonomi. Vad då för värden? – Man kan hjälpa på många andra sätt, med studier, ett skyddsnät eller vad man ska kalla det. Vi försöker med talangprojekt som ska sporra unga spelare. Det är en enormt stor fråga. Hade du och Staffan Olsson kunnat göra något annat för färre spelare skulle ha tackat nej? – Det finns det säkert. Men jag tycker att vi har visat stor förståelse. Hade vi haft en mer principfast linje hade säkert fler spelare inte varit med, säger Lindgren.
Det var inte bara jag som var tveksam inför en ny poddsäsong.
När jag tog ett snack med Kent-Harry på kickoffen i går berättade han att han tackar för sig. Nej, det ligger ingen schism bakom
Kent-Harry känner att han inte är lika ”handbollsnördig” som förut och tycker att det är lagom med tre säsonger.
Själv får jag se hur jag gör framöver.
Jag vet att det är, som Bolltroll sa en gång, ”Kent-Harry som bär podden”.
Och jag har förstås inga tankar på att sitta och mala själv framför mikrofonen.
Men hade det funnits ett intresse där ute för en intervjupodd? Där jag intervjuar olika handbollspersonligheter varannan vecka?
Hör gärna av er!
Sen ska jag få ihop det hela med min chef också.
***
Det blir ingen omfattande recension av upptaktsträffen. Ni som följer mig på twitter fick en del i går medan den pågick.
Men gänget bakom upptaktsträffen ska ha beröm för bildspelet som pågick bakom respektive tränare på scen. Då fanns det något annat att vila ögonen på emellanåt i stället och man hade fyndat en del klassiska bilder i arkivet.
***
Oscar Carlén höll hög klass som expert.
***
Ser väldigt mycket fram emot boken om RIK som kommer nu i höst till 100-årsjubiléet. Föreställer mig att den blir bättre än mycket annat i den genren (föreningars jubileumsböcker) med skribenter som Koa, Cege Berglund och Rebecca Hedin samt Daniel Vandor som layoutansvarig.
***
Tränarna hade tagit ut sina all star team och gjort några andra utnämningar inför säsongen. Ett kul grepp som man dock inte lyckades klämma in på upptaktsträffen.
Men jag har ”kommit över” listorna och ett knäck kring det är på väg ut på vår sajt.
Här har ni den artikeln plus de kompletta listorna under.
MALMÖ. Lugi tippas lägre än på många år. Men i tränarnas eget all star team dominerar man ihop med Kristianstad. – Det finns en del resurser, säger Lugitränaren Tomas Axnér.
Inför tisdagens kickoff i handboll hade alla tränare i vanlig ordning tippat serien, eller Handbollsigan som den numera heter. Precis som de senaste åren är Kristianstad klara favoriter: 10 av 14 tränare tror på tredje raka guldet för svensk handbolls flaggskepp. Trots att man tappat sju nyckelspelare och att Ola Lindgren menar att man börjar om på noll med ett nytt lag. Främsta utmanarna tippas förstås Alingsås, med tre raka SM-finaler, bli samt Malmö och Sävehof, som är de kanske enda två lagen i ligan som på papperet ser bättre ut än i fjol. – Jag ser Sävehof som en väldigt stor outsider, säger experten och Lugitränaren Tomas Axnér, som dock tror stenhårt på nytt guld för Kristianstad. – Kristianstad har bänkspelare som hade gått in i förstauppställningen i tio-elva av de andra lagen. Hans Lugi har tillhört utmanarna i flera år men tippas nu bara bli sexa. – Det har väl mycket att göra med att vi tappar Torbjörn Bergerud och Zoran Roganovic. Jag tror vi har alla möjligheter att bli fyra-femma. Det kommer att bli väldigt tajt. Inför säsongen har tränarna också tagit ut ett varsitt all star team, som Sportbladet kan presentera här nedan. Där dominerar faktiskt Lugi ihop med, inte helt oväntat, Kristianstad. Lugi tar tre platser (Simon Jeppsson på vänsternio, Hampus Jindelbäck på högersex och Jakob Wickman-Modigh på mittsex) samt årets genombrott (Alfred Jönsson). – Det är en halv uppställning. Det finns en del resurser givetvis, säger Axnér, som själv tippar sitt lag sexa. Borde ni inte vara högre än sexa då? – Vi hade elitseriens bäste målvakt i fjol. Nu har vi en ung, oprövad målvakt i Josip Cavar som vi i och för sig hoppas mycket på. Vi har också en oprövad högernia i Hampus Henningsson. På damsidan noterar vi att suveräna Sävehof väntas ta ännu ett guld men att man faktiskt ”bara” har med fyra spelare i all star team.
