Förra gången en svensk fick en avskeds- och hyllningsmatch i Kiel var jag på plats.

Då var det Stefan Lövgren.

I kväll är det Marcus Ahlm.

Hade förstås gärna varit där men det hinns inte med.

Hur ofta får en svensk världsstjärna i en stor bollsport en sådan här match i världens främsta klubb inför en utsåld arena (10 250)? Nej, precis. Men tyvärr blir inte uppmärksamheten här hemma därefter.

I kväll spelar först Kiel mot Ålborg i en ”riktig” träningsmatch och sedan börjar hyllningarna till Ahlm med en match mellan det lag Ahlm valt ut bland alla han spelat med under sina tio år i klubben och dagens Kiel.

Ahlms lag:

Målvakter:
Peter Gentzel
Henning Fritz

Linjespelare:
Magnus Wislander
Pelle Linders
Klaus-Dieter Petersen
Marcus Ahlm
Daniel Kubes

Vänsternior:
Demetrio Lozano
Frode Hagen
Piotr Przybecki

Mittnior:
Stefan Lövgren
Nikola Karabatic
Börge Lund
Viktor Szilagyi

Högernior:
Kim Andersson
Roman Pungartnik
Staffan Olsson

Vänstersexor:
Henrik Lundström
Adrian Wagner
Nikolaj Jacobsen

Högersexor:
Johan Petersson
Tobias Reichmann

Coacher:
Noka Serdarusic
Staffan Olsson

Spelare som Thierry Omeyer, Vid Kavticnik, Mattias Andersson och Momir Ilic var också uttagna men har tvingats tacka nej av hänsyn till sina klubbar och egna matcher.

Men inte spelade väl Ahlm med Wislander och Staffan Olsson i Kiel?

Uppvisningsmatchen direktsänds på www.ndr.de.

***

Pratade med Lövgren i dag. Han skulle ta båten från Göteborg till Kiel i natt.

– Sen ska man få stryk i morgon kväll, suckade Lövgren.

– Fasen vad de kommer att slå på oss. Men vi får vinna banketten efteråt i stället.

***

Kim Andersson blir borta i åtta veckor på grund av sina axelproblem. Trist för Kim och Kolding förstås men bra för landslaget och EM att man äntligen får bukt med skiten (förhoppningsvis).

Andersson ska undersökas av experter nere i Katalonien tydligen.

Lövgren var väldigt glad över att Kim slapp operation.

***

Ahlm hyllas rättmätigt förstås.

Samtidigt är det slut för en annan av 2000-talets få svenska världsstjärnor i sin superklubb. Men Jonas Källman får ingen hyllningsmatch i Atletico Madrid. Det får förstås inte någon spelare i den hastigt och mindre lustigt nerlagda klubben.

Vilka världsstjärnor under 2000-talet har någon av de där båda INTE varit klubbkamrat med?

Tänkte skriva ner och publicera namnen på alla de spelat med i Kiel respektive Ciudad Real/Atletico men jag orkar inte.

Bad i stället Källman fundera på ett all star team med lagkompisar. Sa att han kunde fundera någon dag och så kunde vi ta det på sms.

– Du, jag kan dra det nu direkt, sa Källman och drog sitt lag utan att blinka.

Varsågoda, här har ni Källmans drömlag från sina elva år i den spanska superklubben:

Mv: Arpad Sterbik (2004-12)

V6: David Davis, ”om jag inte kan ta mig själv” (2005-)

V9: Sergej Rutenka (2005-09)

M9: Talant Dusjebajev (2001-13)

H9: Olafur Stefansson (2003-09).

H6: Mirza Dzomba (2004-07)

M6: Rolando Urios (2001-09)

Noterar att alla spelade där samtidigt i två säsonger: 2005-07.

Ahlm vägrade ju ta ut ett motsvarande lag i Kiel när jag frågade honom i våras.

Men om vi hjälper honom på traven. Vad säger ni om det här laget?

Mv: Thierry Omeyer (2006-13)

V6: Nikolaj Jacobsen (1998-2004)

V9: Nikola Karabatic (2005-09)

M9: Stefan Lövgren (1999-2009)

H9: Kim Andersson (2005-12)

H6: Christian Zeitz (2003-)

M6: Andrej Xepkin (2006-07)

Då får vi alltså inte in Filip Jicha till exempel. Eller Daniel Narcisse.

Vilket är det bästa då? Källmans eller Ahlms?

***

När jag kom hem i dag låg de här i brevlådan:

Så nu kan säsongen dra igång.

***

Mattias Andersson var en av blott två spelare som tillägnats ett helt uppslag i SportBilds bilaga:

Den andre var Kiels nye tunisier Wael Jallouz.

 

Här har ni onsdagens handbollsgrej i papperstidningen (redan nu):

Glada nyheter för svensk handboll:
Jonas Källman vill komma hem och spela i elitserien och öppnar tydligt för en landslagscomeback.
– Det hade varit skoj att komma hem till elitserien och spela ett år, säger den trefaldige Champions League-mästaren.

Jonas Källman står fortfarande utan klubb sedan hans Atletico Madrid lades ner i början på juli.
– Jag har visserligen skrivit in mig på arbetsförmedlingen här i Spanien så jag kan gå där och ta ut i två år. Men det är inte det jag är ute efter, säger 32-åringen.
Han är öppen för allt och spektrat är stort i dagens handbollsvärld – allt från Qatar till Tyskland, Frankrike, Danmark, Östeuropa och elitserien.
Var skulle du vilja spela?
– Den senaste veckan har jag börjat fundera mer på elitserien. Det hade varit skoj att komma hem till elitserien ett år, till att börja med. Det är absolut intressant.
Skövde, där Källman spelade 2000-02, har tidigare nämnts.
– Jag får väl ringa Robban (Arrhenius, Skövdetränaren) och fråga om han kan hitta på något.
Kristianstad då, med draget som finns där?
– Ola (Lindgren) kan väl ringa mig, uppmanar Källman.
Elitserien verkar gå före det mesta just nu i Källmans framtidsplaner.
– Elitserien går före Danmark. Och jämfört med ett medelbra lag i Tyskland ligger nog elitserien också närmare även om det inte är alls samma pengar.
Och nu öppnar Källman, som tackade för sig i landslaget i april, dörren till Blågult på vid gavel.
– Jag får kanske ändra mitt beslut där. Nu är det helt plötsligt ett helt annat läge.
Källmans omsvängning gläder förstås förbundskaptenen (och Kristianstadstränaren) Ola Lindgren.
– Vi har också fått de indikationerna under sensommaren. Det känns bra att han öppnar upp portarna. Men vi får se vilken klubb han hamnar i först.
Kristianstad kanske? Kommer du att ringa honom i det ärendet eller?
– Det lutar väl inte åt det. Vi förlängde ju inte med Charlie Sjöstrand och har två killar där. Klart att han hade tillfört mycket men det ligger nog lite utanför vår budget, säger Lindgren.

***

Fick inte med allt intressant från Källman-snacket i artikeln.

Frågade bland annat om pengarna Atletico Madrid var skyldiga honom.

– Jag har fått mina pengar som jag ska ha.

Fick du alla pengar du skulle ha?

– Ja.

Fick känslan av att Källman kanske var förhindrad att säga hela sanningen där.

Om att gå till en klubb i Qatar:

– Då får de komma med ett monsterbud. Det är ju det sämsta för familjen. Men det som väger över för Qatar är pengarna. För Sverige talar det motsatta, det sociala.

***

Mycket kort uppsamling från det lilla jag twittrade i slutet av semestern:

Kul att läsa om legendaren Sten Sjögren i Sydsvenskan. Men lite mer än fyra citat kunde ju reportern bjudit på.

@cmartj är höstens hjälte sedan han skrivit in hela elitserieprogrammet i iCal/Kalender och jag med en knapptryckning bara kunde ”hälla in” det i min kalender.

***

Barcelonas fotbollssektion värvade Neymar, handbollssektionen Karabatic.

Fransmannen om jämförelserna:

– Jag är smickrad över att jämföras med Neymar, men jag menar att jag vunnit några titlar. Han får vinna ett eller två VM-guld, sen kan vi snacka, sa Karabatic med ett leende här.

***

Kaos i Hamburg. Nye vd:n Frank Rost lämnar efter bara sex veckor. Eller gör han inte det ändå? Här får ni många tyska ord i ämnet.

***

Sugna på att se spelare in/ut i elitserielagen och hur trupperna ser ut på ett mycket överskådligt sätt? Kolla in kantspel.se här. Bra där, Vandor & Co.

***

Ivano Balic klar för Wetzlar. Betyder alltså att Bliznac och Tönnesen får en av 2000-talets två största i handbollsvärlden (Karabatic är den andre i mina ögon) mellan sig kommande säsong. Kantspel.se har pratat med Bliznac i ämnet.

 

***

U19 ångar på i sitt VM. Redan klara för åttondelen trots att två gruppomgångar återstår. Seger i kväll mot Rumänien med tolv olika målskyttar.

Luktar helt klart final – minst!

Michael Apelgren lämnar Sävehof.

Enligt mina uppgifter är det i princip klart, och blir offentligt inom 24 timmar, att spelmotorn går till ett lag i spanska ligan.

Lite intressant att Sävehof släpper iväg Apelgren ändå. Dels förlängde han ju så sent som i somras och dels stod han för mycket av rutinen i detta nya, unga Sävehof.

Nu får väl Eric Forsell Schefvert ännu större ansvar. Sedan i december har Sävehof nu släppt iväg Fredrik Larsson, Kent Robin Tönnesen, Kristian Bliznac, Jesper Nielsen, Thomas Forsberg och Tobias Johansson. Rätt mycket kvalitet och erfarenhet där.

UPPDATERING: Glömde Robert Johansson, som lägger av.

Drog på mig jeansen i morse och det betydde att ”kneget” (ähum) väntade igen efter den längsta semestern jag haft i mitt liv. Har inte haft långbrallor på mig på de sex veckor jag varit ledig. Precis så det ska vara.

Strax efter att jag drog på mig de där jeansen började det kvittra i mitt öra igen från handbolls-Sverige.

Det handlade om Jernemyr igen. Och Lugi.

”Den kinesiska muren” verkar snart stå färdig nu. Det kan nog bli klart vilken dag som helst. Jernemyr var nämligen nere i Lund i går, närmare bestämt på Lugis kansli tillsammans med sin agent Åke Unger och träffade bland annat sportchefen Adébo.

Fick detta bekräftat senare från säkert håll och med på mötet var också Lugis ordförande och vice ordförande. Det här var heller inte Jernemyrs första möte med Lugi.

Fick tag i Adébo i kväll. Han varken bekräftade eller dementerade utan sa som vanligt:

– Inga kommentarer.

Från början hörde jag också att ”Glasmästarn” (Arne Paulsson) skulle varit med på mötet. Men det dementerades senare av en annan källa och till och med av Glasmästarn själv.

Men Paulsson tillstod:

– De har bett mig hjälpa dem med bostad åt Jernemyr.

Jag säger inte att det garanterat blir Lugi. Har inte koll på hur mycket Guif och eventuellt andra föreningar fortfarande är med i racet. Men känslan är att Lugi sitter i förarsätet.

Det var allt från mig i kväll.

Men nu är vi igång här. Och ni hänger väl på? Vi står inför en ny, rolig handbollssäsong.

Välkommen tillbaka, alla läsare!

UVM-guld igen och hade det varit hockey hade det väl varit Jerringpris-snack, Bragdguldsvarning och spekulationer om prisregn på Idrottsgalan nu.

Men nu var det bara handboll.

Dock ska grabbarna, om jag förstått nattchefen rätt, få välförtjänt utrymme i måndagens Sportbladet.

Jag blev uppring av nämnde chef och, mitt under brinnande semester och på besök hos kollega Wagner i dennes sommar-mansion på Västkusten, ”avkrävd” en tyckare i ämnet i varje fall.

Den har ni här nedan.

Trevlig fortsättning på sommaren och på återseende i augusti.

Utan storstjärnan, bäste spelaren och spelmotorn? Javisst.
Utan en supermålvakt? Aldrig.
Peter Johannesson är nyckelspelaren bakom det svenska UVM-guldet och, förmodligen, vår nästa världsmålvakt.

Man kan ju avbryta semestern av sämre anledningar än ett UVM-guld i handboll.
I det här yrket stänger man sällan av helt utan vittjar mejlkorgen nästan varje dag.
Men jag får medge att jag knappt öppnade handbollförbundets kommunikéer under första veckan av årets U21-VM. Sverige trummade ju på som vanligt i gruppspelet mot på papperet ganska lätt motstånd.
Det var inte förrän semifinallagen var klara i onsdags som jag började bry mig. Ty förutom Sverige var Frankrike, Kroatien och Spanien klara – tre av de senaste tio årens fyra stornationer inom herrhandbollen (Danmark är det fjärde).
Gott så.
Fyra dagar senare står Blågult som världsmästare.
Fantastiskt!
Och man gör det utan sin storstjärna, bäste spelare och spelmotor – alla roller samlade i Jim Gottfridsson som nobbade UVM för att fokusera på nästa steg i karriären som proffs i Flensburg.
Men utan Gottfridsson att lägga ansvaret på klev i stället l-a-g-e-t fram och tog UVM-guld med ett klassiskt svenskt framgångsrecept:
Starkt kollektiv.
Bra försvar och kontring.
Och suveränt målvaktsspel – förstås.
Ni kan ju vår stolta målvaktstradition med, om vi bara snackar de senaste 30 åren, Claes Hellgren, Mats Olsson, Tomas Svensson, Peter Gentzel, Mattias Andersson och Johan Sjöstrand.
2003 tog vi vårt första UVM-guld med Anders Persson i turneringens all star team.
2007 kom det andra när nämnde Sjöstrand utsågs till turneringens bäste målvakt och Andreas Palicka byttes in och blev finalhjälte (i höst bildar de målvaktspar i världens bästa lag – Kiel).
I går kom det tredje UVM-guldet och den här gången är det Peter Johannesson som storspelat turneringen igenom, tagit plats i all star team och visat att Sävehof uppenbarligen gör rätt som flyttar upp honom som förstemålvakt när Thomas Forsberg lämnar.
Johannesson är den senaste produkten i den fantastiska svenska målvaktsskolan.
***
2003 skulle de nyblivna världsmästarna, med Kim Andersson, Jonas Larholm och Fredrik Petersen, ta över efter tidernas bästa landslag i Bengan Boys. Det tog nio år innan man nådde en stor final med OS-silvret i fjol.
2007 kom UVM-guldet mitt under en mörk landslagsperiod.
Med tanke på OS-silvret i fjol känns tajmingen bättre den här gången. Men räkna inte med att många av de här spelarna kommer att utgöra stommen redan i OS 2016. Nej, det dröjer ytterligare några år.
Men framför allt Philip Stenmalm (hela VM:s MVP), Anton Lindskog och Daniel Pettersson blir förstås riktigt intressanta att följa framöver.
Och Kristianstad verkar ha gjort ett mycket spännande nyförvärv i Albin Lagergren från Varberg.
***
Hur länge blir Andreas Berg (vänstersexa i VM:s all star team) kvar i Önnered?
***
Unnar verkligen en handbollsarbetare som Jan ”Proppen” Karlsson en sådan här framgång.
Men kan han ha lurat oss alla? Var det i själva verket detta som var ”Vision 2013”?
***
Sverige är alltså nu U21-världsmästare både på dam- och herrsidan.
Starkt!
Men medan Johannesson håller den fantastiska målvaktstraditionen på herrsidan vid liv råder det målvaktskris hos damerna.
En gåta det där.
***
Med ett leende på läpparna lutar jag mig nu tillbaka i solstolen igen. Och solglasögonen måste förstås på – för så ljus är svensk handbolls framtid just nu (på herrsidan).

Det här knäcket också bara innan vi fäller ner semesterpersiennerna. Var i tidningen i går men jaghar inte sett utlagt på nätet:

Svensk herrhandboll har halkat efter på niometer.
Nu startar man ett stort talangprojekt med sikte på OS 2016.
– Drivkraften är att få fram världsstjärnor, säger förbundskapten Staffan Olsson.

Den svenska målvaktsskolan inom herrhandbollen har i det närmaste blivit ett varumärke internationellt.
På linjen har ett generationsskifte genomförts i landslaget med framgång.
Och på kanterna står sig Sverige bra.
Men på niometer har man halkat efter och landslaget är fortfarande i stort behov av att Kim Andersson fortsätter.
I höst sjösätter därför förbundet ett nytt talangprojekt tillsammans med SOK med fokus på niometerspelare.
– Sex till tolv spelare, det är lite diffust än så länge, mellan 16 och 21 år kommer att plockas ut och större delen av dem kommer att vara niometare, säger förbundskapten Staffan Olsson, som kommer att vara drivande i projektet som presenteras tidigt i höst.
Hur länge planeras projektet pågå?
– Det långsiktiga målet är OS 2016. Men till att börja med kommer det bara finnas detaljplan för det första året.
Vad är målsättningen?
– Drivkraften är att få fram världsstjärnor – fler världsstjärnor på fler positioner.
Hur tycker du att det ser ut på mittsex?
– Där är vi rätt bra besatta men många unga nu – fyra, fem stycken.
Och på kanterna?
– Vi är starkare på högersex än på vänstersex just nu med tanke på att Anton Halén (Drott) också tagit ett par steg och det finns några till bakom.
På vänsterkanten räknar Olsson nu bort Jonas Källman, som blir pappa i dagarna.
– Han har gått med på att ta ett snack i höst men förmodligen har han gjort sitt i landslaget.
Kvar står man då med Fredrik Petersen och Daniel Tellander, som båda blir 30 i år.
På målvaktssidan rullar redan ett projekt sedan tidigare.
Satsningen kostar och delfinansieras av SOK.
– Räknar vi in talangprojektet på damsidan också och de båda målvaktsprojekten så handlar det om 1,5 miljoner kronor om året, säger general managern Stefan Lövgren.

Sju niometersspelare som borde vara högaktuella för talangprojektet:

Viktor Östlund, Guif (1992)
Philip Stenmalm, Drott (1992)
Henrik Olsson, Drott (född 1994)
Jesper Konradsson, Alingsås (1994)
Niclas Fingren, Sävehof (1995)
Simon Jeppsson, Lugi (1995)
Lukas Nilsson, Ystads IF (1996)
Emil Hansson, Ystads IF (1997)

(Endast spelare i svenska klubblag får vara med. Därför ingen Jim Gottfridsson.) 

Ni kanske har glömt av den här bloggen?

Förståeligt i så fall.

Men innan den går in i semesterdvala helt fram till mitten av augusti så ska några saker avhandlas.

Till exempel att en svensk gjorde årets mål i Bundesliga, vilket röstades fram först häromdagen.

Det var Fredrik Petersen som stod för det och jag tog ett längre snack med kantvirtousen. Det blev förstås en del om målet men också om den famösa bilden på honom och Andreas Nilsson, om den bristfälliga träningskulturen i Hamburg, om övergången till Berlin och om att han inte tror på Kiel nästa säsong.

Först Bundesligas tre snyggaste mål den gångna säsongen här.

Och här har ni intervjun:

Fredrik Petersen slutade göra snygga mål.
Då gjorde han årets mål i Bundesliga.
– Det var kul att bjuda på något roligt, säger landslagsstjärnan efter utnämningen.

Handbollsstjärnan Fredrik Petersen, 29, fick i början av juni ett mycket speciellt avslut på sin tid i Hamburg.
Först var han en av de stora hjältarna i Champions League-finalen när Hamburg skrällde mot Barcelona.
Tre dagar senare gjorde han i sin sista hemmamatch för klubben (mot Lemgo) ett konstmål som häromdagen utsågs till årets mål i Bundesliga i en omröstning i ligans regi.
Petersen gjorde ett helikoptermål, han snurrade alltså 360 grader i luften innan han sköt, på en kontring.
– Häftigt! Alltid kul att få en sådan utmärkelse. Jag visste att jag skulle bli avtackad efter matchen och tyckte jag det var kul att bjuda på något roligt, säger han när Sportbladet når honom under semestern.
Petersen har gjort många konstmål under sin karriär.
Snyggare än det här?
– Ja, det tycker jag nog. Men jag har kommit ifrån det här med att göra snygga mål.
Han har prioriterat effektiviteten före publikfriandet de senaste åren.
Återupptar du showandet nu då?
– Jag får väl försöka vinna igen nästa år. Men då får jag hitta på något annat.
Och då blir det i en annan tröja. Petersen, som kom till Hamburg förra sommaren efter att hans tilltänkta klubb, AG Köpenhamn, lades ner, skrev nämligen redan i januari på för Füchse Berlin inför den kommande säsongen.
Sedan slutade säsongen så bra i Hamburg – du ångrar inte att du skrev på för Berlin?
– Jag tror att jag har valt rätt. Jag får nog en bättre träningskultur i Berlin. Ska jag utvecklas behöver jag träna lite mer än vad jag har gjort i år.
På vilket vis blir träningskulturen bättre?
– I Hamburg var det mycket äldre spelare, som är fyra-fem äldre än mig, och de är nog inte så glada i att träna så mycket som yngre spelare.
– Sedan har Berlin inte vunnit något och satsar kanske lite mer framåt. Hamburg har ju vunnit allt nu och då finns det en risk att det blir lite ”laid back”.
Ovanpå allting ska Berlin och Hamburg mötas i ett direkt avgörande dubbelmöte i augusti om en plats i Champions League till hösten.
– Det blir såklart speciellt med två matcher som är så betydelsefulla mot sitt gamla lag. Det blir mina första tävlingsmatcher för Berlin.
Tillbaka till den famösa avslutningen i Hamburg för Petersen.
Två dagar efter konstmålet mot Lemgo publicerade nämligen lagkamraten Hans Lindberg ett foto på Instagram som blixtsnabbt spreds över handbolls-Sverige: på en flygplats står en helt guldfärgad Petersen med bar överkropp bredvid lagkompisen Andreas Nilsson som är utklädd till en superhjälte från 1960-talet, typ.
Vad i hela fridens namn var det där?
– Det var på flygplatsen på väg till Mallorca med laget. De har en tradition i Hamburg att de som inte varit med på resan till Mallorca tidigare måste komma utklädda. Så det var bara att göra det.
Det måste ha blivit jubel bland lagkompisarna när ni dök upp?
– Ja, det blev det faktiskt. Kul att det blev uppmärksammat.
Och så där såg ni ut hela resan ner?
– Ja, jag färgade av på sätet så flygvärdinnorna var inte helt nöjda med mig.
Berlin slutade fyra i ligan i år, Hamburg femma. Kiel vann som vanligt – för åttonde gången på nio år.
Då bli det till att försöka utmana Kiel igen men med en ny klubb?
– Jag tycker Flensburg och Rhein-Neckar Löwen är favoriter i år.
Före Kiel?!
– Ja, helt klart. Med de spelare som Kiel tappat i år så tycker jag det.
Om du tvingas välja en av Flensburg och RNL då som favorit?
– Flensburg, säger Petersen.

***

På tal om landslagsspelare på vänsterkanten:

Pratade med Staffan Olsson i går, bland annat om Jonas Källman som ska bli pappa i dagarna om han inte redan blivit det.

Det är uppenbart att Olsson inte räknar med Källman mer i landslaget.

– Han var ju rätt tydlig i våras med att det var det sista han gjorde då. Han har gått med på att ta ett snack i höst men förmodligen har han gjort sitt i landslaget, säger Staffan.

***

 

Oscar Carléns knä är en komplicerad historia på alla plan. Kvällsposten har pratat med honom och det ser verkligen dystert ut, vilket man ju anat.

För jävla tragiskt om han tvingas sluta som 25-åring. Jag tror att det blir så tyvärr.

Som sagt en kompliceras historia på alla plan där intressena och parterna (olika läkare, klubblaget, försäkringsbolaget) uppenbarligen är alldeles för många och besluten fattas rätt högt över Carléns huvud.

***

Drotts katastrofala ekonomiska resultat under guldåret kan ju heller inte passera okommenterat även om jag inte själv ringt runt och fördjupat mig i saken.

Drott gick 3,3 miljoner kronor minus trots att SM-guldet gav intäkter på 800 000 kronor.

Budgeten verkar ha varit helt felbalanserad då utgifterna blev 1,4 miljoner högre än beräknat och intäkterna landade på 7,9 miljoner i stället för tänkta 10,6 miljoner. Publikintäkterna ska till exempel ha minskat med 550 000 kronor.

Nu måste klubben gå med 1,1 miljoner kronor i vinst tre år i rad för att beta av det negativa kapitalet och klara elitlicensen,som dock ska vara säkrad tre år framåt (helt enligt liganämndens ”regler”). Hur fan de nu ska klara det om det ser ut så här efter ett guldår.

Nej, jag tror inte det finns mycket att skära i spelarlönerna. De ligger lågt i Drott och det är som Axnér twittrade: de flesta av de här spelarna hade fått bättre betalt söder om Hallandsåsen.

***

Sverige söker EM 2018, VM 2019 och EM 2020. Alltihop för herrar. Det kan ju låta rätt vansinnigt. Nej, det handlar inte om att man tror eller hoppas få arrangera mästerskap tre år i rad förstås.

Pratade med Lövgren och huvudanledningen att man söker tre mästerskap på en gång är att det ansökningstiderna ändrats och sammanfaller vid samma tidpunkt.

Sedan handlar det om ett avancerat spel bakom kulisserna med kohandel mellan nationerna för att säkra röster till de olika evenemangen. Det finns till exempel en nordeuropeisk ”kartell” med bland annat Sverige, Danmark, Norge och Tyskland. I valet av EM-aranngör har varje medlemsland en röst var medan VM-arrangör utses av en kommitté inom IHF.

***

Philip Nilsson återvänder överraskande till Ystads IF. Utan att egentligen ha lämnat.

YA:s krönikör Jan Ohlsson skriver bra om situationen här.

***

Det var det hela. Nu tar jag semester fullt ut till mitten av augusti denna, för min del, mästerskapsfria sommar.

Låt nu grillkolen blir grå innan ni slänger på köttstycket, vänta två timmar efter maten innan ni badar och ha en rakt igenom skön sommar!

Champions League lottades i dag.

Lite om herrarnas först. Så här ser det ut:

 

Vi har, som @juoksijapoika på twitter så fyndigt döpte, en Warszawapaktsgrupp i grupp A.

Grupp B är en riktigt tungviktare med Kiel, Kielce, Atletico Madrid (vad som nu återstår) och Kolding.

Intressant med Barcelona och PSG, två av de klubbar som satsar tyngst på CL, i grupp C. Och Vardar som också satsar tungt vad det verkar.

Grupp D är ”svenskgruppen” med Ålborg, Flensburg, Drott och antingen Berlin eller Hamburg. Blir förstås tufft för Drott.

***

Damerna så:

Tydligen är Sävehof nöjda då de slapp Györ, Midtjylland och Larvik. Men man fick alltså Krim (med Linnea Torstenson) så jag vet-i-fan…

Metz är förstås bättre att få än Midtjylland men det fanns lättare lag från andra seedningsgruppen om jag förstått det rätt.

***

Här är i varje fall en Carlén som pratar i media dessa dagar.

***

Förbundet har förlängt med Stefan Lövgren som general manager över OS 2016. Resultaten har visserligen varit väldigt mycket upp och ner under Lövgrens tid på posten men jag tycker det är bra att man förlängde. Det behövs kontinuitet där. Och lite av ett styrkebesked av förbundet att lyckas behålla Lövgren, som inte lär sakna diverse anbud från olika håll. Han är en jävla auktoritet i handbollsvärlden.

Då var man tillbaka i civilisationen efter midsommarfirande i stuga utan vettig uppkoppling.

Hetast är förstås EM-lottningen.

Här har ni grupperna igen så ni har koll vad vi resonerar utifrån:

Grupp A (i Herning): Danmark, Tjeckien, Makedonien och Österrike.

Grupp B (i Aalborg): Spanien, Island, Ungern och Norge.

Grupp C (i Aarhus): Serbien, Frankrike, Polen och Ryssland.

Grupp D (i Köpenhamn/Bröndby): Kroatien, Sverige, Vitryssland och Montenegro.

Staffan Olsson menar att Sveriges lottning är ”halvsvår, lite mittemellan”.

Jag skulle nog vilja gå något steg längre och hävda att den är bra faktiskt. Jag hänger då upp det kring att vi fick Vitryssland från tredje seedningslinjen. Där fanns, som alltid, någon riktig fallgrop och jag tänker då på Polen och Ungern, även om vi har bra resultat mot just dessa båda nationer senaste året/åren. Bland de toppseedade hade förstås jag också hellre tagit Serbien men jag är glad att slippa Spanien. Nu är det stereotypvarning här, men känslan är att Balkanländerna fortfarande kan gå bort sig i någon gruppmatch i början när motivationen inte är på den absoluta toppen, även om de förstås också är väl medvetna att detta är EM där det knappt finns några lätta matcher och alla poängen i regel är väldigt viktiga. Kan Kroatien gå ner sig lite mot just Sverige så…

Från sista seedningsgruppen fanns det bättre lag att få än Montenegro. Men ska man gå vidare från gruppen och vara en nation som är typ topp-8 i världen, vilket Sverige vill, ja då ska man bara besegra det lag man får från den lägsta seedningslinjen. Och den svenske spelare som var med i kvalfiaskot förra sommaren och nu inte lyckas mobilisera toppmotivation mot just Montenegro har inte i EM-truppen att göra.

Nej, Sverige ska vidare från den här gruppen med minst två poäng. Det är jag rätt övertygad om att man också lyckas med om man har nyckelspelarna (som Kim Andersson, Magnus Jernemyr, Tobias Karlsson och Johan Sjöstrand) hela.

Som vanligt fick hemmanationen en drömlottning. Dödens grupp hittar vi i Århus: Serbien, Frankrike, Polen och Ryssland. Det jobbiga är att det alltså den gruppen vi slås samman med till det andra gruppspelet.

Jag hoppas förstås på Blågult men på papperet och så här långt i förväg känns det som att Danmark, Spanien, Kroatien och Frankrike spelar semifinal. Men någon överraskning brukar vi ju få – varför inte en svensk?

***

Säkert tvåa eller trea på bollen här men noterar först i dag att det nu är klart att Duvnjak lämnar Hamburg för Kiel när hans kontrakt går ut nästa sommar. Prestigevärvning av Kiel.

Hamburg har redan säkrat upp med en ersättare nästa sommar: Joan Canellas från Atletico Madrid, som nu verkar rasa samman.

Och Hamburg verkar inte lita på Andreas Nilssons försvarsfärdigheter, vilket kanske inte är så konstigt. Man plockar nämligen in Davor Dominikovic, 35, som ersättare bakåt för Vori till den kommande säsongen. Kroaten kommer närmast från US Ivry i Frankrike.

***

På tal om storklubbar som rasar samman: ryska Chekhovski Medvedi ser ut att vara på väg att lägga ner verksamheten. Man har tackat nej till sin Champions League-plats på grund av stora ekonomiska problem. Spelarna flyr nu klubben som spelade Final 4 så sent som för ett år sedan. Många av dem går till makedonska Vardar rapporteras det här.

***

Kvalet till Champions League är lottat. Verkar inte vara helt okomplicerat (läs mer här). Men Drott ska i varje fall möta Esch från Luxemburg, hela kvalets lägst rankade lag, i ett direkt avgörande dubbelmöte om en plats i gruppspelet. Ska förstås inte innebära några som helst problem för Drott.

När det gäller wild card-förfarandet så har det påverkats av Medvedis nej tack till CL och, med reservation för att jag inte fått allt klart för mig, innebär detta att Hamburg och Füchse Berlin möts i ett playoff-möte om en plats i gruppspelet. Sedan gör fyra lag – Pick Szeged, Metalurg, Wisla Plock och Montpellier – upp om en plats i gruppspelet i form av ett ”Final4” där Larholm & Co möter Metalurg i en semi och Wisla Plock ställs mot Montpellier i den andra.

Sedan finns det tre platser till att kvala om och det gör resterande tolv lag i kvalet upp om i tre grupper med fyra lag i varje (vinnaren till CL).

Ströbloggar bara lite nu, som ni märker. Händer ju inte så värst mycket heller och jag jobbar inte mycket dessa dagar.

EM-lottningen på midsommarafton har dock triggat i gång mig lite. Det är ju alltid kul att lista dröm- och mardrömsgrupper.

Försökte redan i går klura lite på seedningen och tog hjälp av Stefan Lövgren. I dag kom så ett bra och uppdaterat knäck på hbold.dk så nu har jag, om jag förstått allting rätt, bilden rätt klar för mig.

Så här är det seedat i varje fall:

Grupp 1: Danmark, Serbien, Kroatien och Spanien

Grupp 2: Tjeckien, Island, Frankrike och Sverige

Grupp 3: Makedonien, Vitryssland, Ungern och Polen

Grupp 4: Norge, Österrike, Montenegro och Ryssland

Hela lottningen inleds med att fyra lag placeras ut på de fyra olika spelorterna och där bestämmer Danmark som arrangör. Ett lag per grupp alltså.

Det är sedan länge klart att danskarnas grupp, grupp A, spelar i Herning.

Enligt Lövgren är Sverige lovat av de danska arrangörerna att spela sina gruppmatcher i Köpenhamn, för publiktillströmningens skull. Danskarna spelade som bekant i Malmö när vi arrangerade VM 2011.

Dessutom kommer man att placera Frankrike respektive Norge i de grupper som spelas i Århus och i Ålborg.

Det betyder alltså att Sverige inte kan få Danmark, Frankrike eller Norge i sin grupp.

Danskarna snackar nåt om marknadsföringsdrive i Frankrike i ovanstående, länkande artikel som skäl för att det var viktigt att placera ut Frankrike tidigt. Bullshit, säger jag. De vill förstås inte riskera att få fransmännen från den andra seedningsgruppen i sin grupp. Och det är förståeligt. Frankrike är det klart bästa laget (på papperet) i den andra seedningsgruppen.

Med allt detta i åtanke kan vi börja snacka dröm- och mardrömsgrupper. Sverige har väl fått uppleva båda varianterna i de två senaste europamästerskapen. 2010 fick vi en mardröm bestående av Tyskland, Slovenien och Polen; vi kammade noll och för första gången på 36 år gick vi inte vidare från gruppspelet i ett EM eller VM. 2012 hade vi en drömgrupp med Tjeckien, Tyskland och Makedonien och gick vidare (även om det sedan gick åt helsicke).

Här är min drömgrupp 2014: Serbien, Sverige, Vitryssland och Österrike. Kan också tänka mig Norge i stället för Österrike.

Mardrömmen: Spanien, Sverige, Ungern och Ryssland. Kroatien är väl inte så värst mycket bättre att få än Spanien av de toppseedade. Jo, jag vet att Ryssland kom med till EM med ett nödrop (bästa trean) men får ryssarna ihop det finns det förstås fortfarande en stor potential där.

Och bullshit eller inte om Frankrike från danskarnas sida: vi ska vara tacksamma mot Preben & Co att inte heller vi därmed kan få Frankrike från den andra seedningsgruppen. Tänk er nu den här gruppen i stället: Spanien, Frankrike, Ungern, Ryssland. Wow!

Spännande blir det på fredag kväll, men räkna inte med nån rapport här då för vid den tidpunkten har jag annat för mig.

***

Mer då?

Jo, svensk handbolls ”bad boy” för några år sen, Alexander Hansen, kommer tillbaka till elitserien. Trodde ärligt talat att han hade lagt av men tydligen har han spelat i Nordsjälland i danska högstaligan. Där ser man vilken dålig koll man har.

34-årige Hansen har skrivit på för Malmö.

Vår målsättning var egentligen att knyta en yngre talangfull spelare till truppen, men det blev istället lite tvärtom kan man säga. Nu hoppas vi istället att Alex, vilket han har som en av sina uppgifter, skall kunna lära ut sin fina teknik till våra kantspelare, främst våra ungdomar som knackar på seniorporten så klart, men kanske kan även de som redan finns i a-truppen snappa upp något från Alex, skriver Malmö i sitt pressmeddelande.

Hansens comeback får mig att tänka på vilket rövarband de hade i Ystad ett tag. Det var på den tiden Axnér bloggade och jag minns att han skrev nåt om att man inte gärna gick över dansbanan i Ystad utan en kniv i bakfickan. Eller hur var det nu han uttryckte det? Att du inte tog dig över ett dansgolv i Ystad utan att hamna i minst ett regelrätt slagsmål? Nåt åt det hållet var det i alla fall.

***

Haft PU-samtal med min chef.

En av frågorna han hade till mig var: ”För mycket handboll?” Att jag alltså jobbar med och skriver för mycket handboll (i stället för annat, läs: fotboll).

Antar att läsare av den här bloggen inte instämmer 😉

 

***

Drott och Halmstad HP slås samman och bildar Handboll i Halmstad (beslutet tas formellt på de båda klubbarnas årsmöten den 2 juli). Elitserielaget kommer också fortsättningsvis heta Drott så för den stora majoriteten av handbolls-Sverige blir det ingen märkbar skillnad.

För dåligt insatt i Halmstads-handbollen för att komma med nån analys eller djupt grundad åsikt kring detta men vi har ju sett ett antal fusioner inom svensk handboll genom åren som inte blivit lyckade.

Men det här kanske är undantaget.

***

Senaste tiden har handbolls-Sverige begåvats med två podcasts: Jarmo Mäntys (UPPDATERAT: och William Törnqvists) ”I klistret” (ni bör hitta rätt via denna länk) och Bolltroll & Bankes (gå in här och klicka vidare).

Har bara lyssnat på det första avsnittet av den förstnämnda medan jag kört igenom alla tre utkomna avsnitt av den sistnämnda. Jag hyllar verkligen initiativen även om tajmingen att dra igång det just nu, efter säsongen, kan diskuteras. Det finns inte så värst mycket att snacka om.

Men jag hoppas att de har tålamodet och fortsätter in i nästa säsong. Så att det inte blir som bloggen som Bolltroll (Radio Kristianstads Glenn Göransson) drog i gång i vintras. Den höll nämligen i exakt två månader…

***

Apropå ingenting: smider själv lite planer för ett, för mig, nytt format och fick i dag med mig en av svensk handbolls största profiler på båten (tror jag). Vill fortsätta vara lite hemlighetsfull kring detta projekt och återkommer i augusti kring just det. Men jag tror det kan bli bra.

Håll ut, folks!