Som sagt så känner jag mig som handbollsvärldens hovreporter i elände den här veckan.
Först Kim Anderssons uppväxt och i dag Calle Andersson i Malmö och hans tumör. Men båda har ju fått rätt ”lyckliga” upplösningar (ja, jag vet att ärren sitter djupt hos Kim, men han har ju tagit sig väldigt, väldigt långt trots den tuffa barndomen).
Här har ni artikeln i dagens tidning inför Slaget i Malmö med bonus i form av en plussättning på de sex tunga återvändarnas höst i elitserien.
HELSINGBORG. Efter ett omtumlande år är Malmös Carl-Johan Andersson redo för Slaget i Malmö. Skador och sjukdomar har annars präglat hemvändarens 2012. – Jag fick en tumör i munnen, berättar ex-proffset.
I dag är det handbollsfest i Malmö Arena. Inför minst 6000 åskådare möts först Ystad-Lugi (14.45) och sedan Malmö-Kristianstad (17.00). – Det ska bli riktigt kul och med en härlig inramning, säger Calle Andersson. Annars har inte 2012 varit ett så roligt år för mittsexan. Han var inne på sin andra säsong i tyska ”svenskklubben” Minden, som var på väg upp i Bundesliga, när han i mars fick chockbeskedet: ”Du har en tumör i munnen.” – Det är inget besked man önskar någon annan, berättar 34-åringen. Nu visade det sig vara en godartad tumör som satt uppe i gommen. – Men det är klart tankarna skenade i väg i början. Tumören opererades bort i april. Andersson var borta i sex veckor och kom tillbaka lagom till Minden säkrade avancemanget. Sedan var det dags att vända hem till elitserien efter sammanlagt sju år i Spanien och Tyskland. – Jag går på regelbundna kontroller för när man haft en sådan tumör är risken större än för andra att man får en likadan. Men det är inget som påverkar mig nu, säger Andersson. Han kom tillbaka till årets elitserie som en av flera tunga återvändare. Men hösten har inte blivit som det var tänkt för varken Andersson eller Malmö. Redan i premiären fick han en allvarlig bristning i triceps(!) och det var först i förra matchen som han var tillbaka fullt ut och spelade både framåt och bakåt. Samtidigt har Malmö sladdat i tabellen och ligger nu på kvalplats med blott sju poäng. – Det är en kombination av många anledningar: vi har försvagats av många skador och inte kunnat träna kontinuerligt. Vi har haft svårt att spela bra i 60 minuter och sedan blir det stressigt när det går dåligt, säger Andersson. Och ovanpå allt väntar nu tabellettan Kristianstad i kväll. – Inget lag är omöjligt, säger Andersson.
Tunga återvändarna – så har det gått
Joacim Ernstsson, Lugi ++++ Väldigt viktig när Lugi blivit ett topplag i år.
Herdeiro Lucau, Kristianstad ++++ Fick stopp på snacket direkt om han verkligen kunde fylla Jesper Larssons kostym.
Martin Boquist, VästeråsIrsta (från allsvenskan) ++++ Spelande tränare som verkligen håller klassen fortfarande på plan. Håller kvar VI i elitserien?
Fredrik Ohlander, Ystad +++ Inledde charmant men har inte riktigt kunnat hålla samma höga nivå hela vägen bakom ett försvar som läcker ibland.
Henrik Lundström, Redbergslid ++ Överlägsna meriter men inte infriat höga förväntningarna i ett RIK som är en besvikelse. Men används han rätt?
Carl-Johan Andersson, Malmö ++ Mest gått skadad i ett Malmö som haft det oväntat svårt.
Uppdaterad! Sorry, givetvis ska Arrhenius också vara med (men Lechte kommer inte med här):
Robert Arrhenius, Skövde ++
Får nästan bara spela försvar och har inte lyckats lyfta Skövde nämnvärt.
***
Mycket skador i damlandslaget. Maria Adler missar EM. Det är väl inte säkert att Lugiskytten hade kommit med ändå, hon lär ha legat på gränsen. Men det är klart att det mycket är trist för henne.
Blev någon dags paus från bloggen där. Jag var nämligen och kollade (och skrev) om en kille som är rätt duktig med bollen och gjorde fyra mål på England.
Om vi vänder oss om i handbolls-Sverige och -världen, vad hittar vi då?
Jo, Jesper Nielsen har förlängt till 2015 med Sävehof. Sekten/Sveriges största klubb visar fin framförhållning. Jag påminner om hur Stefan Albrechtson, i samband med Tönnesen-affären, framhöll att Sävehof ville sätta en ny standard i handbolls-Sverige för övergångssummor (ur bloggen i juni):
Det ska kosta att köpa spelare från Sävehof och då är de beredda att själva slanta upp när de verkligen vill ha någon.
– Det var bättre för tre-fyra år sedan. Men på sistone har vi varit satta ur spel. Det har skrivits ”agentkorta” kontrakt, sa Albrechtson,
Om han inte blir långtidsskadad kommer Nielsen förstås lämna Sävehof före 2015. Han lär ju ha en tämligen fast plats i landslagstrupperna de närmaste åren också.
***
Snackade lite med Kent-Harry Andersson, YIF:s mentor (eller vad han nu har för titel) inför Slaget i Malmö och matchen mot Lugi.
– Jag kan garantera att det inte blir minus 18 mål igen. Det är nästan så jag skulle kunna slå vad med dg om det, sa den gamle gamblern.
Han syftade förstås på Lugis utklassning i mötet i oktober med 36-18.
Nej, jag antog inte vadet.
Men frågan är om Andersson borde vara på plats i Malmö Arena i morgon.
– Jag har sett Hippe (Lugis storskytt ni vet) på plats två gånger. Mot oss gjorde han 12 mål på 14 skott och senast mot Malmö 11 på 12.
***
Tack för all credd för Kim Andersson-intervjun. Men det är inte jag som ska ha det utan Kim. Det är hans gripande berättelse.
***
Innan vi kom in på de tunga ämnena i intervjun snackade vi förstås lite om hans succé i Kif Kolding.
Varför gör så oerhört mycket mål nu?
– Jag skjuter mer än tidigare. Med de kanonjärerna vi hade i Kiel fick man ju ta en kölapp om man skulle vara med och skjuta. Här är det bara köra på. Sedan är det stor skillnad på motståndet också.
Om chanserna att utses till världens bäste handbollsspelare (och nu tänker jag på IHF:s utnämning som brukar komma i januari):
– Jag tror inte chansen är så stor när man ser vilka andra spelare det snackas om, säger han ödmjukt.
I sommarens OS nådde han äntligen en stor framgång med landslaget.
Han gör dundersuccé i sin nya klubb.
Han är bättre än någonsin och kan utses till världens bäste spelare 2012.
Han har äntligen fått mer tid med sin familj, som han velat länge nu.
Livet verkar leka för Kim Andersson.
Men det har det inte alltid gjort.
Jag fick i går ett tips att gå in och kolla på Bris hemsida och efter lite klickande möttes jag av den här bilden och texten:
Ni vet ju att jag intervjuat Andersson några gånger genom åren men det här hade jag ingen aning om.
Slog Kim en signal och det blev ett ganska långt samtal, för min egen del smått omskakande medan Kim själv var tämligen saklig hela tiden. Det kändes nästan lite som om han hade gått och väntat på att någon skulle ringa och fråga.
Men det är som han själv säger:
– Detta är otroligt viktigt för mig. Kan det hjälpa ett enda maskrosbarn är det fantastiskt.
En poäng i sammanhanget är också att han under nästan hela intervjun hade sin två små barn runt sig.
Som vanligt när det gäller Kim var det heller inga konstigheter om vad som skulle stå i texten. Han krävde inte att få läsa det före publicering trots att det var ett så känsligt ämne. Han pratade och jag skrev.
Han vill själv inte dra en rät linje mellan sin jobbiga uppväxt och beslutet att sluta i landslaget vid 30 års ålder på toppen av sin karriär för sin familjs skull. Men jag tror att det omedvetet spelat en stor roll i beslutet, vilket Kim till viss del också håller med om.
Klockan 01.45 i natt var min nattchef, mot sin egen vilja, tyvärr tvungen att korta ner intervjun med Kim i dagens papperstidning på grund av sena fotbollsnyheter men på webben och här nere kan ni läsa hela intervjun med vår störste handbollsspelare de senaste tio åren.
Han har lämnat handbollslandslaget för sina barns skull. Nu berättar Kim Andersson för första gången om sin egen tuffa barndom i ett alkoholisthem. – Mina barn ska aldrig behöva uppleva det jag upplevde, säger OS-hjälten till Sportbladet.
Direkt efter OS-silvret tackade Kim Andersson för sig i handbollslandslaget – 30 år gammal och på toppen av sin karriär. Han gjorde det för sin familjs skull, för att få mer tid med frun Sandra och barnen Milo, 3, och Tuva, 1. Nu, några månader senare, är han redo att för första gången berätta om sin egen tuff uppväxt. – Mina barn ska aldrig behöva uppleva det jag upplevde när jag var liten, säger Kim till Sportbladet. Han är ett av de nya namnen i Bris idolkortskampanj med flera kända svenskar som någon gång haft det jobbigt under sin uppväxt. – Det här är ingen hämndaktion mot mina föräldrar. Men det finns väldigt många barn i vårt samhälle som far illa. Kan jag hjälpa ett enda av dem på det här sättet så är det fantastiskt. Kim växte upp i ett hem i skånska Kävlinge präglat av alkohol och mycket bråk. – Idrotten blev en tillflyktsort när det var jobbigt hemma. Han vill inte gå in på detaljer om vad som hände. – Ärligt talat har jag förträngt mycket. Men vissa saker har etsat sig fast. Någon fysisk misshandel var det dock aldrig frågan om. – Fysiskt for jag inte illa men mentalt har man blivit drabbad. Föräldrarna skilde sig när Kim var tio år och hans lillasyster åtta. – Jag ville bo hos far men myndigheterna tyckte att vi skulle bo hos vår mor då min lillasyster ville det. De tyckte det var för tidigt att vi skulle flytta från vår mor. Vi bodde först hos henne några år men min far blev nykter alkoholist efter ett par år och då bodde vi där tills jag var 16 år och började handbollsgymnasiet i Ystad och flyttade till min farmor och farfar. Blev det bättre när de skilde sig? – Det här med alkoholen slutade inte bara för att de skilde sig. Vad har du för relation till dina föräldrar i dag? – Jag har ingen bra relation till dem. Pratar du med dem? – Ibland. Det är bara vid vissa tillfällen. Men det är jag som valt det. Jag har velat ta avstånd från saker och ting. Hur tror du att din barndom har påverkat dig? – Det här är en ryggsäck som jag alltid kommer att bära med mig. Det har kanske gjort mig starkare och att jag har en väldig respekt för saker och ting. Jag har till exempel stor respekt för alkoholen för den har ju inte varit positiv alls i mitt liv. Men det är klart jag dricker någon öl då och då. – När man varit med om något sådant här så uppskattar man kanske saker i livet på ett annat sätt. Det finns många saker som är underbara här i livet. Andersson vill inte säga att hans nej tack till landslaget för familjens skull är direkt kopplat till hans egen barndom. – Men omedvetet har det kanske gjort att man vill vara hemma mycket med familjen. – Klart det här har präglat mig. Men jag tycker inte synd om mig själv. Jag har tagit mig dit jag är i dag och försöker skriva ett eget kapitel i mitt liv med min familj här. Hur många har känt till det här av dina lagkompisar genom åren? – Det är inte så att jag står med en megafon och säger att mina föräldrar är alkoholister men jag är heller inte rädd för att prata om det. Det är ju inte jag som gjort de valen utan det är något som drabbat mig. Det är klart att det är några som vetat det av lagkamraterna, andra inget alls. Men det är många som har höjt på ögonbrynen när man har berättat. Omgivningen har svårt att förstå hur det varit. Men det har tagit lång tid innan Andersson velat prata om det offentligt. – Nu är jag 30 år. Jag hoppas att andra som drabbas vågar säga något tidigare. Han fortsätter: – Jag ligger inte sömnlös över det som hände. Men jag blir förbannad när jag tänker på det. Jag har kort stubin så det varar typ i tio minuter då jag kan tycker att alla är dumma i huvudet. Andersson gör dundersuccé i sin nya klubb Kolding i Danmark och kan efter ett fantastiskt år utses till världens bäste handbollsspelare 2012. Många menar att du borde ha nominerats till årets manlige idrottare på Idrottsgalan – håller du med? – Det råder inte brist på meriter det här året så skulle det vara någon gång är det väl nu. Men handboll är en lagidrott så det hade varit kul att vinna årets lag-priset. Han utesluter inte en comeback i landslaget. – Belastningen är klart mindre nu än när jag var i Kiel så det är klart att man kan ändra sig i framtiden. Jag stänger inga dörrar, säger Andersson.
Det blev stryk också mot Larvik för Sävehofdamerna i CL.
Synd då man hade flera anledningar att besegra den norska storklubben. Fick nämligen inför matchen höra att norskorna hade gnällt på maten de hade fått på sitt hotell i Göteborg. I CL-sammanhang är det hemmalaget som ska ordna med kost och logi för sina gäster. De hade tydligen anlänt redan på fredagen och serverats fläskfilé till middag. Men det dög inte åt de norska divorna. De hade klagat hos någon CL-samordnare på europeiska handbollsförbundet som kontaktade Sävehof och framförde klagomålet. Man skulle visst velat ha oxfilé i stället för fläskfilé.
Vad Sävehof fick serverat när de var i Larvik? Kycklingpasta.
Synd då att det var Roberts & Co som fick torsk i går. Nu krävs det seger med sex mål mot Volgograd i sista matchen för att man ska bli trea i gruppen och få spela Cupvinnarcupen.
***
Till alla er som inte är på twitter, och eventuellt inte sett det på sportbladet.se, så får ni konstmålet av Fagerlund i Alingsås här nedan.
http://youtu.be/qBB7Wdm4QKY
Så här berättade Fagerlund i artikeln vi gjorde om det häpnadsväckande målet:
Det var i onsdags, under matchen mellan Skånela och Alingsås, som Fagerlund lyckades med konststycket. I en spelvändning tidigt i den andra halvleken stegade Alingsåsliraren förbi Skånelas Iris Ganibegovic och blev dragen i tröjan.
Helt ur balans är det lätt att tro att läget är över.
Men det är då Fagerlund klipper till. I en snedställd korkskruv snurrar han runt sin egen axel och trycker dit bollen bakom Tobias Olsson i Skånelakassen.
– Domaren visade bra känsla och dömde mål, kommenterar Fagerlund målet.
Kommer du ihåg vad du tänkte?
– Det enda jag vet är att det inte var meningen. Jag blir ju dragen i tröjan hamnar fel, det enda jag tänker är att bollen ska in i mål.
Har du gjort något liknande någon gång?
– När man var lite snurrade man i luften någon gång, men det var ju en vanlig 360. Det här var något annat.
En inövad variant?
– Ja, exakt så var det (skratt).
***
Mäktig Kim Andersson-hyllning av Kasper Hvidt i Ekstra-Bladet i helgen.
Han har ju lite att jämföra med, den gamle keepern.
Nästan glad att Sverige inte är med i VM i januari. Tänk att fått spela det utan två av världens absolut bästa spelare: Kim A och Ahlm. Hade varit smått knäckande.
***
Twittrade om det inför helgen men tar det här också: har tydligen underskattat Drott i år. Visst är det mycket kvar av serien men Halmstadslaget verkar ha bredden för att vara ett givet slutspelslag.
Men jag går inte så långt som Nollan Grahn och börjar yra om SM-guld. Nån måtta får det vara.
***
Då var jag mer rätt på det om Hammarby. När poolspelet var avslutat efter omgång sju så anade jag att Bajen skulle börja rasa. Ser ut att bli så också. Här saknas däremot bredden i truppen.
***
Aranäs blir nykomlingarna Skånelas och VästeråsIrstas räddningsplanka.
***
Ni är kanske trötta på alla rader om Kristianstad och dess publik. Men i går, när jumbon Aranäs kom på besök, var det ändå över 3500 åskådare på plats.
SVT-Bränholm twittrade en bra jämförelse i dag:
Södertälje basket hade 403 åskådare i toppmötet (2 vs 3) med Borås – uselt. Kristianstad lockade 3514 mot jumbon Aranäs – fantastiskt!
***
Kan inte låta bli att gilla Ola Lindgrens baissningar av de egna spelarna.
Medan Niklas Harris i H65 häromveckan började prata om 16-åriga Anna Johansson som vår nästa Gulldén säger Ola L till KvP om lagets alla 90-talister och lokala produkter som fick chansen mot Aranäs i går och gjorde det bra:
– Det är stora steg för många fortfarande, man ska inte måla upp några jätteförväntningar. De har några tunga år framför sig.
Vad betyder det att kunna visa upp så många lokala produkter?
– Det som betyder något är att vinna matcher, man kan ju inte jobba med egna produkter om det inte finns kvaliteter.
***
På tal om Kristianstadspubliken: blev en märklig debatt på twitter och i några bloggar i fredags om att de orangea supportrarna buade åt Hallberg varje gång han fick bollen. De tyckte att han hade filmat när Lindskog fick sitt röda kort i början av andra halvlek. Några tyckare rasade över Kristianstadspublikens beteende.
Jag uppmuntrar inte till detta buande och tänker inte kasta mig huvudstupa in i den diskussionen men konstaterar bara att rätt många ligor och rätt många sporter (det räcker att vi går till fotbollsallsvenskan) hade varit tämligen nöjda om deras största publikproblem var att ena lagets supportrar buade åt en motståndare när han fick bollen.
Egentligen rekommenderar jag er att köpa tidningen i dag, för då får ni det snyggt och överskådligt redigerat också.
När jag slängde ut frågan i bloggen och på twitter för en månad sedan blev det en härlig diskussion. Hoppas den fortsätter nu.
Jag påstår absolut inte att jag har rätt i min plusbedömning och den lär säkert reta upp några. Välkommen att debattera här nedan eller under knäcket på sajten.
Vad tycker några av våra tyngsta namn i handbolls-Sverige om vilket som är vårt mecka? Lövgren? Olsson? Hellgren? Nollan? Gentzel?
Det får ni inte veta i tidningen, fast det får ni på sajten och här nedan:
Vilket är handbollens mecka i Sverige?
Tomas Axnér, TV4-expert och Lugitränare:
– Måste ligga i Skåne med tanke på att nästan hela landslaget är skåningar. Intressemässigt är Kristianstad störst och bäst spelare får Ystad fram. Lund däremot har tre-fyra elitlag på dam- och herrsidan och två klubbar som var för sig är band de största i landet. Dessutom Lundaspelen som är världens största inomhusturnering. Svaret blir Lund, sett till dam/herr/ungdom.
Claes Hellgren, TV4-expert:
– Kristianstad. Bäst publik, bästa ekonomiska förutsättningarna, bästa hallen, enormt intresse. överlägset trevligast när det gäller att ta hand om media och så ligger det i Skåne, där handboll är kultur.
Martin Frändesjö, SVT-expert:
– Göteborg. Varför? Sävehofs (både damer och herrar) och RIK:s framgångar och framtagning av a-landslagsspelare de senaste 20 åren.
Magnus Grahn, SVT-expert:
– Kristianstad, utan tvekan. Man har integrerat publik, ny hall, sponsorer och marknadsföring till en ny dimension i svensk handboll. Ingen människa i regionen i och runt Kristianstad går obemärkt förbi när IFK spelar.
Per Johansson, SVT-expert och ex-damförbundskapten:
– Alingsås – tätast och mest tryck.
Ola Lindgren, förbundskapten och Kristianstadtränare:
– Göteborg. Mecka ska väl vara där vinnarna är. Tittar du tillbaka så är det Göteborg med alla sina mästarlag.
Staffan Olsson, förbundskapten:
– Kristianstad. Svårslaget med det intresset och den arenan.
Stefan Lövgren, landslagets general manager:
– Kristianstad i kraft av publik, arena och hur de jobbar nu på alla plan.
Peter Gentzel, chef Svensk Elithandboll:
– Göteborg med sin starka handbollstradition och dominans de senaste 20 åren.
***
I dag kom nomineringarna till Idrottsgalan.
Glädjande att handbollen fått med två: Herrlandslaget i Årets lag och Olsson/Lindgren i Årets ledare.
Då kan alltså Olsson rösta på sig själv då han sitter med i Idrottsakademin som utser vinnarna. Totalt sitter det 292 personer med i akademin enligt wikipedia, ja minus några som avlidit då förstås (kolla på wikipedia så förstår ni vad jag menar).
Flera handbollars är med: Lövgren, Mats Olsson, Gunnar Kämpendahl, Bengt Johansson, Carlén, Mia Hermansson-Högdahl, Uno Danielsson
***
Vranjes musjakt i natt är den stora behållningen i mitt twitterflöde det senaste dygnet.
För er som inte är på twitter så har ni den här:
Vilken jäkla kväll, förlust mot Kiel och som vanligt svårt att sova. Får ligga i sonens rum, allt annat var upptaget. Straffet man får ta!
Hör att det prasslar på skrivbordet, tänder o ser en Mus jävel snaska på papper. Flyger upp och anfaller den…WTF swoosh sa det…borta
Avvaktar o analyserar, går på försvar istället. Lockar fram den igen o styr den mot mitt 6-0 men den kan ju för fan klättra på väggar!!!
Tänker om igen, går över till 5-1…Luke Skywalkers laser svärd får bli min spets. Men musen stegar förbi, värsta Narcisse stegning.
Blir mer bestämd o lockar till slut in honom i fällan men det är inte lasersvärdet som avgör utan Hummel skon. Mission Impossible avklarat.
Släcker ner o lägger mig igen. Känner att mina knän brinner. Har krälat på mattan i 45 min o fått brännskador, typ 3 gradens….
Har inte kännt så sedan sommaren 91, i ett tält. Men det fick mig att glömma förlusten för en liten stund o sover säkert inatt, ingen Mus…
Förresten, så var det kanske en kvinnlig mus, tog för givet att det var en manlig. Nu har jag lärt mig något idag med. Döm ej efter utseende
***
Lite mer från gårdagen:
Axnér med en liten, insmugen sågning av Aranäs på presskonferensen:
– Aranäs har samma inmarschmusik som Kristianstad men då sitter man och huttrar och det är 300 på läktaren.
***
Det är ju väldigt lätt att släpa fram Vision 2013 nu. Men jag gör inte det, fast jag ju precis gjorde det.
Nåväl, jag gillade att Malmö hade visioner. Det behöver handbollen. Tvinga inte dem att käka upp det där i all evighet bara.
Nyss hemkommen från Kristianstad och klar med morgondagens grej i tidningen. Tagit ett, i mina ögon ambitiöst ”grepp” (som det heter på tidningsspråk), som faktiskt får lite utrymme ändå i tidningen.
Men det får ni läsa om i morgon.
Vad ska vi börja med denna heta handbollsonsdag?
Kiel-Flensburg?
Kiel tog sin 14:e seger i rad i Europas kanske hetaste derby när man vann med 34-27. Stackars Vranjes hade dock stora skadeproblem: Lasse Svan Hansen är skadad, Michael V Knudsen sjuk och Lars Kaufmann kunde bara spela sporadiskt bakåt.
Därför har man blixtvärvat Florian von Gruchalla från Post Schwerin i andraligan för att täcka upp för Svan Hansen på högersex säsongen ut.
Palicka var inne på två straffar utan att rädda någon av dem och varken Ahlm eller Ekberg bokfördes för några mål ser jag.
Nu till Sveriges eget Kiel-Flensburg: Kristianstad-Lugi (några rader om övriga elitseriematcher samt en dansk damligamatch längre ner).
4723 åskådare på plats i Kristianstad och det är förstås en alldeles fantastisk publiksiffra i elitserien.
Eller som @IFK1899 konstaterade på twitter:
4403 åskådare på kvällens övriga fyra matcher tillsammans. Där ingick ett GBG derby.
De sex matcher som haft flest åskådare i höstens elitserie är samma sak som Kristianstads sex hemmamatcher:
Och här har ni publikligan inför den tionde omgången:
1 . IFK Kristianstad 3 409
2 . Eskilstuna Guif 1 857
3 . Ystads IF 1 671
4 . Hammarby 1 441
5 . Lugi HF 1 391
6 . HK Malmö 1 351
7 . IFK Skövde 1 308
8 . Drott Halmstad 1 048
9 . Skånela IF 1 024
10 . Alingsås HK 990
11 . IK Sävehof 925
12 . Redbergslids IK 878
13 . VästeråsIrsta 820
14 . HK Aranäs 644
Totalt snitt: 1 366
Totalt snitt utan Kristianstad: 1 192 (höjer ensamt hela elitseriens snitt med 13 procent).
Men det handlar inte bara om själva antalet åskådare när vi kommer till Kristianstad. För det är som Axnér uttryckte det efter matchen:
– Det låter utopiskt för oss att prata om att ha den här publiken… men även om vi hade fyllt vår arena så hade vi ändå inte haft hälften i decibel för vi har inte den kulturen.
Han sa också:
– Det är den här publiken alla lag drömmer om att spela inför.
Vet inte om Anders Hallberg håller med om det just i går. Som ”tack” för att han golvades av Anton Lindskog, som fick rött kort direkt, så buades lundensaren ut av hemmapubliken varje gång han fick bollen under resten av matchen.
***
Axnér menade att de där decibelen ställde till det mycket för Lugi.
– Vi hade fyra tekniska fel på de första sex minuterna och det berodde på bristande kommunikation därför att spelarna försökte prata med varandra i stället för att använda tecken.
***
Kristianstad var bra i första halvlek men inget vidare alls i den andra när spelarna trodde att man skulle kunna bevaka sin ledning.
Hade Lugi nått upp till normal klass hade man vunnit den här matchen.
Å andra sidan nådde inte Kristianstad heller upp i normal klass så det går väl på ett ut då.
***
När jag snackade publikmatch med Ola L kom vi som hastigast in på Kiel-Flensburg.
Men han var mer intresserad av Hamburg mot Rhein-Neckar Löwen.
– Hur gick det där, undrade Ola.
Då visste jag inte, men nu kan jag berätta: 30-23 till RNL. Tung bortaseger för Kim EDR & Co alltså.
Undrar om Ola L önskar att det ska gå bra för sitt gamla RNL eller inte? Glömde fråga det. Han önskar säkert att det ska gå bra för vissa personer i klubbens skull. För andras skull kanske inte…
***
Ola L kom för övrigt ombytt till civila kläder till presskonferensen efter matchen.
Det gick snabbt?
– Jag har duschat också.
Markus Olsson är imponerad av hur snabb hans tränare är i omklädningsrummet.
– Jag brukar inte ha hunnit in där förrän han är duschad och klar, berättar Olsson.
***
Pratade med Markus om publiken och det tryck som finns på spelarna och om det kan bli negativt ibland.
Han berättade att han slutade läsa Kristianstadsbladet i början av säsongen då han hade det tungt, men börjat nu igen lite grann i varje fall.
– Media har jävla stor betydelse i stan. Kristianstadsbladet har fruktansvärt stor makt. Det som står där är det som gäller, säger Olsson.
Och han höll förstås inte alltid med om vad som står där.
– De har väl inte riktigt varit elitspelare där allihop som skriver.
***
Axnér var förbannad på några av sina spelare för att de var för fega och ”inte stack in näsan”.
Han ville inte nämna några namn men en inte alltför vild gissning är att han syftade på bland andra Tingsvall och Ernstsson.
Frågade Axnér om han trodde Tingsvall var knäckt efter sin svaga andra halvlek mot Holland i EM-kvalet.
– Nej, men han kom tillbaka sliten från landslaget. Hans knä håller inte för två pass om dagen som de körde i landslaget, säger Axnér.
Så Lindgren körde slut på Tingsvall som förbundskapten lagom till han skulle möta honom som Kristianstadstränare?
Åh nej, det är det ingen som påstår. För så fungerar det givetvis inte.
Spelaren har förstås också ett ansvar att säga till i landslaget om träningen tär får hårt. Och så finns det sjukgymnaster i landslaget som ska ha koll.
Dessutom sa Tingsvall själv att visserligen haft känningar i knäet efter alla pass under landslagsveckan men att han just i går inte kunde skylla på det då det inte var något problem i matchen.
***
Ola Lindgren fick påståendefrågan om att det här var den 13:e raka hemmamatchen utan förlust. Lindgren förstod eller ville inte förstå frågan, sa att så tänker man inte, menade att det inte var längesen man förlorade mot Lugi (borta) och refererade lite roligt till den här klassikern med Magnus Haglund (kolla in hans blick i slutet):
Men sedan ”läxade” Lindgren upp oss och berättade att det här faktiskt var 14:e raka utan förlust (två europacupmatcher inräknade). Så nog har han koll alltid, Lindgren.
***
Joakim Svensson slog, trots förlusten, faktiskt Herdeiro Lucau i målvaktsmatchen i dag.
Har bara träffat Lucau och pratat med honom som hastigast en gång för tre-fyra år sen.
Nu hälsade jag på honom igen.
– Johan, sa jag.
– Lucau, sa Lucau.
Vem kallar dig Herdeiro? Din mamma bara, typ?
– Ja.
***
Axnérs fajt med Sydsvenskan fortsätter.
Efter matchen twittrar han:
Välbesökt presskonferens efter matchen i Kristianstad. SVT och riksmedia på plats. Sydsvenskan körde däremot en ”telefonare” efter matchen. Tragikomiskt att frilansaren som Sydis inte hade råd att skicka till Kristianstad hade köpt matchen på Skånskan.
***
Själv fortsätter jag min ”fajt” med KvP med något som kanske kan uppfattas som ett litet slag under bältet:
KvP:s krönikör gör ingen hemlighet av var hans sympatier fanns i matchen han skulle skriva om.
***
Ystad visade i kväll att man kan döda matcher: 29-13 mot Hammarby efter 15-5 i paus.
Mycket tung förlust för Malmö hemma mot ”årets fiaskolag” Skövde. Tvåpoängare och nollpoängare som kan bli avgörande kring strecken i mars.
Alingsås seger mot Skånela borta kallar jag programenlig.
Sävehof körde över RIK borta (31-21) i ett derby som opålitliga RIK annars brukar höja sig till.
Därmed klättrade Partillelaget till en sjätteplats. Tror faktiskt att det är rätt många topplag som vill se Sävehof klättra några placeringar till.
Tänk att, som för Lugi till exempel, göra en bra grundserie och sluta trea typ, för att sedan få ett slutspelstaggat Sävehof redan i en kvartsfinal. Snacka om mardröm. (För så kan det väl bli även om topplagen väljer motstånd?)
Till sist så en rad om Viborg-Randers med fem svenska, blivande EM-spelare på planen.
Jag nöjer mig med att konstatera att det blev 31-27 till Viborg och överlåter resten till en fyllig rapport med svenska ögon på SVT:s blogg här.
Kan utlova ytterligare en blogg före seriefinalen i kväll, lite närmare avkast.
Innan dess slänger jag dock ut den här, eftersom det framför allt är nu på dagen ni läsare är ute på nätet.
Det här är dagens tidningsförhands inför Krstd-Lugi. Satte fokus på Lugi eftersom det blir fokus på Krstd i morgon i tidningen. Ja, jag kan faktiskt nästan garantera det, oavsett hur det går i matchen i kväll. Anledningen läser ni om i morgon. Men vi har tagit ett intressant grepp som nog kan leda till (nya) diskussioner i handbolls-Sverige.
Nåväl, först dagens grej där jag dammade av en fråga från superenkäten.
Vinkeln blev den här:
HELSINGBORG. Elitseriespelarna utsåg Lugi till ett av årets tre största fiaskolag inför säsongen i Sportbladets superenkät. Nu toppar lundensarna serien. – Folk vill täppa till truten på oss, säger Tomas Axnér inför den stekheta seriefinalen mot Kristianstad i kväll.
I Sportbladets superenkät inför säsongen frågade vi alla elitseriespelarna vilket som blir årets fiaskolag. Ett av de tre lagen som fick flest röster var Lugi, övriga i toppen var Skövde och Alingsås. Men där Skövde har det som väntat tungt (nia i tabellen) och Alingsås överraskat lite (fyra) så toppar Lugi elitserien efter nio omgångar. – Jag tror att det ligger en önskan inblandad i det där. Folk vill täppa till truten på oss, säger Tomas Axnér. Varför det? – Det akademiska, ”Glasmästarn”, kaxig tränare, dyra nyförvärv… det kan vara hur mycket som helst. Det är han som är den kaxige tränaren medan ”Glasmästarn” är klubbens förmögne och profilstarke mecenat Arne Paulsson. Känner ni av detta i matcherna – att andra lag vill täppa till truten på er? – Ja, det känns som att vi mycket ofta möter väldigt motiverade motståndare. Det lär man göra i kväll också i seriefinalen i Kristianstad inför en utsåld arena (4850 åskådare). Senast lagen möttes, i Lund, körde de vinröda över de orangea med 30-19. – Vi kommer att möta mycket modigare motstånd, säger Axnér. I fjol slutade Lugi åtta och åkte ut i kvartsfinalen. Axnér ser fyra förklaringar till att man nu är ett topplag: nyförvärven, nya fysträningen, lagmoralen och försvarsspelet. Här intill utvecklar han dem. För övrigt utsågs just Kristianstad till årets fiaskolag inför förra säsongen av spelarna själva. Då gick man till final…
Sportbladets superenkät 232 elitseriespelare svarade inför säsongen
Vilket blir årets fiaskolag?
Skövde 15 procent Alingsås 13 Lugi 11 Aranäs 8,5 Drott 8,5 Kristianstad 7 Malmö 7 Guif 4 Redbergslid 4 Skånela 4 Övriga 9 Ej svar 9
Axnér om varför Lugi är ett topplag så här långt i år:
”1. Nyförvärven. Joacim Ernstsson är otroligt viktig får vårt anfallsspel. Espen Christensen leder målvaktsligan så här långt. Johannes Hippe ger oss en dimension till och gör oss mindre känsliga för skador.” ”2. Nya fysträningen. Vi har totalt ändrat riktning i tänket kring fysträningen. Det är fokus på explosivitet och speed.” ”3. Lagmoralen. Så här långt har vi varit väldigt bra på att känna igen de mekanismer som gör att vi som lag blir sämre. Alla bidrar och förstår att vi inte är bättre än våra motståndare om vi inte mentalt är på plats.” ”4. Försvarsspelet. Så här långt elitseriens bästa med Nemanja Milosevic som general.”
Snackade nyss kort med Klingvall, som i dag bantat sin bruttotrupp från 28 spelare till de 21 som ska med till Möbelringen Cup 23-25 november (truppen samlas i norska Bergen redan den 19 november).
Direkt efter turneringen i Norge bantas truppen ännu en gång, nu till de 16 som får en biljett till EM i Serbien 4-16 december.
Spelarna har ju knappt haft någon chans att påverka den här första bantningen mer än någon ligamatch. Anledningen till att man först tog ut en 28-mannatrupp var att EHF:s deadline för denna var den 31 oktober. Men lagledningen behövde uppenbarligen lite mer betänketid för att ta ut de 21.
De sju som ryker nu är:
Johanna Bundsen, Sävehof
Edijana Dafé, Sävehof
Ida Kellokoski Adamsson, Eslöv
Carin Strömberg, Skuru
Vanessa Tellenmark, H43
Jenny Wikensten, Sävehof
Samt:
Jenny Alm, Sävehof.
– Alm skulle varit bland de 21 men skadade ledbandet i knäet i går och blir borta tre-sex veckor, säger Klingvall.
Därmed är storskytten inte aktuell för EM.
Då har vi följande trupp till Möbelringen Cup. Och jag tar spelarna i den ordningen Klingvall drog dem för mig:
