Israels premiärminister Ehud Olmert har träffat USA:s president Georg W Bush.
De verkar rörande överens. Hamas är ingen förhandlingspart så länge de inte erkänner Israel, inte upphör med våldet och inte accepterar tidigare förhandlingsbeslut.
Däremot kan visst Israel tänka sig förhandla med palestinska presidenten Abbas.
Märkligt. Vad kan en sådan förhandling ge? Man förhandlar med presidenten men inte med den verkställande makten, regeringen?
Sen deklarerar förstås Olmert att Israel inte kan vänta på en part i all oändlighet utan tänker börja att ensidigt sätta gränserna inom några år.
Världssamfundet borde reagera starkt mot detta. Det bryter mot både folkrätt och FN-resolutioner.

Situationen är paradoxal. Under Arafats tid hördes alltid från israeliskt håll (Sharon) att visserligen säger Arafat och PLO att de erkänner Israel och att de tar avstånd från våldet, men det är bara ord… i handling är det minsann annat som gäller. Därför finns det ingen förhandlingspart, ansåg Sharon och satte Arafat i husarrest i Ramallah.
Nu under Hamas- så är det visst orden som är viktigare än handling för Israels regering.
Hamas har inte erkänt Israel eller tagit avstånd från våldsanvändning i sitt manifest.
Men i praktiken har man ensidigt upprätthållit en vapenvila under mer än ett år och genom att ställa upp i valet till parlamentet har man erkänt den palestinska myndigheten som är ett resultat av Osloavtalet – ett indirekt erkännande av tvåstatslösningen.
Det finns ingen förhandlingspart, säger Olmert.
Gör det någonsin det för Israels regering?