I dag har jag träffat min kära kollegor på Aftonbladet då jag var på besök på tidningen.
Olle, Ingvar, Nisha och jag käkade lunch. Sen dropppade Åsa in som har jouren. Lena var och lyssnade på finansministern och Mats var i Malmö.
Kulturredaktionens Håkan, Hanna, Pelle, Åsa, Ulrika och Alice hälsade jag också på.
Jag måste tillstå att jag saknar dem alla. Det är ett härligt gäng som jag jobbat många år med.

Sen träffade jag konsulten som utvärderar alla oss chefer på tidningen. Medarbetarna har fått svara på ett oändligt antal frågor om hur man fungerar eller inte fungerar som chef.
”Du har toppresultat i alla kategorier”, sade konsulten.
Det kändes ju bra med tanke på att jag ständigt tvivlar på mig själv som chef.
Sen finns det förstås alltid saker att utveckla och bli bättre på. Tur är väl det, annars vore livet slut på nåt sätt.

Mina medarbetare tycker särskilt att jag är bra på att utveckla den psykiska arbetsmiljön, de känner förtroende, blir sedda och får vara hela som människor. Däremot är jag mindre bra på den fysiska arbetsmiljön. Vi har inte så bra lokaler på ledar- och kulturredaktionerna. Kanske beror svaren också på att jag har haft tidningens stökigast arbetsrum?
Hm. Ska nog inte visa min man enkätsvaren. Han får bara vatten på sin kvarn.
Jovisst jag är en boheme som nog skulle kunna jobba var som helst – på en soptipp exempelvis.
Nu ska jag läsa chefsutvärderingen lite mer noggrant.
Sen är det dags att planera för morgondagen då jag återvänder till Farsta församling.
Så börjar min andra vecka i kyrklig tjänst.
Kul.