I dag har jag tillbringat dagen i Söderledskyrkan invid Hökarängens centrum. Det var roligt att återse alla medarbetare som nu känns som ”kollegor”.
På morgonkvisten diskuterade jag kyrkan och reklamkampanjer tillsammans med informatören Christin. Vi resonerade om svårigheten att finna ett språk som berör, kanske upprör, men inte utesluter.
Alla världar (kyrkan, politiken, medierna osv) har sina språk, sina koder, sina jargonger och kulturer. Å ena sidan kan det gemensamma språket skapa samhörighet och förstärka gemenskapen genom igenkännandet, å andra sidan kan orden bygga murar och utesluta människor från gemenskapen.
Svårt.

Diakonen Lena Ljungström, som samordnar alla diakoner i församlingen, berättade sedan för mig om sin syn på diakonins roll. Hon har varit med och byggt upp diakonicentret Kornet som jag skrivit mycket om i tidigare bloggnotiser.
Hennes arbete med barn och ungdomar till missbrukande föräldrar och med unga människor som mist en anhörig är imponerande.
Hon har själv en gedigen erfarenhet från socialtjänst och missbruksvård.
(Sen visade det sig att vi har gemensamma bekanta från vår ungdoms engagemang i Kyrkans Ungdom – kul!)

Dagen avslutades med att jag fick vara med prästen Kristina Lutborg på ett begravningssamtal. Mycket lärorikt och intressant. Här tror jag att kyrkan har en av sina viktigaste uppgifter – att möta människor vid livets stora skiftningar, såsom död och födsel.
Jag märkte att samtalet fyllde flera funktioner, dels som en sorts intervju för att prästen ska kunna fånga något av den person som griftetalet ska handla om, dels som information till den anhörige om hur begravningsakten går till och en inbjudan till delaktighet (välja musik/psalmer, bibeltexter och böner).
Men kanske framförallt som själavård – samtalet kan bli förlösande för den som befinner sig i sorgen. Han eller hon kan öppna upp och börja reflektera om sitt eget liv.

Nu måste jag förbereda ett tal som jag ska hålla för prästerna i Farsta församling på deras medarbetarkonvent i morgon bitti. Kyrkoherde Anders ville att jag skulle reflektera över kyrkans roll i dagens samhälle. Kul.

I morgon ska jag träffa Domkapitlet efter lunch. Nervöst. Får se om de godkänner mig som prästkandidat…
Det här blev långt – men det blir det när man varit en dag i Farsta församling, för där händer det mycket.
God afton.