Häromdagen såg jag en annons i tidningen Dagen om en ”kollektomat”, alltså en apparat där man kan betala kollekten med kontokort.
Nu läser jag i Marta Axners blogg att just en sådan apparat ska installeras i Uppsala Domkyrka i veckan.
Det är visst den andra i Sverige. Den första finns sedan en tid i Mariakyrkan i Helsingborg.
Det är nog vettigt. Allt färre bär med sig kontanter.
Och kyrkan har ofta stora angelägna insamlingar för behövande runtom i världen.

Vännen A som också är kattvän skickade mig en rolig länk till en sida med musikdiggande katter. Underbart!
Jag gillar särskilt katten som diggar Stevie Wonder och katten som diggar vals…
Kolla in katterna här!

Än så länge verkar vapenvilan i Gaza hålla. Palestiniernas president Abbas och premiärministern Haniyeh har sagt att alla palestinska fraktioner står bakom. Israels premiärminister Olmert har låtit förstå att den israeliska militären ska dra sig tillbaka.

Enligt tidningen Haaretz säger Olmert att om palestinierna släpper den israeliska soldaten som hållits fången sedan i somras så ska Israel släppa flera palestinska fångar. Hoppfullt.

Häromkvällen intervjuades Hamas politiska ledare Khaled Masháal (som jag intervjuade i Damaskus i juni). I svenska nyhetssändningar kunde man höra honom hota med att palestinierna tänkte starta en tredje intifada.
På Al Jazeera sändes hela intervjun med Masháal. Där talade han om den förestående samlingsregeringen mellan Fatah och Hamas. När den nu bildas måste USA och Västvärlden ställa krav på att Israel drar sig tillbaka till 1967 års gränser. Om inte detta sker inom det närmsta halvåret kommer den palestinska frustrationen bli stor och en tredje intifada brisera, menade Khaled Masháal.

I stället för att ta fasta på ”hotet om en tredje intifada” bör västvärlden höra Hamas ord om Israel – det är faktiskt ett erkännande av att det ska finnas två stater – ett Israel och ett Palestina. Det är Israel som inte håller sig till de av FN fastslagna gränserna utan bygger murar, vägar och bosättningar på palestinsk mark.

Måtte det som nu har börjat med vapenvilan i Gaza leda vidare till seriösa fredsförhandlingar mellan israeler och palestinier med syfte att få slut på ockupationen och att skapa rättvis fred.
Omvärlden har ett stort ansvar att hjälpa fram denna process.

I går deltog jag som liturg i högmässan i Stora Sköndal. Prästen Maria Eby Notini höll i mässan och predikan. Det kom riktigt mycket folk och stämningen var skön.
Maria höll en bra predikan denna svåra dag – Domsöndagen. Jag gillar hennes sätt att föra dialog med bibeltext och kyrkotradition.
De äldre församlingsborna tackade mig för att de hade hört varenda ord när jag läste texterna. Det gjorde mig glad.

Min brorson hade dop för sitt andra barn i går. Mina gamla föräldrar hade inte hört ett ord av vad prästen sa. Inte heller min bror och hans fru som i vanliga fall har god hörsel.
Det är dåligt.
Fromt mumlande är meningslöst.
Själva poängen är väl ändå att folk ska höra det vi säger i kyrkan?

God morgon kära bloggläsare!
I dag skriver jag om finansmarknadsminister Mats Odell och hans vilda utförsäljningsplaner.
Det är skönt att det finns vettiga företagsledare som Carl Bennet som pläderar för ägandets samhällsansvar och långsiktighet.

I dag är jag ledig från Farsta församling. Om jag hade känt mig lite piggare hade jag gått på en förhandsvisning av filmen Underbara Älskade där min favoritskådis Michael Nyqvist spelar en av huvudrollerna.
Men det får bli en hemmadag istället med tid för eftertanke och planering av det som komma skall – predikan på 1:a advent exempelvis…
På återseende.

Huvudvärken har släppt och jag har arbetat enligt schemat för min praktiktjänstgöring.
I dag har jag varit hjälp-präst till Maria i Sköndal. Vi har haft två dop och en vigsel.
Så ser också en prästs vardag ut. Egentligen är det nog just i dessa så kallade kyrkliga handlingar som dop, vigsel och begravning som det mest genuina i prästyrket utövas förutom vid söndagsgudstjänsterna förstås.
Ofta är det vid dessa förrättningar som man möter de lite mindre kyrkvana. Det är spännande och viktiga möten.

Prästen Maria är mästerlig i sitt befriande enkla och naturliga sätt gentemot dopfamiljer och bröllopspar. Plötsligt blir det som kanske bara är tradition och ceremoni för många något mer, något med djupare mening.

I morgon ska Maria och jag leda högmässan i Stora Sköndals kyrka.
Det ska bli spännande. I synnerhet som vaktmästaren Janne upplyste om att den ena bärbara mikrofonen inte fungerar.
Vi får se hur vi löser det.
Dags för lite lördagsvila.
På återseende.

Jag läser alltid Cordelia Edvardsons krönikor i Svenska Dagbladet. Hon är en av de bästa som svensk journalistik har. Hennes betraktelser från Mellanöstern berör och upprör. Hennes röst är livsnödvändig.

I går skrev hon att hon nu tar paus i samtalet. Efter trettio år som korre i Jerusalem flyttar hon hem till Sverige. Hon tvingas göra detta av hälsoskäl. Det är sorgligt men förståeligt.
Jag hoppas innerligt att Cordelia fortsätter att skriva.
Det blir mycket tomt utan hennes ord.

Jag fick se att biskopen i Härnösand stift Tony Guldbrandzén (som nyligen skrev en liten kommentar i min blogg med anledning av att han som före detta kyrkoherde i Farsta församling gillade att läsa mina praktikerfarenheter) har börjat blogga.
Hälftigt.
Fler biskopar och präster i bloggosfären skulle öppna upp kyrkan för 2000-talets människor.

I dag vaknade jag upp med världens huvudvärk och halsont så det var bara att stanna hemma i sängen. Trist för nu missar jag en massa spännande saker i Farsta som jag skulle ha deltagit i.
Nåja, jag ska försöka bli kry till helgen då jag ska arbeta både lördag och söndag tillsammans med prästen Maria i Sköndal.

I går tillbringade jag större delen av dagen på Kornet, diakonicentret jag tidigare skrivit om. Lika kul och intressant som vanligt. Spännande möten med människor.
Husvärden Andreas lagade en jättegod soppa som vi hade till lunch.
Prästen Ingemar och jag höll i  den lilla lunchmässan i kapellet.

I går kväll var jag på Stadsteatern och såg Jösses flickor – återkomsten. Fullsatt – publiken bestod av mest kvinnor. Såklart.
Det var en kul revival i första akten och en något deprimerande andra akt som är den nutida betraktelsen. Pjäsen är för lång (fyra timmar!) men klart sevärd.

Nu ska jag vila.

I går gick Aftonbladets ledarsida ut och förordade Carin Jämtin som ny partiledare för socialdemokraterna. Det satte igång debatten rejält.

Skåne-distriktet och Stockholms stad har redan deklarerat att Jämtin är deras kandidat. Morgan Johansson från Skåne är den som först var ute och föreslog Jämtin. (I morse på radion var han lysande i debatt mot den alltmer gnälliga och inskränkta Widar Andersson.)
Göteborgs starke man, Göran Johansson, deklarerade i går sitt stöd för Jämtin.
Och i dag skriver Aftonbladet om att Margot Wallström håller fast vid sitt nej men gärna ser Jämtin som ny ledare.
Kul.