Vilken vacker morgon! Solen skiner och Mälaren glittrar.
Jag måste ägna mig åt anhörigvård.
Ska sen försöka hinna skriva saker som ska lämnas in på PIUS nästa vecka plus en krönika för Aftonbladet till måndag.

Läs huvudledaren om Mannen utan ansvar – utrikesminister Carl Bildt som på tisdag ska frågas ut av konstitutionsutskottet i riksdagen.
Läs också Ingvar Perssons fredagskrönika om Glupska molusker och kvalster.

Njut av vårsolen!

I dag på PIUS föreläste  Mikael Hansson från Umeå universitet om ungdomar på nätet.
Intressant även om det kanske inte var så mycket nytt. Jag är teknikfreak och har följt IT-utvecklingen under rätt många år.
Jag blev dock inspirerad till att testa den virtuella världen Second Life.
Gick dock rätt trögt.

Intressant är att se den bild av Sverige som byggts upp i Second Life. Där finns granskogen, dalahästen och folkparken med dansbana. Häromkvällen var det ABBA-afton på dansbanan.

Jag har inte riktigt greppat Second Life och känner mig kluven till detta fenomen att skaffa sig andra personligheter – virtuella sådana.
Men Hillary Clinton har skapat ett kampanjhögkvarter.
Och Sverige lär snart starta konsulat.

Läs gärna Peter Kadhammars reportage om Second Life i Aftonbladet för några dagar sedan.

Jag läser med förtjustning kollegan Åsa Petersens krönika från kristdemokraternas seminarium om förslaget till könsneutral äktenskapslag.
Jag känner igen de olika ståndpunkterna från diskussionerna på PIUS.
Det är märkligt hur något som ska handla om kärlek och förbund mellan människor kan bli så splittrande och skapa så många sår.

Jag utropade för en tid sedan ett glädjetjut när det av TT påstods att kyrkans biskopar kunde tänka sig att viga homosexuella. Riktigt så bra visade det sig dock inte vara.

Kyrkans hållning just nu är synnerligen märklig – å ena sidan ja till att partnerskap ska kunna ingås också i en kyrklig ceremoni, å andra sidan är vigseln och begreppet äktenskap förbehållet relationen man-kvinna.
Inte för att Gud vill så utan för att traditionen är så.

En besynnerlig hållning för en evangelisk-luthersk kyrka.
(Läs ärkebiskopens intressanta debattinlägg i Svenska Dagbladet nyligen.)

Alex Voronov heter en klok kille som är politisk redaktör på liberala Eskilstuna-Kuriren.
Han skriver i dag i Aftonbladet om Leijonborg – en smitare.
Han ifrågasätter ledarskapet i folkpartiet och undrar om Leijonborg verkligen kan betraktas som en tillgång som partiledare.

Det har Aftonbladets ledarsida undrat länge.

Herrar Lars Adaktusson och Janne Josefsson drabbade samman i SVT:s morgonsoffa i morse. Tala om tuppfäktning.
Det som utlöste bråket var Adaktussons krönika i Svenska Dagbladet där han ifrågasatte den grävande journalistik som Josefsson gör i Uppdrag granskning.

Två självutnämnda kungar i svensk journalistik bråkar som barn i sandlådan.
Underhållande.
Men ganska tröttsamt.

Medans flera toppolitiker som tillhört folkpartiets ledning nu står inför rätta passar folkpartiledaren Lars Leijonborg på att ta semester.
Han hänvisar till att ”det där som hände” är utrett inom partiet – nu är det bara en fråga för rätten. Jaha. Bara?

Läs Åsa Petersens utmärkta krönika om ansvarslösa Leijonborg.
En sådan partiledare är inte ens folkpartiet förtjänt av.

I dag har jag ägnat mig åt präststudier hela dagen. Kändes riktigt kul att vara tillbaka i Uppsala på Pastoralinstitutet, träffa alla härliga kompisar och lyssna till spännande föredrag.
Framförallt rektor Hillerts föreläsning om kontextuell teologi var inspirerande. Det var som att åter sitta på teologen i Lund och lyssna till professorn i tros- och livsåskådning, Per Frostin. Frostin, som tyvärr gick bort alldeles för tidigt, var min favoritlärare. Han tog in befrielseteologin till Sverige – främst från Södra Afrika och har inspirerat många att tänka kontextuellt i Svenska kyrkan.

På lunchen ringde P3 Kvällspasset och intervjuade mig på temat om ”kristna är förföljda i Sverige”. För mig en något märklig diskussion, men den grundar sig väl i den debattartikel som Bitte Assarmo skrev i Svenska Dagbladet under påsken.

Nej, jag tycker inte alls det är särskilt synd om oss kristna. De mest utsatta i vårt land och i hela västvärlden är muslimerna. Som kristna borde vi hävda rätten att vara muslim i tider av utbredd islamofobi.

Det är inte svårt att vara kristen. Det är svårt att vara människa.

Just nu pågår den så kallade spionrättegången – om folkpartisternas dataintrång i socialdemokraternas interna nätverk under valrörelsen.
Med tanke på att flera höga fp-toppar både kände till intrången och uppenbarligen hade skapat en kultur som uppmuntrade den typen av olagliga handlingar är det en gåta att folkpartiledaren Lars Leijonborg sitter kvar.

Vi får väl se hur det går efter rättegången.
Läs dagens huvudledare om partiet som havererade.

Så har det normala livet kommit igång efter påskveckans ledighet.
Fast för mig är det just nu inte helt normalt. Har ägnat mig åt anhörigvård i dag i stället för att åka till Pastoralinstitutet i Uppsala. På schemat stod att vi skulle få lära oss mer om kyrkans ungdomsrörelse och om konfirmation.

I min ungdom var jag oerhört aktiv i kyrkans ungdomsrörelse som på den tiden hette RKU (Riksförbundet Kyrkans Ungdom). Som 17-åring (tidigt 1980-tal) kom jag in i RKU:s förbundsstyrelse och var aktiv på riksplanet under många år. Det var på den tiden då Ingemar Söderström var ordförande (han blev sedermera rektor för Pastoralinstitutet i Uppsala men är nu kyrkoherde i Örebro).

När det gäller konfirmationsarbetet var jag huvudledare tillsammans med prästen Tommy Qvennerberg på ett av Lunds stifts populära konfirmationsläger – Olsängslägret – under en period på över tio år. Har hjälpt till att konfirmera ungefär 500 lundaungdomar –  några av dem har jag stött på senare i livets villervalla, bland andra komikern David Batra.
(Han var rolig redan som konfirmand)

Så viss erfarenhet av kyrkans ungdomsarbete har jag. Det hindrar inte att det hade varit lärorikt att vara på PIUS i dag. Men vården om nära och kära får ibland gå före.

I morgon ska jag dock med intresse lyssna till rektor Hillerts föreläsning om kontextuell teologi.
I dag läser jag Wingrens luthertolkningar – inte minst Luthers syn på äktenskapet som en helt civilrättslig institution borde dagens Svenska kyrka ta på allvar.

Såg i dag Lars von Triers senaste film – Direktören för det hele.
Fantastiskt kul!
von Trier är en skön galning som driver med det mesta i vårt samhälle.
Jag kan rekommendera denna svarta komedi å det varmaste.