Åter till verkligheten. Barcelona var fantastiskt – 25 grader varm och strålande sol!
Här hemma i Stockholm håller jag på att frysa ihjäl, brrrrr. Var är den sköna vårvärmen som fanns tidigare i april?

I dag har det varit skolbänksnötande på Pastoralinstitutet i Uppsala igen. På förmiddagen hade jag individuellt samtal med läraren i Homiletik (predikokonst), Tina Johansson, om det PM jag skrivit på temat – Jag som förkunnare.

Vi resonerade om vikten av att brottas med språk, bilder och symbolik. Jag vill komma bort från det juridiska språket som betonar brott och straff, synd och nåd osv.
I stället hämtar jag inspiration från de gamla skapelseteologerna i urkyrkan som exempelvis Irenaeus där bildspråket är hämtat från natur och läkekonst – det handlar om att läka, hela det söndrade osv.

Tina ställde den intressanta frågan om vad vår tids symbolspråk egentligen skulle kunna vara. Jag vet faktiskt inte. Till stor del söker även nutidsmänniskan läkedom, hälsa osv men risken är att den sortens språk blir för organiskt/biologistiskt.
Kanske det kommunikativa språket kunde fungera – mycket i vår massmediala tid handlar ju om kommunikation, interaktivitet  – så skulle ömsesidigheten och det relationella i teologin kunna uttryckas i IT-eran…. eller?

Vad tycker du, kära bloggläsare?