”Duellen” har vi i medierna kallat kvällens debatt mellan statsminister Fredrik Reinfeldt och oppositionsledaren Mona Sahlin i SVT:s Agenda.

Så värst mycket till duell blev det inte.
Båda kör en väldigt resonerande stil. I grunden är det skönt att det inte blir för mycket pajkastning men samtidigt mår demokratin väl av att alternativen tydliggörs och att värderingar verkligen bryts mot varandra.
Då måste det till mer politisk vilja än vad Reinfeldt och Sahlin lyckades uppbåda i TV.

Mona Sahlin måste visa mer engagemang och hetta som oppositionsledare. Trots att hon resonerar klokt och bra i många frågor blir intrycket att hon inte vill så mycket. Hon saknade politisk energi i kvällens debatt.

Toppolitikerna betedde sig som två snälla biskopar.
Hellre en Jesus som slänger ut månglarna ur templet än en pastor Jansson som varken säger bu eller bä…

I dag är det ett år sedan den modiga ryska journalisten Anna Politkovskaja mördades i hissen där hon bodde. Flera hundra oppositionella samlades i Moskva för en manifestation till minnet av Anna, för yttrandefrihet och demokrati.

Hektisk helg.
I går gifte sig min vän och blivande prästkollega Mari med sin prins Andreas.
Bröllopsfesten blev en härlig tillställning i kärlekens tecken.

I dag har jag skrivit, skrivit och skrivit… krönika till morgondagens tidning (om Sicko och svensk sjukvård), tal om journalistikens utmaningar som jag ska hålla för journalisterna på radio Uppland i morgon bitti, vigseltal inför examinationen i vigsel och välsignelse på onsdag på PIUS samt påbörjat ett PM i teologisk tolkning om relationer och äktenskap.
Phu.

I morse deltog jag i Morgonpasset i P3 som ”livsåskådningscoach”… vad nu en sådan är. Men tanken är att jag i ett samtal med programledaren Malin Linneroth dryftar existentiella frågor. Inte lätt att borra i livsfrågorna på bara några minuter. Men spännande.
Här kan du höra mitt första försök. (Ska finnas en länk till dagens program)

I kväll är det Sopranos…. yea!!!!

I dag är det verkligen gråväder och höstigt ute.
Har en mängd möten som ska klaras av innan det blir dags att ta helg.

Läs dagens huvudledare om den socialdemokratiska familjepolitiken
och så Mats Engströms fredagskrönika.

På återseende.

Har i kväll varit på förhandspremiären av Michael Moores nya film Sicko – en svidande underbar kritik mot det amerikanska sjukvårdssystemet, där försäkringsbolagen avgör vem som ska få vård och i vilken utsträckning. Skrämmande.

Måtte vi aldrig göra oss av med det svenska/europeiska skattefinansierade sjukvårdssystemet.

Dimman svävar in över Mariebergsfjärden. Höstens vackra färger skiner igenom den skira dimman. Det är en trolsk stämning.
I går intervjuades jag av P3 Morgonpasset om vad det är att tro.
En morgon som denna känns förtröstan påtaglig – jag kan vila i den tillit som skapar världen, som Karin Boye uttryckte det.

Avgångskraven mot utförsäljarminister Odell blir allt starkare både från affärspressen och ledarsidorna.
Läs dagens huvudledare i Aftonbladet – Odell måste gå.
Dagens Nyheter är inte heller nådig mot ministern – Vaknade för sent.
Mildast är Svenska Dagbladet – Reinfedlt och Odell behöver talas vid.

Kanske är ännu en minister i regeringen Reinfeldt ”förbrukad”?

Den erfarne utrikesanalytikern och journalisten Bengt Albons har startat en egen blogg eller snarare en webbtidning med kunnig och spännande utrikespolitisk debatt.
Kul initiativ som jag tänker följa med intresse.

I fredags kom förödande kritik mot investmentbanken Carnegie.
Med minsta möjliga marginal valde inspektionen att inte återkalla tillståndet. I måndags avgick företagets förra chef, Karin Forseke, från jobbet som rådgivare till regeringen.
Carnegie har varit Odells främsta källa när det gäller att rekrytera experter på utförsäljning, och har dessutom ansvaret för viktiga affärer.
Det är självklart att affären då får politiska konsekvenser.
Läs ledaren i dag.

Nu har också Odells statssekreterare avgått.
Kvar står herr minister förblindad i sin tro på utförsäljning av statens tillgångar som allena saliggörande.
Den här affären börjar bli ordentligt pinsam för inte bara Mats Odell utan hela regeringen Reinfeldt.

Jag har varit borta från bloggen ett tag.

Har varit i Karlstad måndag och tisdag och deltagit på J A Eklund-symposiet som stiftet anordnade. Jag hade fått äran att prata över det här med att vara folkkyrka-folkrörelse.
Det var två intensiva men väldigt bra dagar med fantastiskt spännande föreläsningar.

J A Eklund blev biskop 1907 i Karlstad och han var en minst lika stark och känd kyrko-opinionsbildare runt sekelskiftet som Nathan Söderblom.
För honom skulle det kristna livet vara ett ”samfundsliv” i meningen samhällsliv.

Professor Henry Cöster föreläste intressant om Eklund som postmodernismens fyrbåk – denne Eklund som skrev Fädernas kyrka och betonade den manliga nationella kristendomen, har han verkligen något att ge dagens kyrka?
Ja faktiskt – inte minst detta att det är ”det levda livet”, människors livssituation här och nu – kontextualiteten som ska vara utgångspunkten.
En folkkyrka kan aldrig förakta folket.

Stiftsteologen Margareta Brandby-Cöster och biskop Esbjörn Hagberg hade arrangerat mötet. Mycket bra!
Biskop Hagberg är en väldigt sympatisk och klok person som har själavården som profilfråga. Det är obegripligt att hamnat i samma sällskap som biskop Persenius vad gäller inställningen till homo-vigsel och äktenskap. (se tidigare bloggnotis) Obegripligt.
Jag hoppas han kommer på bättre tankar.