Så börjar år 2007 lida mot sitt slut.
Det har varit ett speciellt år för mig personligen. Jag har äntligen gjort klart min prästutbildning och tillbringat mina dagar på pastoralinstitutet i Uppsala. Det har varit mycket inspirerande om än lite jobbigt med allt pendlande.

Nu väntar prästexamen inför biskop och domkapitel (12/1) och prästvigning i Storkyrkan (13/1). Sen följer en tid som pastorsadjunkt i Nacka församling – det är som läkarnas AT-tjänstgöring och pastorsadjunktsåret är obligatoriskt om man ska bli behörig präst.

Jag är fortsatt tjänstledig från Aftonbladet men kommer precis som under det här året skriva krönikor regelbundet på ledarsidan och delta i Aftonbladets styrelsearbete.
Min eminenta kollega Olle Svenning kör vidare som tf chef på ledarredaktionen.

Jag ser fram emot ett spännande 2008 i skärningspunkten mellan det samhälleliga och det existentiella.

Gott Nytt År!

Läs Olle Svennings lysande betraktelse över Benazir Bhutto i dagens tidning.

Genom tragedin och sorgen skär orden från en av Benazir Bhuttos hårdaste kritiker, Fatima Bhutto, brorsdottern och människorättsaktivisten. Hon sa: ”Alliansen med Musharraf var ett försök att skapa demokrati på amerikansk väg. Sånt slutar oftast med inbördeskrig.”

När jag nu äntligen slipper gå upp tidigt på morgonen för att ta tåget till Uppsala så plågar jag mig själv med att delta i morgon-tv…. hm.
Började dagen 7.15 i TV4 Nyhetsmorgon. Jag och liberala kollegan Barbro Hedvall på DN kommenterade det inrikespolitiska året som gått tillsammans med TV4:s politiska reporter Lena Smedsaas.

Jo jag erkänner, jag är en av sms:arna på julafton. Enligt Telia skickades det 15,4 miljoner sms den dagen.

I dag blir det en dag av god läsning. Jag läser just nu Doris Lessings underbara berättelse om katten Rufus.

På återseende.

Det är sent julafton eller rättare sagt tidigt juldagsmorgon.
Har varit i midnattsmässan i Storkyrkan där vännen Sven Milltoft, domkyrkokaplan, predikade. Vännerna Ann-Katrin och Lena var där också i den fullsatta kyrkan.
Fint.

I dag, tisdag, skriver jag på ledarsidan om julen som medmänniskoblivandets högtid.
Här kan du läsa.

Julaftonsdisken är nu avklarad och friden har lagt sig.
Dags att somna in.
God natt!

God jul kära bloggläsare!

I dag noterar jag en rolig rubrik på Svenska Dagbladets förstasida:

Statsministern i hemliga möten med unga utsatta
”Jag går sida vid sida med folket”, säger Fredrik Reinfeldt.

Häpp. Det påminner om gamla tiders kungasagor där despoten klär ut sig till luffare för att höra vad folket tycker om honom.

Men en dag som denna ska jag vara välvillig – intervjun handlar om att statsministern träffat brottsoffer och människor som blivit illa behandlade i psykiatrin för att höra om deras verklighet. Det är säkert bra.

I dag skriver Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt varsin julhälsning till Aftonbladets läsare.
I morgon har jag en juldagsbetraktelse på ledarsidan.

Med önskan om en fridfull jul!
På återseende.

I dag bryter jag genast min bloggtystnad för att skriva några uppskattande rader om två skribenter – Maria Küchen och Karin Thunberg.

Maria K skriver ett otroligt bra inlägg i dagens DN om regeringens galna utnämningspolitik – vad har nyliberalen Johan Staël von Holstein i Kulturrådet att göra när han inte inser varför staten behöver bedriva kulturpolitik?
(DN har som vanligt inte lagt ut texten på nätet)

Om ekonomisk avkastning vore konstens främsta syfte borde Kulturrådet läggas ned, menar Küchen. Och på tal om regeringens systematiska förmåga att utse fel personer avslutar hon:
”Jag vill bara påminna om att Sverige är en nation, inte en lekstuga för nyliberaler som just försöksutsläppts från ekonomiskt skyddade miljöer till verkligheten sådan som konstnärer och andra hårt arbetande småföretagare känner den.”

Lysande!

Sen fastnade jag för den alltid läsvärda krönikören Karin Thunberg i Svenska dagbladet. Hon skriver om sitt dåliga lokalsinne, om behovet av en promenad-gps och om varför hon älskar New York där man kan räkna till sig rätt gata…
Jag kunde inte ha skrivit det bättre själv.

Mina memoarer ska som sagt heta: Med bestämda steg åt fel håll.

På sändningsmässan på avslutningsdagen på PIUS i torsdags hittade jag inte tillbaka till den rad jag satt i efter att jag varit framme och tagit emot nattvarden.
Hur ska det gå på prästvigningsdagen i Storkyrkan?

Vi rumsligt förvirrade personer som ständigt går vilse upptäcker dock många sidor av verkligheten.

Tänk om det kunde finnas en gps med församlingskartorna inlagda?

I går mottog jag mitt utbildningsvis i pastoralteologisk utbildning av rektor Sven Hillert under högtidliga former på PIUS.
Det blev en mycket fin avslutningsdag med både skratt och gråt. Framförallt mycket värme mellan oss studenter och mellan oss och lärarna.
– Nu är ni inte prästkandidater längre utan vänner, sade Hillert i sitt avskedstal till oss.

Fantastiska husmor Birgitta hade dukat vår föreläsningssal så vacker och vi bjöds på en utsökt lunch. Jag höll tacktal å klassens vägnar (studio 54 som vi kallar oss) i form av en rimmad dikt till hela personalen. Den kom till mig härom natten…

Den började så här:

”Nu är vi här på vår avslutningsdag
en blandning av vemod och befrielsens drag
Största känslan som jag vet
är nog den av tacksamhet.”

Och sen följde en vers om var och en i lärarkollegiet.

Och så slutade den:

”Ja, här är vi alla norrlandsfromma
o en liten norgeblomma (en i klassen är från Norge)
alla Mälardalsliberala
och så vi vanligt sosse-sakrala.

Bortom grupp och etikett
är vi människor, rätt och slätt
Just här och nu tar kyrkan gestalt
Vi är alla sött och salt
Tack, tack – tack för allt!”

Jenny, Fredrik och Ida delade ut presenter i form av skyltar att hänga på rumsdörren (typ, stör ej, jag tänker) till var och en i personalen med varsitt bibelord till.

Sen hade vi på eftermiddagen en underbar sändningsmässa där Tina predikade jättefint. Under den förtätade stämningen i delandet av bröd och vin gick det inte att hålla tillbaka tårarna.

När vi väl tagit farväl och givit varandra alla avskedskramar fortsatte de sista dagars heliga (däribland jag, hm) på krogen. Det blev en mycket rolig kväll.
Huvudet är något tungt. Men hjärtat är lyckligt.
Fast tomhetskänslan är svår.

Nu är det dags för julledighet. Ska skriva krönika i helgen – det blir en drapa över hela ledarsidan på juldagen. På julafton är jag i P3 Morgonpasset för sista gången som livsåskådningscoach den här terminen. Sen blir det TV4:s nyhetsmorgon 27 december.

Men jag lovar, jag ska vila också.
Blir nog inget bloggande på ett tag.
God jul och gott nytt år!

Oj vilka långa dagar….
I morse var jag tvungen att gå upp 05.00 för att hinna med 06.40-tåget till Uppsala.
Jag och min studiegrupp ansvarade för morgonmässan på PIUS. Jag predikade på temat ”Bana väg för Herren” och lät den gammaltestamentliga texten för tredje advent – från Jesaja – bli en sorts programförklaring för vad det är att vara präst.
Det handlar om att tröst, bana väg och förkunna – där någonstans i mötet mellan det profetiska och det själavårdande tror jag vår utmaning som präster ligger.

I kväll har vi kollegor på Aftonbladet firat av Anders Gerdin som nu lämnar tidningen efter 38 år. En härlig fest med glada skratt men mot en klangbotten av vemod.
Jag var tvungen att lämna tidigt för jag ska upp 05.30 i morgon bitti.
Vi har examensdag på PIUS – tala om blandning av befrielse och vemod!

God natt.

Pust, det är bråda dagar på PIUS nu så här den sista veckan…
Jag hinner inte skriva så mycket just nu.
I morgon bitti ska min studiegrupp hålla den sista onsdagsmässan och jag ska predika på temat ”Bana väg för Herren”.
Sen på kvällen ska vi  (dvs vi på tidningen) fira av Aftonbladets ansvarige utgivare och chefredaktör Anders Gerdin.
På torsdag är det avslutningsdag på PIUS.
Känner både befrielse och vemod.
Ska bli oerhört skönt att slippa pendla till Uppsala varje vecka.
Men jag kommer att sakna många underbara människor som jag fått förmånen att möta under ett år.

På återseende.

God morgon kära bloggläsare!
Jag åker snart till Uppsala i sedvanlig ordning.
I dag ska vi fortsätta med teologisk tolkning och jag ska utvärdera kollegan Mari som tolkande teolog – ska bli kul.

Läs huvudledaren om klimatpolitiken
och Tommy Svenssons krönika.

Läs också Carl Bildts och Gunilla Carlssons utmärkta debattinlägg i Svenska Dagbladet i dag – om svenskt utökat stöd till Palestina och kritik mot isoleringen av Gaza (Hamas).