En ny pluggvecka på PIUS har inletts. Vi fortsätter med döden… övar begravning och håller seminarium om död och begravning.
I kväll ska vi sju prästkandidater för Stockholms stift hem på middag hos biskopen.
Hoppas det blir mer av uppståndelsen…

Här kan du läsa min krönika i dagens tidning – det privata måste åter bli politiskt.
Läs också huvudledaren om klimatmötet på Bali som är i dag.

Ut i regnrusket!

Så där ja, nu har jag ägnat söndageftermiddagen åt att skriva min måndagskrönika för tidningen och att städa lägenheten.
I kväll blir det glögg med nära och kära.

Var sedvanlig livsåskådningscoach i P3 Morgonpasset i dag också.
Vi talade om huruvida tron bara är privat eller också nåt kollektivt.

Min krönika i morgon handlar om vikten av att återskapa ett samhälleligt ”vi” i en genomindividualiserad och narcissistisk tid.
Tror att poängen med den kristna tron också är att inse och erfara att jag är insatt i ett relationellt sammanhang – med Gud, med min nästa, med hela skapelsen och med mig själv.
Fast liksom samhällskulturen har individualiserats har tron alltmer kommit att privatiseras, dvs bara handla om mig och min Gud.
Både kyrkan och politiken måste åter gestalta vår gemensamma kallelse: att vara medansvariga medmänniskor.

Jag fick en rolig adventsljusstake av en härligt galen vän.
Den är liten som en tändsticksask och kan visst inhandlas på Designtorget.
En något ekivok Maria lyser nu upp min tillvaro hemma i köket.
Kul!

Jag firade 1:a advent i Nacka kyrka i år. Kyrkan var sprängfull av människor.
Härlig stämning med tända ljus och underbar musik där Nacka kammarkör stod för den största njutningen.
Kyrkoherde Carl Dahlbäck predikade angeläget om nåden – inte den juridiska utan den existentiella. Han tog särskilt upp frågan om klimat- och miljökrisen. Bra!

Det är intressant att se hur stor 1:a advent har blivit som högtid för oss så kallade sekulariserade svenskar. Liksom Allhelgona. Kanske är det de tända ljusen som lyser upp i höstmörkret vi dras till?

Stockholms förre biskop Krister Stendahl konstaterade en gång att ljuständningen (att tända ljus vid en ljusglob inne i en kyrka exempelvis) har blivit vårt tredje sakrament i Svenska kyrkan. Det var efter Palmemordet då många sökte sig till kyrkan för att just tända ljus.

Det är något väldigt fint över detta. Under Allhelgona är det minnet av våra döda som står i centrum. Under Advent är det hoppet om Messias som ska komma – Gud blir människa. Tala om en humanismens hyllning!
Vi tänder våra ljus och ställer oss på livets sida.

Före detta kollegan Rolf Alsing som numera kallas s-veteran skriver stort på Dagens Nyheters debattsida i dag: Socialdemokraterna måste säga ja till kärnkraften.

Han skriver som om han vore lobbyist för Vattenfall eller Industrifacken och kallar den politik som inte minst Göran Persson stod för för ”grön idealism”.

Annat var det när Alsing var politisk chefredaktör på Aftonbladet och anställde mig som ledarskribent för att göra ledarsidan mer ”grön”. Vi drev en stenhård avvecklingslinje och hade med oss Stefan Edman och senare också statsminister Göran Persson på att det är dags att skapa ett långsiktigt hållbart energisystem – däri ingår inte kärnkraften.

Nu har Alsing istället blivit en pinsam reaktorkramare.
Så trist.

Och tajmingen är väl inte den bästa. I onsdags avslöjade Rapport att Oskarshamns kärnkraftverk är avstängt på grund av allvarligt läckage.
Det är inte första gången.

Den åldrande kärnkraften är ett säkerhets- och miljömässigt problem. Därför är det hög tid att ställa om till förnyelsebar och mer energisparande teknik.
Det tyckte Rolf Alsing också en gång i tiden…