Jag står i solskenet och njuter lite sensommarvärme vid Nacka kyrka.
Det har varit begravning. De vackra kransarna ligger fint utlagda på kyrkogården.
Inne i kyrkan pågår dop. Jag hör barnskrik.
Om en stund ska jag viga ett brudpar.

Så pendlar en prästs vardag mellan död och liv, sorg och glädje.
Riten blir språk för det oförglömliga.
Det är fantastiskt.