Jag är på semester men kan inte låta bli att blogga om boken ”Empati och engagemang – en kvinnolinje i svensk journalistik”. Journalisten Ami Lönnroth är redaktör för denna antologi där jag själv medverkar med en essä.

I dag på första recensionsdagen får den strålande recensioner av författaren Gun-Britt Sundström i Svenska Dagbladet och Bang-redaktören Lawen Mohtadi i Aftonbladet.

Antologin kommer ut med anledning av att Wendela Hebbe, Sveriges första kvinnliga yrkesjournalist, firar 200 år i höst. Hon anställdes på Aftonbladet 1841 och arbetade där i tio år.
Jag ska medverka i ett seminarium om boken på Bokmässan i Göteborg i september.

Även Helsingborgs Dagblad har en ganska positiv recension, publicerad redan 27 juli av någon märklig anledning. Det lär vara journalisten Åsa Moberg som skrivit den. Också en kvinna som betytt mycket som förebild för oss andra.

Jodå vädergudarna gillar allsång. I går vräkte ju som bekant regnet ned hela dagen och kvällen men exakt klockan 19.15 då Skansen-chefen John Brattmyhr ledde mig och andra inbjudna gäster till bänkarna framför Solliden-scenen sprack himlen upp och regnet upphörde.
Sen kom inte en droppe regn på hela kvällen.

Och showen var suverän med bland andra Benny Anderssons Orkester, Robert Gustavsson, Babsan med flera.

Jag var stelfrusen när jag kom hem men varm inombords.
Allsång är verkligen något som förenar generationer och människor med olika bakgrund. Skansens och SVT:s koncept är oslagbart.

Folk som har sånger kan inte dö, som det heter…

Nu drar jag på lite ledighet igen.

På återseende.

Regnet det bara öser ner.
Blåser gör det också.
Och jag bryr mig inte för jag har gjort min första dag i Nacka församling efter semestern.

Fast lite sol skulle ju inte skada…

I morgon kväll är det Allsångsfinal på Skansen och jag är inbjuden.
Måtte vädergudarna vara för allsång.

Denna söndag började med att elen slagits av i hela lägenheten under natten. Vi slog på jordfelsbrytaren igen men den slog av – visade sig vara fel på elen till kyl/frysen. Suck.
Hur får man tag i en jourelektriker en söndag? Elextrolux som gjort kyl/frysen har överhuvudtaget ingen service på helger. Tack för det.
Kollade nätet och det fanns mängder med eljourer – den ena konstigare än den andra visade det sig när jag ringde.
– Nej, jag jobbar inte i dag.
– Men det står på din hemsida att du har det här journumret.
– Gör det? Äh, det var en kompis som lade in mitt mobilnummer där utan att jag ville det. Jag trodde jag hade tagit bort det. Försök med någon annan jour.

– Hej, jag har ett akut problem med elen till kylen/frysen – maten smälter…
– Jag orkar inte jobba i dag. Börjar kanske så smått i kväll. Ring efter 19.

Vilken bransch!
Till slut kom jag till en seriös eljour och fick prata med en jättetrevlig elektriker som gav mig tipset att dra ur kontakten till kylen och sen sätta in den upp och ned, dvs vända den ett halvt varv.
Sen fick han plötsligt en geting innanför skjortan och blev lite stirrig.
Men hans tips funkade.
Kylen/frysen gick igång och jordfelsbrytaren slog inte av.
Tack!

Är annars lite matt efter gårdagens Prideparad i ösregnet. Framförallt har rösten lagt av efter allt sjungande och slagordsskrikande. Det är tystnad som gäller i dag, sabbatsdagen.

I kväll är det Kärlekens mässa i Storkyrkan klockan 18.00.

På tal om kärlek – läs Åsa Petersens fina intervju med författaren Birgitta Stenberg på dagens ledarsida.

”Ditt liv är bara ditt”, säger oss Birgitta Stenberg. ”Lev det”, slutar artikeln.

Så gick vi där ett hundratal från Svenska kyrkan, präster, diakoner, andra kyrkoarbetare, lekfolk, Svenska kyrkans unga med flera under parollen: Störst av allt är kärleken!
Trots ösregn var Pridetåget större än någonsin i år och mängder av människor stod längs gatorna.

– Ropen skalla, äktenskap åt alla!
– Gå på vatten, stilla stormen – stoppa hemska heteronormen!
– Störst av allt är kärleken!
– Reinfeldt, ta dig i kragen – fram med äktenskapslagen!

Så skrek vi präster och andra i kyrkans sektion.
Applåderna och hejaropen från folket på gatorna var överväldigande.
Och när vi sjöng ”Jesus älskar alla barnen, alla barnen på vår jord”  sjöng mängder med.

Så gestaltades folkets kyrka som river gränser.
För blott i det öppna har vi vår möjlighet…
Amen!

Här några bilder från vår prästpicknick i Humlegården innan paraden började i ösregnet.

Lena Brolin och Ann-Cathrin Jarl med flera i picknickvimlet.

Min kollega Ylva Jansson i Nacka församling.

Hungriga präster. Längst fram Ninnie som jag prästvigdes med i januari. Längst fram till höger Ann-Katrin Bosbach lärare vid Pastoralinstitutet, liksom Maria Klasson-Sundin är som sitter bakom Ninnie. Ylva sätter tänderna i en smörgås.

För första gången någonsin har Svenska kyrkans ärkebiskop deltagit i Pridefestivalen.
I dag besökte ÄB Anders Wejryd prideparken under några timmar och deltog sedan i seminarium i Pride house på Kulturhuset.
Det är historiskt och en mycket viktig markering av kyrkans högste representant.

Jag hörde många glad tillrop i kyrktältet när folk såg att ärkebiskopen var där.
Heja Wejryd!

Här kommer några bilder från kyrktältet på Pride.

Ärkebiskop Anders Wejryd samtalar med besökare i kyrkans tält i Pride park.

Ann-Cathrin Jarl, ärkebiskopens kaplan, och Cecilia Wadstein, lärare i själavård vid Pastoralinstitutet i Uppsala.

Det kommer en strid ström av människor hela dagarna till kyrkans tält i parken.
Stiftsteologen Eva Brunne syns i vimlet.

Jag har stått åtta timmar (!) i kyrktältet i Prideparken.
Fantastiskt kul. Spännande samtal med människor i livets villervalla.

Pride park är som ett kärlekens Almedalen – det är i princip samma organisationer som är utställare: politiska partier, samhälleliga institutioner, föreningslivet, människorättsorganisationer, kyrkan.

Jag träffade förresten samma poliser som bevakade Almedalen och som nu upprätthåller säkerheten på Pride. De tackade för vår spontana men välordnade manifestation då Nationaldemokraterna höll torgmöte i Visby.
Kul!

Överhuvudtaget är det roligt med de gamla samhällsinstitutionernas engagemang i HBT- och mångfaldsfrågorna. Några trevliga poliser gjorde vårt lilla kunskapstest i kyrktältet – de hade åtminstone rätt på 7:e budet: Du ska inte stjäla.

Jag har mött flera par som sagt att de tänker gå med i Svenska kyrkan den dagen då vi präster viger samkönade par och kallar allt för äktenskap.
Det är inte långt till den dagen – det är jag övertygad om. Vi är många som längtar dit.
Men faktum är att det just nu är det staten som segar – om bara statminister Reinfeldt kunde få ur sig propositionen om ändrad äktenskapslag så kommer det att ordna sig i kyrkan också.

Fast det vore häftigt om kyrkan ändrade sitt vigselritual innan staten ändrat juridiken – det vore unikt i världen!

Happy Pride!

Vilken underbar schlagerkväll i Prideparken i går!
Det är fantastiskt att stå där i ett folkhav av kärlek och lyssna till den ena artisten efter den andra och bara sjunga, sjunga, sjunga: Cara cara Mia, Det gör ont, det gör ont, Fyra bugg och en cocacola osv.

Det kom 15 regndroppar och vi behövde det.
Annars var det rena Medelhavsvärmen.

Jag gick sen lycklig genom natten i ett lemmeltåg av festivalbesökare på väg till Zinkens T-banestation. Vi gnolade schlagers och log mot varandra på tunnelbanan hem.

I dag ska jag stå i kyrkans tält under seneftermiddagen/kvällen.
Klockan 14.00 är ärkebiskop Anders Wejryd i parken.
Heja!