Det har nu gått fem år sedan mordet på utrikesminister Anna Lindh.

Jag vet inte om jag någonsin kommer över det. Sorgen är fortfarande påtagligt stark och jag glömmer nog aldrig den tidiga morgonen då jag nåddes av det förfärliga beskedet att Anna var död.

Att det blev en ledartext till extrabilagan är ett under. Jag såg knappt tangentbordet för tårarna som rann nerför kinderna. Det var den svåraste text jag någonsin skrivit.

Saknaden är enorm. Politiken hade med all säkerhet sett annorlunda ut om hon hade levt.

Anna Lindh hade förmodligen varit statsminister i dag.

Läs Åsa Petersens fina krönika om arvet efter Anna.