Som lunchsällskap har jag prästen och jazzmusikern Lars Åke Lundbergs nya bok ”I själens vinterdagar”. i dag. Den är alldeles färsk från förlaget.

Jag träffade Lars Åke och Per Ragnar för sedvanligt middagssamtal i sann luthersk anda på en krog på söder i går kväll. Trevligt som alltid.

Gillar Lars Åkes bok mycket. Han skriver så fint, lågmält men med både humor och vrede. Och som alltid om angelägna ting – om att förlora livsrytmen, om kränkningar och kreativitet, om försoning och om livets utmaningar och uppmaningar – allt i ljuset av hans egen livsresa.

I morse började jag dagen här i Nacka med dopsamtal. Det är fantastiskt att få möta människor när ”livet bränner till”, antingen i den stora glädjen över ett nyfött barn eller i sorgen och förlusten.

Sen har jag haft enskilt själavårdssamtal med en konfident. Det hör till det bästa jag vet som präst. Att få vara medvandrare och lyssnare är en ynnest. Psykoanalytikern Clarence Crafoord skriver i boken ”Människan är en berättelse” om samtalets konst. Han använder just ordet konst för att beskriva att ett äkta samtal är något mer än fråga-svar. Det äkta samtalet bygger på empati och närvaro. Mötet mellan två kan så bli en sorts skapelseprocess – ord kan sättas på kaotiska tankar, känslor kan benämnas och läkande kan ske.

Solen skiner för första gången på länge. Energi!

I helgen ska jag hålla föredrag för kyrkopolitiker och delta i installationen av vännen Sven Milltoft som kyrkoherde i Hedvig Eleonora kyrka.

Däremellan ska jag se Reine Brynolfsson i ”Små äktenskapliga brott” på Dramaten.

Nu ska jag få i mig lite mat. Kan ju inte bara leva av Ordet.

En skön helg önskas alla bloggläsare.