I morse var jag med om en fantastisk högmässa i Nacka kyrka. Många ville uppenbarligen fira 1:a advent. Kyrkan var sprängfylld. Sittplatserna räckte inte. Folk fick stå längs väggarna och i vapenhuset, ja till och med uppe på orgelläktaren.
Över fyrahundra personer var där, enligt vakmästaren Suren.
Fantastiskt!

Nacka kammarkör sjöng underbart under ledning av kyrkomusikern Per Rönnblom,  Jonas Palsten spelade så känsligt på trumpeten,  kyrkoherde Carl Dahlbäck ledde liturgin så vackert, kyrkvärdarna Maria Fernstedt och Margareta Wiklund läste suveränt och diakonen Marie Obrovac hade gjort en jättefin förbön.
Jag hade fått äran att predika.

Jag älskar att predika i Nacka kyrka. Ordet verkligen bärs och tas emot av den lyssnande församlingen. Det blir en sån stämning. Jag kommer att sakna detta sammanhang.

Efteråt var det traditionsenligt kyrkfika men i Nacka församling är det extra gott vid dessa storhögtider för då har kyrkoherdens mor kommit ned från Umeå och bakat alla bullar, kakor och ”pitepojkar” med socker på. Mums!

Glad men något utpumpad kom jag hem och har nu skrivit min måndagskrönika för morgondagens tidning. Den blir i hoppets tecken efter denna helg med klimatmöte i Uppsala och 1:a adventsfirande.

Nu ska jag vila lite inför en ny intensiv vecka.
Glad advent vill jag önska alla mina kära bloggläsare!

Ikväll signerade världens religiösa ledare det manifest för miljön som ärkebiskop Anders Wejryd har tagit initiativ till. Det skedde i en interreligiösa ceremoni i Uppsala domkyrka.

Religiösa texter om vårt skapelseansvar reciterades på sanskrit, samiska, hebreiska, arabiska, engelska osv. Hymner sjöngs av buddistmunkar, judar och muslimer och joikar framfördes.

Det var oerhört starkt att samlas över religions-, kultur -och nationsgränser för att manifestera viljan att skapa en långsiktig hållbar utveckling och stå för det trotsiga hoppet i misströstans tid.

Jag såg upp i domkyrkans väldiga valv och tänkte på Tomas Tranströmers underbara dikt Romanska bågar:

”Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörkret.
Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.”

Uppsala domkyrka var knökfull när det interreligiösa klimatmötet öppnades högtidligen i närvaro av ärkebiskopen och kronprinsessan Victoria.
Det är fascinerande att se och höra alla dessa olika religiösa ledare tala om vikten av skapelseansvar, av förändrad livsstil och framförallt vikten av att ständigt hålla liv i hoppet.

Hoppfullt var också Barack Obamas videoinspelade tal vid öppningsseminariet i Universitetsaulan som jag just lyssnat på. Han sa det som Bush-administrationen vägrat under alla år – nämligen behovet av gemensam miljö- och klimatkamp.

– Det känns oerhört hoppfullt att vi nu äntligen har en vän i Vita Huset, konstaterade EU-kommissionär Margot Wallström.

Margot talade om att kyrkorna och religionerna kan bidra till att öka hoppet i världen. Se också intervju i Kyrkans tidnings nätupplaga.

Här i Uppsala vänds och vrids det nu på miljöfrågorna ur politiska, ekologiska, ekonomiska och existentiella vinklar. Det är verkligen spännande.

I går kväll satt jag i lobbyn på hotell Linné och såg hur den ena religiösa ledaren efter den andra anlände – där var buddistmunken från Kambodja, där var representanten för patriarken i Konstantinopel, där var rabbinen från Amsterdam, där var indianen och ja till och med en häxa satt där i soffan i hotellfoajén.
Häftigt!

Rabbinen Awraham Soetendorp från den reformerade judiska församlingen i Haag konstaterade i sitt anförande i dag att vi behöver  ”being more instead of having more”.

I kväll ska det gemensamma manifestet signeras i en speciella interreligiös högtid i domkyrkan.
Jag återkommer med rapporter.

Sorligt nog kunde inte Sydsvenskans Heidi Avellan anta utmaningen att bli DN:s nya politiska redaktör. Privata skäl gjorde att hon fick stanna i Malmö.

Rekryteringen av Niklas Ekdals efterträdare har pågått hela hösten. Men i dag meddelar DN:s nätsajt att Peter Wolodarski blir politisk redaktör.
Vi får väl se om DN:s redigerare i morgondagens papperstidning sätter rubriken ”Man blir politisk redaktör”?
(Läs den här bloggnoten så förstår du)

Peter har varit ledarskribent i tio år på DN och Expressen. Det är en trevlig och kunnig debattör, om än mer marknadsliberal än Heidi.

Jag vaknade till ärkebiskopen Anders Wejryd som blev intervjuad i radion i morse.
Det stora interreligiösa klimatmötet börjar i morgon i Uppsala.

Jag ska dit redan i eftermiddag och träffa spännande personer.
Sen blir det seminarier, högtidliga deklarationer från all världens religiösa ledare och förhoppningsvis en manifestation av vårt gemensamma skapelseansvar.

På lördag slutar klimatmötet och sen på söndag är det dags att skingra mörkret med våra adventsljus. Jag ska predika i högmässan i Nacka kyrka. Varmt välkommen klockan 11.00.

Nu drar jag till Uppsala!

Aftonbladets ledarskribent Jesper Bengtsson väljer efter många år som fast medarbetare att nu köra eget och arbeta som frilans.

Det är en förlust för ledarredaktionen men jag förstår och respekterar Jespers beslut. Som trebarnsfar och pendlare från Flen kan det bli enklare att råda över sin egen arbetstid och jobba mer hemifrån.

Jesper slutar efter årsskiftet men kommer att fortsätta som krönikör på ledarsidan framöver.

Tack för ett fantastiskt bra arbete och härlig kamratskap, Jesper och lycka till med frilansandet!

Hurra! Nu äntligen är det offentligt.

Den unga begåvade politiska skribenten Katrine Kielos börjar på Aftonbladets ledarredaktion efter årsskiftet.
Hon har under senare år medarbetat på Expressens kultursidor och nu senast vikarierat som chefredaktör på Dagens Arena för Nisha Besara. Hon är också kolumnist i tidskriften Fokus.

Det ska bli sååååå roligt.
Varmt välkommen till ledarsidan, Katrine!

I samma veva vill jag också brista ut i jubel över att Eva Franchell som just nu vikarierar på Aftonbladets ledarredaktion kommer att bli fast medarbetare efter årsskiftet. Eva är en ”gammal” aftonbladare sen tidigare och har arbetat som journalist i 20 år men blev sen pressekreterare åt Anna Lindh.

Det känns såååååå bra.
Varmt välkommen som fast medarbetare, Eva!

Började dagen med att spela in TV på restaurang Kungsholmen.
SVT:s nya existentiella satsning för hösten – Annas Eviga – vars sista program har den något provocerande rubriken: Hatar Gud kvinnor?

Dilsa Demirbag Sten och Helena Benouda var mina samtalspartners. Det blev ett intressant men stundtals ganska hetsigt samtal. Vi debatterade och käkade samtidigt under en timma – sen ska det klippas ned till 28 minuters program. Vi får väl se hur det blir.

Temat var i alla fall roligt och engagerande för en kristen, en muslim och en ateist.

Därefter har jag haft handldningsmöte på Själavårdscentrum hela eftermiddagen. Givande som alltid.

I kväll har jag njutit av poeten Bruno K Öijers diktuppläsning på Södra teatern.
Fantastiskt!
Jag har nästan alla diktsamlingar och har läst honom i många år men konstigt nog aldrig hört honom läsa sina dikter. Det var sannerligen en upplevelse.

Jag säger bara – yeah!

På fredag samlas religiösa ledare från hela världen i Uppsala för att diskutera klimat- och miljökrisen. Ärkebiskop Anders Wejryd har bjudit in till detta Interfaith Climate Summit 28-29/11.

Jag ska delta i två seminarier med anledning av den nyutkomna boken – Moder jord i klimakteriet. (prova också denna länk om den andra krånglar).
Vi är tolv kvinnor med olika bakgrund i politik, kyrka och kulturvärld som diskuterar och kritiserar de idéer och den livsstil som orsakat den pågående klimatkrisen.