Ikväll signerade världens religiösa ledare det manifest för miljön som ärkebiskop Anders Wejryd har tagit initiativ till. Det skedde i en interreligiösa ceremoni i Uppsala domkyrka.

Religiösa texter om vårt skapelseansvar reciterades på sanskrit, samiska, hebreiska, arabiska, engelska osv. Hymner sjöngs av buddistmunkar, judar och muslimer och joikar framfördes.

Det var oerhört starkt att samlas över religions-, kultur -och nationsgränser för att manifestera viljan att skapa en långsiktig hållbar utveckling och stå för det trotsiga hoppet i misströstans tid.

Jag såg upp i domkyrkans väldiga valv och tänkte på Tomas Tranströmers underbara dikt Romanska bågar:

”Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörkret.
Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.”