Det är en fantastisk höstmorgon med sol och klarblå himmel efter en regnig natt.

Redaktionen samlas. Olle ringer från Italien och är inte så glad över att vi slår ett slag för Tony Blair som EU-president. Han har för nära kopplingar till Berlusconi.

Utvecklingen i det annars så underbara landet Italien är förfärlig och den samlade europeiska högern där de svenska moderaterna ingår låter bara Berlusconi hållas. Mer om detta i Olle Svennings text på söndag.

Läs Eva Franchells fredagskrönika om det kapade politiska språket.

Sen måste jag be om ursäkt för ett missförstånd. I går när jag såg presentationen av litteraturpristagaren tyckte jag det var Peter Englund själv som utropade ”Äntligen!” när han kom ut ur dörren. Jag skrev om det i går kväll i en bloggnotis.

Det visade sig dock, som läsare så riktigt påpekat, att det var den gode Gert Fylking som sin vana trogen utropade det, dock inte till namnet på pristagaren utan redan till den ständige sekreterarens entré. 

Det är humor det med.