Förtroendekris
avI dag skriver på ledarplats om fallet med narkosläkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus. I går åtalades hon för dråp mot spädbarnet Linnea.
Fallet är både kontroversiellt och oerhört svårbedömt. Ord står mot ord. Just därför är det nog trots allt bra att det nu blir en regelrätt rättslig process. Förtroendet för sjukvården, inte minst på Astrid Lindgrens barnsjukhus där flera fall av missbedömningar och feldoseringar uppdagats på senare tid, är i grunden skadat.
Fallet Linnea är speciellt och det är alldeles för tidigt att dra några säkra slutsatser i skuldfrågan.
Däremot tydliggör fallet vikten av att det förs medicinsk-etiska debatter offentligt – frågor om gränsen för liv och död, hur vården av döende ska gå till, skillnaden passiv och aktiv dödshjälp osv måste bli föremål för medborgerlig insyn och diskussion. Bara så kan läkares agerande bli förankrat hos medborgarna och bara så slipper vi få en allmän juridifiering av sjukvården.