Det kändes som att titta på en surrealistisk film när man följde nyhetsrapporteringen i går om askmolnet från Island som drog mot Europa – flygplats efter flygplats stängde, London, Paris, Frankfurt, Berlin osv.

Jag skojade med kollegorna på redaktionen att det var Islands hämnd för att de inte fick hjälp med sin usla ekonomi.

I dag ser jag att Financial Times skriver på ledarplats: Iceland´s revenge

Och ask-dramat fortsätter. Flygtrafiken befinner sig i kaos och ingen vet riktigt hur länge vulkanen tänker hålla på att spy ut sin eld och rök. 

Många befinner sig lite varstans i världen och kommer inte hem, däribland Svenska kyrkans biskopar som är i Jerusalem. Är det någonstans de ska vara strandade är det väl där?

Vi kan mycket i vårt högteknologiska samhälle men inför naturen är vi trots allt ganska små och maktlösa.

Askmolnet bestämmer Europeernas rörlighet just nu.