SVT:s första partiledarutfrågning var en trist historia. Mona Sahlin klarade väl sig hyfsat – inte minst var hon stark i försvaret av klimatomställningen och försvaret av koldioxidskatten liksom i diskussionen om fastighetsskatten. Bäst var hon i slutet när hon fick uttrycka en egen tanke mer än att bara svara på programledarnas detaljfrågor – hennes engagemang när hon deklarerade att politik är på riktigt kunde nog ingen ta miste på.

Men jag är skeptisk till detta sätt att fråga ut partiledarna. Politiken reduceras till ett slags läxförhör där partiföreträdaren aldrig ges chans till några längre resonemang, ideologiska analyser eller personliga betraktelser. Nej istället handlar det om att kunna rabbla siffror och sina innantill-läxor.

Det blir en snuttifiering av politiken. Här har politikerna också sig själva att skylla då de gör det ena utspelet efter det andra istället för att ge väljarna en sammanhängande berättelse om sin politiska vilja.

Sahlin satte sig dessutom i TV-ufrågningen utan att ha presenterat ett rödgrönt valmanifest. Dumt.

Förhoppningsvis får väljarna ta del av detta valmanifest i morgon.