I går kväll höll jag och min prästkollega Ewa Lindqvist Hotz säsongens sista Tankemässa i Sofia kyrka. Det blev en fantastisk manifestation för människovärdet.

Unga och gamla, troende och icke-troende, kyrkvana och såna som kanske gick i kyrkan för första gången kom dit. Sofia Gospel och kören Crossover sjöng så att taket höll på att lyfta. Gudrun Schyman höll en lysande betraktelse över tomheten när vi enbart reduceras till att vara kunder, konsumenter och röstboskap.

– Jag är inte med i kyrkan. Jag gick ur som ung. Det var en politisk handling i protest mot allt förtryck som kyrkan stått och står för. Varför står jag då här i dag, i kyrkan, inledde Schyman och fortsatte resonera om att kyrkan är snart det enda rum i dagens samhälle där man enbart kan få vara den man är, bara vara människa – inte kund, inte klient eller konsument…

Schyman talade också om behovet av att kunna mötas och se varandra som de vi är i all vår styrka och svaghet. 

– När vi idag bokstavligen nästan kliver över uteliggare, hemlösa och tiggare… för vi hinner inte bry oss, vi orkar inte ta till oss…. vad gör det med oss som människor? Stänger vi av för att orka? Risken är att vi stänger av helt och slutar se den andre…, fortsatte Schyman och efterlyste behovet av mötesplatser och samtal om det väsentliga.

I samtalet efter predikan vittnade många i kyrkbänkarna om att de varit politiskt aktiva men upplevde att det numera bara var kyrkan som verkligen förstod det här med människovärdet, som brydde sig om solidariteten.

Längtan efter sammanhang, efter språk för mening och medmänsklighet, är påtaglig i dag. Politiken erbjuder sifferexcersis och skattesatser och reducerar medborgaren till någon sorts vinstmaximerande väljare.

I Söderledskyrkan i Farsta i tisdags kväll ledde jag ett samtal mellan Bengt Göransson och Maryam Yazdanfar. Också där framkom ”de icke-troendes” syn på kyrkan som rum för Människan. Maryam berättade om s-riksdagsgruppen som nyligen gjorde en övning. Frågan gällde: Om du skulle starta det socialdemokratiska arbetarepartiet i dag vad skulle då stå högst på dagordningen? 

Var och en skrev ned sina svar på lappar. Maryam skrev: Meningen med livet.

Hon fick utstå en hel del kritik från partikamrater för det svaret.

Ändå är det väl precis där som politiken måste ta sin utgångspunkt – i det meningsfulla, i tron på att förändring är möjlig och att vi alla är med och bygger framtid….

I det tomrum som skapats i ekonomismens tid söker vi finna idén om solidaritet och ömsesidighet på nytt igen. 

I går i Sofia kyrka manifesterades människovärdet i delandet av tankar, ord, sång, musik och nattvardens gemenskap.