I dag skriver jag om hur de boende i Husby tvingas flytta från sina lägenheter för att det så kallade ”Järvalyftet” som stockholms stad och Svenska bostäder driver ska genomföras.
Visst måste de gamla miljonprogrammen rustas upp men uppfräschningen ska vara till för de boende. Svenska bostäder vill driva ut människor från sina hem så att andra, mer välbeställda, kan flytta in efter lyxrenoveringarna – allt för att få en mer blandad befolkning vilket påstås syfta till bättre integration.

På torsdag demonstrerar Husby-borna! Heja!

Har skrivit min måndagskrönika till Aftonbadet – ett kampstöd för de boende i Husby…

Och  så har jag läst om psalmförfattarna Anders Frostensson, Britt G Hallqvist och Olov Hartman. Vi har i uppgift att välja ut någon av de tre och resonera över någon/några psalmer inför prästexamen i Stockholms stift.
Kul uppgift.
Mitt problem är att jag gillar alla tre väldigt mycket. Svårt att välja.
Vi får väl se vad det blir till slut…

I morgon ska jag tillbringa hela dagen med mina studiekamrater på Ersta. Först ska vi besöka Ersta hospice (där jag var för en vecka sedan och hälsade på en vän som har svår cancer) och sen på eftermiddagen ska vi lyssna till SPES – föreningen för anhöriga till personer som begått självmord.
Det blir en tung dag.

Däremellan ska jag fotograferas för ett reportage i Journalisten.

Med tanke på morgondagen är det nog Olov Hartmans fina psalm 74 – Du som gick före oss – som passar bäst just nu…

”Du som gick före oss
längst in i ångesten
Hjälp oss att finna dig
Herre i mörkret.”

Vi var många som skrattade gott åt nobelpristagaren Doris Lessing när hon fräckt ifrågasatte Svenska Akademiens prismotivering om att hon skulle vara ”den kvinnliga erfarenhetens epiker”. Vadå kvinnliga erfarenhet? Det är mänsklig, sade Lessing.

I dag skriver Birgitta Holm bra i Svenska Dagbladet om Lessing och ”det kvinnliga”.

”Om jag fick döma skulle Orhan Pamuks erfarenheter, förra årets pristagare, vara mycket mer specifikt manliga än Lessings är kvinnliga.”, skriver Holm.

I Pamuks fall sägs inte något om ”manlig”, där heter det i prismotiveringen: ”som på spaning efter sin hemstads melankoliska själ har funnit nya sinnebilder för kulturernas strid och sammanflätning.”

”Den manliga melankolin är hela stadens, mannens betryck, hela Kulturens. Samma sak kan sägas om alla de närmare hundra manliga författare som har fått priset genom åren. Deras erfarenheter är allmängiltiga, det är mannens berättelse som är den universella”, konstaterar Holm.

Svenska Akademiens prismotivering för årets nobelpristagare visar att vi ännu år 2007 ser kvinnors erfarenheter som ”avvikande”. Det manliga är norm.
Intressant.

Det påminner om det märkliga uttrycket ”kvinnliga präster”….

Har precis kommit hem från en härlig förmiddag på Kornet – den diakonala mötesplatsen vid Söderledskyrkan i Hökarängen. Det var kvinnofrukost och jag var inbjuden talare. Jag hann dock aldrig få upp mitt manus ur väskan förrän kvinnorna som kommit började ställa intressanta frågor och det blev ett spännande samtal som böljade fram och tillbaka i nästan 3 timmar!

Vi delade frukost och liv med varandra. Kan det bli bättre?
Just så vill jag se kyrkan som mötesplats – öppenhetens kyrka där alla får plats och där vi gemensamt kan möta det som är större än oss själva…
Fantastiska medarbetarna Lena Ljungström (diakon) och Marita Erlandsson (församlingspedagog) höll i frukostmötet tillsammans med alla frivilligkrafter.

I stället för blommor fick jag ”pulsvärmare” – sköna stickade bitar som man trär på handleden som ett slags förlängning av tröjan. Perfekt nu i vintertider. Jag fick ett par svarta fina med pärlor som passar perfekt till prästskjortan sen…
Den bästa present jag har fått som föredragshållare!

Kändes som att komma hem när jag besökte Kornet och kyrkan i Farsta. Jag gjorde ju en praktikmånad där vid den här tiden förra året och den gav mig oerhört mycket.
Är faktiskt inbjuden till en församlingskväll som Marita och kyrkoherde Anders Ekhem ska hålla onsdag 27 februari nästa år.
Ska bli kul.
Jag saknar ofta Farsta församling.

Vacker morgon. Mälaren ligger spegelblank.
Aningar om ett tunt lager is på sina ställen.
Är på väg till Farsta – Kornets kvinnofrukost.
Ska tala om mina livsvägar.
De är outgrundliga, fniss.
På återseende.

Nu har jag ägnat mig åt prästerliga studier hela eftermiddagen.
Dags att ta helg.
Fast så mycket ledigt blir det inte för min del.

I morgon ska jag föreläsa vid Kornets kvinnofrukost i Söderledskyrkan i Farsta.
Den som följt min blogg vet att jag förra hösten gjorde prästpraktik i Farsta församling och där blev mycket engagerad i den diakonala verksamheten på Kornet.
Ska bli kul att komma dit igen.

På söndag är det dags för P3 Morgonpasset som vanligt.
Och för att skriva krönika till måndagens Aftonbladet.

Läs Bitte Hammargrens intressanta artikel i Svenska dagbladet – om hur kvinnoförtrycket om den repressiva politiken ökar i Iran alltmedan västvärlden är upptagen av frågan om kärntekniken.
Den ansvarige polischefen för förtryckarkampanjen i Iran är just nu i Stockholm, inbjuden av svenska myndigheter. Bedrövligt.

Sådär ja nu har jag diskuterat moraliska dilemman i Malous champagnelunch i TV4.
Härliga artisten Caroline af Ugglas och rallykartläsaren Tina Thörner var också med (inte Belinda Olsson som jag tidigare felaktigt påstått skulle ha varit med).

Det blev ett uppsluppet samtal om svåra frågor.
Publiken utgjordes av Carolines ”Kör för alla” och de var verkligen med på noterna.

Regnet vräker ned och NCC borrar och gräver utanför fönstren.
Dags att tvätta av TV-sminket.
Sen ska det pluggas…

Phu, jag har kommit hem från ännu en lång dag…
Så har PIUS-veckan kommit till sitt slut.

I morgon är det Stockholmsliv som gäller – börjar förmiddagen (klockan 11.00) med att delta i kvinnofrukost på TV4 med Malou. Mina medsystrar i samtalet blir Caroline af Ugglas och Belinda Olsson. Vi ska visst resonera om etik och moral.

I dag har vi haft liturgikpass och liturgisk sång, kanske inte mina starkaste ämnen. Hm.
Men lärarna Helena Inghammar och Lennart Lannerkrans förgyller dessa lektioner.

Sen åkte studiekamraterna hem och tog helg men jag stannade kvar och gjorde min sedvanliga intervju för P3 Morgonpasset (som sänds på söndag förmiddag). Den här gången samtalar jag och programledaren Malin om vad religionen kan vara bra för…

Därefter hade jag återkoppling på mitt PM om ”Jag som själavårdare” med  själavårdsläraren Cia Wadstein. Vi hade ett intressant samtal om själavårdens utmaningar i en individualiserad tid. Kanske är det just ett språk för sammanhang, den stora berättelsen med både dåtid, nutid och framtid, som behövs i dag?

Var på ”After work”-konsert på Konserthuset.
Kungliga filharmonikerna spelade under ledning av den charmiga dirigenten Andrew Manze. De framförde världens minst spelade symfoni  – nr 3 av Joachim Nikolas Eggert, en svensk 1700-tals kompositör – och världens mest spelade symfoni – Beethovens 5.e symfoni.
Väldigt bra!

Men tyvärr hörde jag mitt under konserten ett missljud – förmodligen en mikrofon eller en lampa som gav ifrån sig en väldigt hög ton – oerhört irriterande. Konserthusets ledning måste se till att utrustningen inte ger ifrån sig den typen av missljud – i synnerhet som publiken gör allt för att vara tyst och inte hosta…

Efter denna annars sköna konsert var det bara att fortsätta njuta med svensk fin fotboll.
Zlatan och Beethoven är bäst!

Härligt match Sverige-Lettland på Råsunda!
Underbart att det blir svensk EM-fest nästa sommar.