Helle Kleins blogg

Skribent, debattör, präst

Arkiv för kategori Okategoriserade

- Sida 140 av 244

Torsdag

av Helle Klein

I dag har jag haft en dag tillsammans med Ignatius av Loyola, Bethoven och döden.
Har skrivit ett PM i teologisk tolkning om död och liv.

Fick ett sms från Margot Wallström i Bryssel som önskar mig allt gott vid prästvigningen.
Varmt grattis till detta nya steg i livet! Fantastiskt bra gjort och spännande!,” skriver hon bland annat.
Kul även om det känns oändligt avlägset till den 13 januari.

I morgon ska jag till Sörmans på S:t Eriksgatan och prova min kaftan.
Märkligt liv.

Öka forskningen om borrelia!

av Helle Klein

Såg just TV-dokumentären om borrelia och den svenska sjukvårdens brister.
Jag drabbades själv av borrelia för några år sedan och fick en inblick i hur allvarlig denna sjukdom egentligen är och hur lite svensk sjukvård har förstått….

Jag hade turen att få en vaken läkare som förstod allvaret och gav mig en sex veckors rejäl antibiotika-dos. På så sätt kunde jag till slut besegra den svåra bakterien.
Men andra, som Camilla Myske, har mött en betydligt sämre vård.

Ett står klart: forskningen om fästingsjukdomarna måste öka. Svenska folket älskar naturen och med klimatförändringarna ökar antalet smittade fästingar runtom i landet.
Borrelia riskerar att bli en folksjukdom.

Årets julklapp

av Helle Klein

Läser att Handelns utredningsinstitut spår att en GPS kommer att bli årets julklapp.
Låter som en perfekt julklapp för mig med tanke på att jag aldrig vet var jag är eller hur jag ska komma dit jag är på väg…
Mina memoarer ska som sagt heta ”Med bestämda steg åt fel håll”.

Nu ska jag ge mig ut i snöovädret och försöka hitta till Nacka församling…
Ge mig en GPS!

Tisdag

av Helle Klein

Det snöar och blåser kallt. Mälaren är upprörd.
Vintern tycks oåterkalleligen vara här.
Jag har min dag av intervjuer och möten.
Det spekuleras om huruvida Bush tänker gå ut i krig igen – nu mot Iran.
Läs dagens huvudledare i Aftonbladet.
Det blåser som sagt kallt.

Skön måndag

av Helle Klein

Vi har hemmastudier den här veckan.
Har ägnat mig åt att skriva ett paper i teologisk tolkning om ekumenik och religionsdialog. Hittade inspiration hos min farfars far, överrabbinen Gottlieb Klein, som tillsammans med Nathan Söderblom levde tron på universalismens och dialogens ethos i början av 1900-talet.

I kväll ska jag på middag på Saco som Saco-ordförande Anna Ekström bjudit in till.

I morgon är det fullt ös: först intervju med P3 Morgonpasset (om moral), sen till kyrkoherden i Nacka och därefter en del andra möten på seneftermiddagen… phu.
Blir nog inget skrivet i morgon. Hm.

På återseende.
Läs förresten Tommy Svenssons krönika om den amerikanska presidentkampanjen.

Dagens Arena är här

av Helle Klein

Första utgåvan av Dagens Arena har kommit in i min mejlbox. Ser riktigt bra ut även om jag först trodde det var ett nyhetsbrev från Fokus eftersom hela förstasidans topp består av en stor annons från det nyhetsmagasinet.

Som i alla nystartade tidningar känns texterna lite halvdanna – men de är säkert förproducerade för att det skulle finnas något att visa upp idag vid presskonferensen. Jag hoppas på mer glöd och aktuellare ämnen framöver.

För Dagens Arena behövs!
Vi är ganska ensamma på Aftonbladets ledarsida – kören av borgerliga röster i mediesamhället är stark.

Än en gång: välkommen i kampen, Dagens Arena!

Taggar arena, dagens

Spännande samtal om tiden

av Helle Klein

Just kommit hem från TV8 och programmet Schyman – i vems intresse, där Gudrun Schyman samtalade med mig, Bodil Jönsson och Sigge Eklund om begreppet tid.
(De ska lägga ut programmet i sin webb-tv, sök på Schyman)

Det blev ett riktigt spännande samtal om alltifrån maktfrågor till mer existentiella frågor som har med tiden att göra.
Det var Schymans sista program för säsongen. Jag hoppas hon får fortsätta – hon är jättebra och har en helt egen stil som programledare.

Tillägg: Här är en länk till programmet.

Taggar schyman, tv8

Tiden är ingenting

av Helle Klein

Jag funderar över begreppet tid inför det stundande tv-programmet i kväll.
”Tiden är ingenting” hette en roman av Hans Alfredson.
Jag har alltid undrat över varifrån det uttrycket kommer.

I en sökning på nätet hittar jag en intressant krönika av författaren Majgull Axelsson som hon skrev i somras i DN.
Det var tydligen den finlandssvenske biskopen FM Franzén som formulerade uttrycket i en dikt en gång:

Grässtråets barn så lika sin fader
Växa och dö i oändliga rader
Morgon blir afton i evig ring
Tiden är ingenting

Denna cykliska tidsuppfattning finns också i Predikaren i Gamla testamentet, där ”Allting har sin tid” formuleras:

Allt har sin tid,
det finns en tid för allt som sker
under himlen:
en tid för födelse, en tid för död,
en tid att plantera, en tid att rycka upp,
en tid att dräpa, en tid att läka,
en tid att riva ner, en tid att bygga upp,
en tid att gråt, en tid att le,
en tid att sörja, en tid att dansa,
en tid att kasta stena, en tid att samla stenar,
en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag,
en tid att skaffa, en tid att mista,
en tid att spara, en tid att kasta,
en tid att riva sönder, en tid att sy ihop,
en tid att tiga, en tid att tala,
en tid att älska, en tid att hata,
en tid för krig, en tid för fred.

Söndag

av Helle Klein

Norman Mailer är död och den amerikanska kulturen är fattigare.

Läser recensionerna av Ibsens Ett dockhem. Tydligen hade Uppsala stadsteater också premiär av pjäsen i går och den hade visst också förlagts i nutidens scenrum. Intressant.
Längtan att få vara människa, inte en roll är tidlös.

I kväll ska jag diskutera tiden utifrån politiska, ekonomiska och existentiella aspekter tillsammans med Bodil Jönsson och Sigge Eklund i Gudrun Schymans program i TV8 (inte alls Axess-tv som jag tidigare påstått) – ”Schyman, i vems intresse” klockan 20.00.

Läs Olle Svennings intressanta betraktelse över den danska politiken.

Ibsen i vår tid

av Helle Klein

Har just kommit hem från premiären av Ibsens Ett dockhem på Dramaten.
Otroligt bra! Regissören Sofia Jupither hade valt att förlägga handlingen till nutid. Det fungerande perfekt och Ibsens moderna drama om den förljugna kärnfamiljen blev plötsligt än mer levande.

Anna Björks Nora-gestalt var magnifik- något av det bästa jag sett.
Jag konstaterade tillsammans med författaren Kerstin Ekman i pausen att man har sett många ”Noror” genom årens lopp. En av dem var där i publiken – Pernilla August.
Vi var eniga om att Björk var fantastisk i kväll.

När Anna Björk höll sin avslutningsmonolog i andra akten fick jag tårar i ögonen – så otroligt starkt. Och vilken text!
Ibsen har mycket att säga vår tid då reaktionära krafter i kyrka och samhälle ropar ”bevara familjen” och ”äktenskapet”. Gå och se Ett dockhem på Dramaten!

Vidunderligt var ordet.

Taggar ibsen, nora
Sida 140 av 244