Helle Kleins blogg

Skribent, debattör, präst

Arkiv för kategori Okategoriserade

- Sida 155 av 244

Just nu: Corinne Bailey Rae

av Helle Klein

Live Earth-galan är mäktig. Framförallt är det väldigt bra artister som vill bilda opinion för en långsiktigt hållbar utveckling på jorden.
Just nu spelar en av mina favoriter, Corinne Bailey Rae i London.
Jag spelade just den låten – Put your records on – i mitt sommarprogram i radion.

Dags för ännu en predikan

av Helle Klein

I morgon ska jag predika igen i Vaxholms kyrka klockan 11.00.
Det är Apostladagen och jag kämpar med att komma ur det inomkyrkliga maktperspektivet i texten om då Jesus säger till Petrus att han är klippan varpå kyrkan ska byggas.

070707

av Helle Klein

I dag är det den sjunde juli tjugohundrasju – 070707.
Många kärlekspar lär visst gifta sig idag mycket för den festliga datumkombinationens skull.
Siffran sju har en religiös betydelse – i den bibliska talmystiken betyder sju-talet fullkomlighet, oändlighet och evighet.
Gud vilade på sjunde dagen för då var skapelseverket klart.
Vi ska förlåta vår broder (och syster) sju gånger sjuttio gånger (jag tror att det står 77 gånger i nya översättningen), vilket innebär att förlåtelsen är oändlig.

Om detta uttalar jag mig i Eskilstuna-Kuriren i dag (hittar tyvärr ingen permalänk).

Regn, regn, regn

av Helle Klein

Åååååh vilket blött sommarväder!
Jag firade födelsedag (några dagar för tidigt) tillsammans med make och föräldrar med en liten lunchkryssning till Drottningholm – mycket trevligt men grått och blött utanför ångbåtsfönstren.

Usch, stackars mitt gamla hemland, Skåne – det tycks ju nästan dränkas i vattenmassorna. Det är verkligen hemska bilder från Lund, Malmö, Hjärup, Ödåkra med flera ställen.
Vad är det som händer med klimatet, frågar vi oss allt oftare.
Det är hög tid att ta miljöproblemen på allvar.

I kväll ska jag kolla in Live Earth-galan som pågår hela dagen och natten på TV.
Världens artister sjunger för jordens överlevnad.
Hoppas det hjälper.

Angeläget samtal

av Helle Klein

Vår kulturkväll i Vaxholms församlingsgård gick bra. Jag föreläste över ämnet tilliten och det medialiserade samhället. Vi fick ett fint samtal om hur vi kan bevara empatin och ömsesidigheten i det mediala höghastighetssamhället, där teknikutveckling och globalisering till viss del hotar gemenskapsbyggandet.
Knäckfrågan för vår tid är nog hur vi kan skapa ett ”vi” i ett splittrat och segregerat samhälle som inte förtrycker eller utesluter eller skapar murar mot ett ”de”.

På båten hem tänkte jag med glädje hur underbar vår svenska folkrörelsetradition är – en vacker sommarkväll kommer ett tjugotal själar till en varm församlingssal för att samtala om angelägna ting såsom samhällsutveckling, demokrati, existentiell ångest och längtan efter mening.

Det är stort på något sätt.

Nu har jag gjort min sista arbetsdag i Vaxholms församling för den här gången förutom högmässan som jag ska hålla tillsammans med den trevliga komministern Annika på söndag.
I morgon ska jag försöka skapa en predikan.
På måndag fyller jag år och börjar semestern – härligt!

Om demokrati och tillit

av Helle Klein

I morgon kväll, torsdag, fortsätter vi våra kulturkvällar i Vaxholm. Jag och Martin håller en kväll i församlingsgården (Johannessalen) om demokrati och tillit i ett medialiserat samhället.
Välkomna klockan 18.00.

Helskön kväll i Vaxholms kyrka

av Helle Klein

Martin Reberg och jag håller i Sommarkyrkan i Vaxholm. Vi hade vårt första kulturevenemang i kväll. Prästen, psalmförfattaren och jazzmusikern Lars Åke Lundberg kom och spelade och sjöng tillsammans med de fantastiska jazzmusikerna Tommy Koverhult (saxofon) och Ove Gustafsson (contrabas).

Lars Åke har skrivit underbara psalmer och visor. Dessa tillsammans med jazzstandards, gospel, Brel och Dan Andersson gjorde kvällen helgjuten.

Som hemlig gäst agerade skådespelaren, författaren och livsfilosofen Per Ragnar som höll en bejublad monolog om Martin Luther, livsnjutaren.

Trots strul med informationen kom det mycket folk till kyrkan i kväll. Martin och jag gjorde en reklamkampanj i Vaxholms hamn i eftermiddags där vi delade ut flygblad om evenemanget och faktum är att jag kände igen flera sen i kyrkan som kommit dit.
Kul!
Här följer några bilder – som vanligt uselt tagna med usel mobilkamera. Men ändå…

 Lars Åke Lundberg fyllde kvällen med meningsfullt innehåll och underbar musik.


Tommy Koverhult på flöjt och saxofon lirar tillsammans med basisten Ove Gustafsson. Härliga musiker som spelat med storheter som Bernt Rosengren och Cornelis Wreeswijk.


Redan på 1960-talet startade prästen Lars Åke Lundberg midnatts-jazzmässor i Gustaf Vasa församling i Stockholm. Saxofonisten Koverhult var med redan då.
Det blev insändarstorm i församlingsbladet – jazzen ansågs syndig och särskilt saxofonen ansågs vara alltför ”köttslig” för kyrkan.


Martin Luther får ofta oförskyllt skulden för allt tråkigt i livet. Skådespelaren och Luther-kännaren Per Ragnar ifrågasätter denna felaktiga Lutherbild och berättar om livsnjutaren Luther.


Hemliga gästen Per Ragnar inför en hängiven publik i Vaxholms kyrka.

Dags för Vaxholm igen

av Helle Klein

I morgon bär det av till Vaxholm igen.
På båten ut ska jag bli intervjuad av en reporter på Sveriges radio.

Sen ska jag och kollegan Martin hålla öppet i kyrkan hela dagen och hålla lunchandakt.
På onsdag är det lunchmässa som jag och prästen Annika har hand om.
På onsdagkväll är det  jazzkväll med Lars Åke Lundbergs trio i kyrkan och på torsdagkväll har vi kulturkväll i församlingsgården där jag ska prata över problemet med tilliten i det medialiserade samhället.

Och på söndag är det dags för högmässa och predikan igen.

Måndag morgon

av Helle Klein

God morgon kära bloggläsare!
Efter en intensiv helg i Vaxholms församling är jag ledig och stannar i huvudstaden.
Ska till min kära praktikförsamling från i höstas, Farsta, och träffa kyrkoherden Anders Ekhem på lunchen. Ska bli kul med återträff.

Läs min måndagskrönika om försoningens livshållning.

Söndag

av Helle Klein

Gudstjänsten i Vaxholm i förmiddags blev fin. Vi var fyra kvinnor – komministern, prästkandidaten, kyrkvärden och organisten – som höll i det hela förutom kyrkvaktmästaren. De flesta i kyrkbänken var också kvinnor.
Vad vore kyrkan, kulturlivet och folkrörelse-Sverige utan kvinnorna?
Ingenting.

Predikan gick bra. De lite äldre i församlingen var så glada att jag pratade högt och tydligt.
– Jag kunde höra varje kommatecken, sade en av tanterna.

Temat om försoningens livshållning kommer om än i omarbetad version i morgondagens måndagskrönika i Aftonbladet.

Nu ska jag äntligen ta Sabbat.

Solen skiner just nu.

Sida 155 av 244