I dag håller Telia extrainkallad bolagsstämma. Den stora utrensningen ska nu ske.
Vettiga företagsledare och styrelseledamöter som Carl Bennet, Sven-Christer Nilsson, Lennart Låftman, Eva Liljeblom och Lars-Erik Nilsson tvingas bort.
In kommer i stället kvartalskapitalister närstående börsspelaren Christer Gardell.
Det är oroväckande.
Men helt följdriktigt med tanke på utförsäljare Mats Odells (kd) aviserade politik för de statliga bolagen.
Trist.

Och nu hyllar även Göran Hägglund (kd) Göran Persson.
Det blir en märklig partiledardebatt – på två nivåer typ. Å ena sidan hårda ord mellan regering och opposition, å andra sidan vänliga, varma hyllningar till oppositionsledaren.
Visar att riksdagsledamöter är människor som respekterar varandra, trots att åsikterna går i sär.
Vackert.

Det slår mig att koalitionsregerandet får ett märkligt utslag i riksdagens partiledardebatt. När socialdemokratin regerade hade Göran Persson visserligen lite längre talartid för att kunna bemöta hela oppositionen.
Men nu med en regering som består av fyra partier så  får regeringen väldigt mycket längre talartid än oppositionen.
Maud Olofsson talar ju inte som centerpartiets ledare utan som näringsminister i Reinfeldts regering. Lars Leijonborg, som just nu talar, uppträder som regeringens utbildnings- och forskningsminister, inte folkpartiledare. Göran Hägglund är socialminister, inte kd-ledare.
De borgerliga partierna kritiserar ju knappast regeringen som vänsterpartiet och miljöpartiet kunde göra trots att de samarbetade med s-regeringen.
Det här kan bli ett problem både för de borgerliga partierna vars profiler suddas ut och för demokratin i kammaren.

Göran Persson frågade vid upprepade tillfällen näringsminister Maud Olofsson (c) om hon tycker det vore bra om Sverige förlorade i Vaxholmsfrågan som just nu behandlas i EU. Ja eller nej?
Sveriges näringsminister svarade inte.
Skrämmande.
Arbetsmarknadsminister Littorin har i tidigare intervjuer sagt att han stödjer Byggnads i Vaxholmsfallet.
Det gamla folkrörelsepartiet centern är sannerligen inte sig likt.
Stureplans-centern, som Persson kallade Maud Olofssons nya centerparti.

Partiledardebatten har just nu övergått till att bli en avskeds- och hyllningskör till s-ledaren Göran Persson. Riktigt rörande.
Maria Wetterstrand (mp) överlämnar två fina gummistövlar med blommor i.
”Du har i alla fall aldrig försökt trycka ner mig i stövlarna”, sade hon.

Göran Persson (s) går med käpp efter en knäoperation och Lars Ohly (s) har dansat sönder sitt knä på sin 50 årsdag. En haltande opposition.
Det är bara miljöpartiets Maria Wetterstrand som står stadigt med båda benen på jorden.

Jag ägnar ännu en sjukdag åt att se på riksdagens första partiledardebatt i år.
Statsminister Fredrik Reinfeldt är mycket skicklig.
Men oppositionsledare Göran Persson är strået vassare. Han är lysande.
Det är hans sista partiledardebatt och det märks att han lägger in hela sin energi i debatten. Något han borde ha gjort under valrörelsen också.
Just nu talar han om miljöpolitik.
Väldigt bra.
(Läs gärna gårdagens huvudledare om Göran Persson)

Den unge utmanaren, Barack Obama, har nu bestämt sig för att kandidera som demokraternas presidentkandidat. Han blir en intressant konkurrent till Hillary Clinton.
Spännande!
Här hittar du Obamas officiella hemsida.

Hemma i sjuksängen hinner man läsa. I går läste jag intervjun i DN med Stockholms finansborgarråd Kristina Axén Olin. Det var en stark men sorlig berättelse om en kvinna på väg att gå in i väggen.

Det är modigt av Axén Olin att tala om detta offentligt. Och bra. Det är nödvändigt att diskutera själens plats i vår stressiga kravfyllda tillvaro. Det är också angeläget att starka makthavare vågar visa sin svaghet.

Tyvärr är det tydligt att Axén Olin inte ser hur hon är fast i en könsmaktordning som säger att hon ska vara duktig flicka på jobbet och i hemmet. Hon tillstår att de har en väldigt traditionell arbetsfördelning där hemma, vilket tydligen innebär att hon står för det mesta av hushållsarbetet.
Det håller inte. Om vi ska ha kvinnar som kan ta ansvarsfulla arbeten i offentligheten måste männen ställa upp.

Ledarsidans Åsa Petersen skriver lysande om detta i dag.
Även Ira Mallik skriver bra på dagens kultursidor – var är Mannen i moderaternas familj?

Influensan är värre än någonsin. Hostan vägrar släppa och nu har ögonen drabbats. Särskilt vänsterögat bara rinner, kliar och svider. Jag kan nu bara se med höger öga vilket är traumatiskt för en vänsterdebattör, fniss.
Försöker trots allt uthärda genom läsning.

Läser Stefan Edmans fina lilla bok ”Förundran – tankar om vår stund på jorden”.
En härlig lovsång till skapelsen och en profetisk väckarklocka som påminner oss om vårt behov av att vila i den tillit som skapar världen, för att använda Karin Boyes ord.