I dag har jag hälsat på mina kära kollegor på Aftonbladet. På Kulturen satt Håkan Jaensson, Åsa Linderborg, Helena Bergstrand, Alice Eggers och Pia Bergström.
Och på Ledarredaktionen höll Olle Svenning, Nisha Besara och Mats Engström ställningarna.
Kul att återse gänget – det var ett tag sedan.

I dag var sista jobbdagen för Mats och Nisha på ett tag. Mats ska vara tjänstledig för bokskrivande från januari till maj och Nisha blir borta från redaktionen under januari och februari (men skriver krönikor) och är sen tillbaka på tidningen i mars igen.
Tommy Svensson kommer som vikarie nu i början av januari.

Själv är jag som sagt tjänstledig för studier under hela 2007 men fortsätter med mina måndagskrönikor och bloggande.

Har i kväll varit och sett den nya Michael Nyqvist-filmen, Underbara älskade. Otroligt bra  film om sorg, skuld och kärlek. Skönt med filmer som tar livet på allvar.

God fortsättning på julen!
I dag kan du i Aftonbladet läsa ärkebiskop Anders Wejryds tankar om julens högtid –
”Låt barnen visa oss framtiden”.
Och på ledarsidan filosoferar jag om vår tids existentiella och politiska fråga: om ensamheten.

Jag har skrivit mitt långa juldagsepos till ledarsidan den 25 december.
Temat är vår tids stora existentiella och politiska fråga: ensamheten.

”Att vara utan väggar är inte frihet, det är hemlöshet. Rörelsefrihet når jag då jag lärt mig stillheten”, har den finlandssvenske poeten Claes Andersson skrivit.

Det får bli mitt julbudskap till er kära bloggläsare.
Nu tar jag ledigt från bloggosfären ett tag.
Ha en riktigt skön jul!
På återseende.

Statsminister Fredrik Reinfeldt vill bättre på sitt miljörykte och startar nu en klimatkommission. Han tänker själv sitta ordförande.
Det påminner pinsamt mycket om Göran Perssons oljekommission som blev klar i somras.
Varför inte läsa den rapporten och börja göra politik därefter i stället, Reinfeldt?

Häromdagen höll utrikesminister Carl Bildt ett så kallat linjetal vid utrikespolitiska institutet. Det var ett riktigt intressant och visionärt tal även om jag inte håller med om allt.
I talet kallar Bildt Gaza för ”helvetets förgård” och vid presskonferensen efteråt var Bildt mycket kritisk mot både EU:s och USA:s mellanösternpolitik.
I Mellanösternfrågan är Bildt strålande.
Sen borde han bli tydligare i sin Rysslandskritik också.
Nu när gas-aktierna är sålda kanske han höjer rösten…?

I dag har jag ägnat mig åt att göra julgodis tillsammans med min gamla mor.
Det är alltid lika spännande.
Och gott!

Här är några mintkyssar. De är svåra att göra. Det gick väl sisådär i år.

Här är nyheten för i år: cappucino-praliner! Smaskens.

Och så en gammal klassiker: dajmkolor.

Journalisten Gellert Tamas har granskat det fula spelet kring de apatiska flyktingbarnen – först i Uppdrag Granskning tidigare i höstas ocn nu i Dagens Nyheter.
Det är skrämmande fakta som kommer fram.

Marie Hessle, regeringens utredare om apatiska flyktingbarn, låg tillsammans med Annica Ring bakom polisanmälningarna om att apatiska flyktingbarn hade förgiftats. Annica Ring är den handläggare på Migrationsverket som ville fira en avvisning av en svårt sjuk pojke med champagne.
Läs mer i Åsa Petersens utmärkta krönika på dagens ledarsida.

Det här är en av de största skandalerna i svensk flyktingpolitik. Den förra migrationsministern, Barbro Holmberg (s) borde skämmas.

Min favoritmiljöfilosof Stefan Edman har kommit ut med en ny liten bok – ”Förundran – tankar om vår stund på jorden” (Cordia) heter den.
Dagens Nyheter gör en trevlig intervju med Edman i dag.

”Flugsnapparen är en typisk svensk sommarfågel, men också en afrikan på besök hemma hos mig och min lönn. Då får jag en bild av en värld som alltmer liknar en global by. Där allt hänger samman. En by där vi måste ta ett gemensamt ansvar för varandra”, säger Stefan Edman.

Jag måste skynda mig att skaffa boken.

I dag har jag varit på ett intressant heldagsseminarium som Stockholms stift anordnade för oss blivande präster. Det handlade om själavården, bikten och tystnadsplikten.
Den erfarne prästen och själavårdshandledaren Magnus Lidbeck föreläste tillsammans med stiftets jurist, Göran Fridblom.
Svåra men spännande frågor.

Präster har ju den strängaste tystnadsplikt man kan ha. Det är en oerhört värdefull institution i vårt annars så pladdrande samhälle, där det mesta av våra liv ska vräkas ut i offentligheten (läs dokussåporna).

Nu ska jag läsa biskopsbrevet om tystnadsplikten som vi fick med oss hem.