Det tycks som om vår tid bara kan innehålla extremer – antingen eller, svart eller vitt. Den religiösa fundamentalismen går fram inom alla stora religioner: kristendom, judendom, islam.
Samtidigt kommer de troende ateisterna i fullt korståg mot allt vad religion är.
I USA är detta tydligt med den nya ateistiska bokvågen och den bushska kristna ideologin.

Här hemma i Sverige är det Sturmark-humanisterna som inte tolerarar religionens offentliga uttryck. Nu har de startat ett ateistiskt bokförlag och första boklanseringen är den amerikanska ”Brev till en kristen nation” av Sam Harris.

Varför en sådan polemisk, ja fanatisk bok skulle passa ett av de mest sekulära länderna i västvärlden förstår inte jag.
Det gör viss inte liberala kollegan på Dagens Nyheters ledarsida, Hanne Kjöller heller.
Läs henne krönika i dag.

”The fanatical Atheists are creatures who cannot hear the music of the spheres”, sade Albert Einstein en gång.

Ursäkta kära bloggläsare, jag har varit borta från bloggen ett tag – mest på grund av en influensa som vägrar ge med sig men också för att jag haft fullt upp på Pastoralinstitutet.

Vi har haft examinationer i dop, dvs var och en av oss har genomfört en helt egen dopgudstjänst som också föregåtts av dopsamtal med familj. Spännande.
Jag är nu godkänd i dop.
Känns stort på något sätt.

Ekot ringde och undrade om jag kunde kommentera statsministerns regeringsförklaring under riksmötets öppnande i går.
– Nej jag har examination i dop.

Kändes konstigt att för första gången på sex år inte delta vid Riksmötets öppnande. Jag brukar sitta mellan Sture Nordh (TCO) och Wanja Lundby-Wedin (LO) på en bänk i den fullsatta Storkyrkan där riksdagsledamöter, kungapar, statsråd och utländska gäster brukar börja festligheterna.
I år försökte Humanisterna ordna en bojkott av Storkyrkohögtiden. Löjligt. Den är helt frivillig. Men det verkar som vår tids ateister är minst fundamentalistiska som religiösa extremister… – alla ska tro som vi, annars tror de fel, eller?

I år hade Storkyrkan bjudit in både islamska och judiska företrädare dessutom så det blev en manifestation av mångfald och gemenskap – nog så viktigt att gestalta i dessa de sociala och religiösa spänningarnas tid.

Luciano Astudillo (s)-riksdagsledamot, skrev bra om detta i Svenska Dagbladet.