Jag har just kommit från radiohuset där jag medverkade i Ekots och P1 morgons utfrågning av EU-kandidaten Ella Bohlin (kd). Hon klarade sig riktigt bra och kan knappast beskyllas för att flörta med väljarna i sin strama förbudsivrarpolitik: mot generös alkoholinförsel, mot snus, för Ipred osv.

Lite märkligt att hon som har sänkta alkoholinförselskvoter som sin hjärtefråga inte har någon klar uppfattning om på vilken nivå kvoterna ska ligga. Hon svarade lite svävande att ”det viktiga är att vi diskuterar alkoholfrågan” i stället för att ange vad hon konkret tänker driva i europa-parlamentet.

Lika överraskande var det att hon inte kände till sitt partis valplattform och skrivningarna om att det finns kopplingar mellan terrorism och religion. Här kan anas islamofoba undertoner men hon ville inte kännas vid det.

Ella Bohlin var däremot riktigt bra i klimat- och miljöfrågan. Hon tänker tydligen följa i Anders Wijkmans radikala spår och det bådar gott. Intressant nog polemiserade hon mot alliansregeringens klimatpolitiska hållning att Sverige ska tillgodoräkna sig vad man gör för klimatförbättringar i andra länder i stället för att också satsa rejält på hemmaplan.

Detta kallade miljöpartiets Peter Eriksson nyligen i riksdagen för ”smitarstrategi” vilket gjorde statsminister Reinfeldt upprörd. Men Bohlin argumenterade på samma sätt som Eriksson i dagens utfrågning.

Ella Bohlins bakgrund i Livets ord och pingströrelsen och starka moralistiska politik men samtidigt med modern touch gör henne till en sorts mix mellan kd:s Lennart Sacrédeus och Anders Wijkman. Frågan är om hon alls kommer in i EU-parlamentet.

Alf Svenssons kandidatur underlättar inte för henne. Och det i sig är besvärande för kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund som satsat stort på Ella Bohlin.

EU-valet blir på många sätt en avgörande mätning av kristdemokratins ställning i Sverige och förtroendet för Göran Hägglund som partiledare.

Ella Bohlin är hans hopp.