Det lackar mot jul… och avslutning pågår i mitt liv som präst.
Mitt pastorsadjunktsår i Nacka församling slutar i och med nyårsbönen i Nacka kyrka, snyft. Det har varit en fantastisk tid.

I fredags hade vi julbord alla kollegor och kyrkorådets arbetsutskott. Vi var på Stortorgskällaren i Gamla stan.
Jag satt vid trevliga Sven Esplund, moderat kyrkorådsordförande, och det blev en härlig eftermiddag med god mat och fin stämning.

Överhuvudtaget verkar Nacka församling ha ett osedvanligt bra kyrkoråd där de förtroendevalda verkligen brinner för församlingens bästa och man arbetar konstruktivt över partigränserna.

Jag har nu haft min sista begravning i Nacka, i lördags hade jag mitt sista dop och kommande söndag (3:e advent) håller jag min sista högmässa i Nacka kyrka. Sen är det midnattsmässan på julafton, en vigsel och nyårsbönen på Nyårsafton som återstår innan det är dags att ta farväl.

I och med att pastorsadjunktsåret har fullgjorts är prästutbildningen helt avslutad och jag är fullt ut behörig som präst i Svenska kyrkan. Det känns bra.

Därmed upphör min studieledighet från tidningen. Den 12 januari återgår jag till min tjänst som politisk chefredaktör på Aftonbladet.

Jag kommer som alltid fortsätta att föra ett medborgerligt samtal i skärningspunkten mellan det existentiella och det samhälleliga på olika arenor framöver.

Tack Nacka församling för en fantastisk tid!

I morse var jag med om en fantastisk högmässa i Nacka kyrka. Många ville uppenbarligen fira 1:a advent. Kyrkan var sprängfylld. Sittplatserna räckte inte. Folk fick stå längs väggarna och i vapenhuset, ja till och med uppe på orgelläktaren.
Över fyrahundra personer var där, enligt vakmästaren Suren.
Fantastiskt!

Nacka kammarkör sjöng underbart under ledning av kyrkomusikern Per Rönnblom,  Jonas Palsten spelade så känsligt på trumpeten,  kyrkoherde Carl Dahlbäck ledde liturgin så vackert, kyrkvärdarna Maria Fernstedt och Margareta Wiklund läste suveränt och diakonen Marie Obrovac hade gjort en jättefin förbön.
Jag hade fått äran att predika.

Jag älskar att predika i Nacka kyrka. Ordet verkligen bärs och tas emot av den lyssnande församlingen. Det blir en sån stämning. Jag kommer att sakna detta sammanhang.

Efteråt var det traditionsenligt kyrkfika men i Nacka församling är det extra gott vid dessa storhögtider för då har kyrkoherdens mor kommit ned från Umeå och bakat alla bullar, kakor och ”pitepojkar” med socker på. Mums!

Glad men något utpumpad kom jag hem och har nu skrivit min måndagskrönika för morgondagens tidning. Den blir i hoppets tecken efter denna helg med klimatmöte i Uppsala och 1:a adventsfirande.

Nu ska jag vila lite inför en ny intensiv vecka.
Glad advent vill jag önska alla mina kära bloggläsare!

Nu gäller det! Time for change, som Obama säger.

Det är verkligen spännande med det amerikanska presidentvalet.

Fick i går kväll höra den sorgliga nyheten att Obamas älskade mormor gått bort i cancer. Så tragiskt – hon kunde fått vara med tills han blev vald tycker jag. Men kanske kände hon på sig att det kommer att gå vägen och vågade så släppa taget…?

I kväll ska jag föreläsa på det nya fina biblioteket i Nacka Forum – om vikten av att skapa tillit i rädslans kultur… Varmt välkommen klockan 18.00!

Med Obama som president kanske äntligen rädslans kultur kan brytas i USA och den stora demokratin i väst åter bli en konstruktiv framtidsbyggare i världen?

Denna söndag har varit allt annat än en vilodag för mig.
Jag började i morse med att medverka i Nacka församlings höstupptakt. Vi hade valt temat Skapelefest och firade en fin högmässa med härliga körer och bra predikan av Ylva Jansson.

Sen hade vi skapat ett torg på kyrkbacken där församlingens olika verksamheter visades upp – där var diakonin, barn- och ungdomsarbetet, gudstjänstutvecklingen, det internationella arbetet, kyrkorådet och så vidare.

Många församlingsbor slöt upp och minglade runt och åt ekologisk mat och köpte fika som såldes till förmån för församlingens Burma-projekt.

Miljödebattören och författaren Stefan Edman höll ett inspirerande föredrag om Förundran.
Och dagen avslutades med en körkonsert i kyrkan.

Själv fick jag slänga mig i taxi till Sofia kyrka uppe på Vitabergsparken. Där hölls också en församlingsupptakt. Jag var inbjuden huvudtalare på temat: Vad är det att vara folkkyrka i dag?

Det kom mycket folk och många ville fortsätta samtala med mig efteråt. Kul!

Något mör beger jag mig direkt till Skansen där jag möter kollegan Ewa.
Vår Seglora Smedja hade i kväll sitt första ”Seglora samtal”.
I en nästintill fullsatt (över hundra personer) Skånska gruvan (vid det fina caféet som Systrarna Voltaire har) på Skansen samtalade vi om försoning med KG Hammar och Stefan Edman.

Att döma av publikreaktionerna blev det succé för Seglora Smedjas debut.
Mycket tack vare två fantastiskt spännande tänkare som Hammar och Edman.
Och en aktivt lyssnande och samtalande publik.

Nästa Seglora samtal handlar om Kärlek och då kommer Bengt Westerberg och Gudrun Schyman.

Nu i kväll är jag trött.
I går kväll firade jag en nära väninnas 60års-dag. Det blev en sen natt.

Helgen har dock varit mycket inspirerande och rolig.

Per Ragnars Lutherföreställning gjorde succé i Nacka kyrka i kväll.
Han är en fantastisk luthertolkare. Det är som om man var med där i Wittenberg på 1500-talet.

Efteråt var vi några som i sann luthersk anda gick och tog oss varsin öl och fortsatte ”bordssamtalet”.
Per Ragnar kunde inte följa med för att i morgon har han en ny föreställning.
Han ska göra Hitler på Armémuseum.

Vi var glada att han inte blandade samman texterna, fniss.

Jag skrev nyligen om att två buddistmunkar från oppositionen i Burma besökte Sverige. De deltog i högmässan i Uppsala domkyrka tillsammans med ärkebiskop Anders Wejryd i söndags och i måndags hälsade de på i riksdagen.

TV4 gjorde ett bra inslag om dem.

Min prästkollega i Nacka, Jerker Alf är engagerad i Burma-frågan och har nyligen besökt landet. (Han syns i TV-inslaget då han stor med munkarna och ärkebiskopen i domkyrkan)

Jerker höll i församlingens internationella café i går kväll där också TV4:s Malou von Sivers deltog.

Jag fäste mig vid vad en av munkarna sade – om vikten av att förvandla rädslan till mod.

Vi är många som känner för munkarnas och burmesernas kamp för mänskliga rättigheter, demokrati och frihet.

Jag har tidigare skrivit om att vi dragit igång en Luther-cirkel i Nacka församling som blivit väldigt välbesökt. Det blir initierade föreläsningar här framöver av lutherkännaren Göran Agrell och Nacka-prästen Henry Shanwell.

Måndag 28 april gör skådespelaren Per Ragnar sin Lutherföreställning i Nacka kyrka – öppet för vem som helst att komma.
Välkomna till ”Luther – död eller levande” klockan 19.00. Medverkar gör också kyrkomusiker Per Rönnblom.

Det pågår spännande fredssamtal om Mellanöstern på Tollare folkhögskola i Saltsjö-Boo. De är kvinnor och fredsagenter, israeler och palestinier.

”I hemlandet är det omöjligt att träffas på detta sätt, men i Nacka möts de i ett unikt projekt för att utbyta idéer och fördjupa sitt nätverk”, skriver Nacka/Värmdö-Posten.

Deltagarna kommer från Jerusalem, Tel Aviv, Betlehem och Nasaret. Initiativtagaren är Nina Olsson som är projektledare för Operation 1325.
Namnet på organisationen kommer av den FN-resolution 1325 som talar om kvinnors delaktighet i fredsarbetet.

Jag minns när jag för många år sedan intervjuade den amerikanska fredsrörelsens nestor Cora Weiss – hon hade då just lyckats genom aktiv lobbying få FN att godta resolution 1325 – ett stort framsteg för kvinnokampen och fredskampen!

Den 26 mars blir det Internationellt café klockan 19 i Nacka kyrkas församlingshem (Finntorp). Temat är IsraelPalestina. Lennart Nilsson ska tala om Fredens oas, där judar och palestinier bor tillsammans och försöker arbeta för fred och försoning.
Kristina Hellqvist som arbetar med flyktingfrågor på Kyrkans hus i Uppsala berättar om sin tid som följeslagare i Betlehem.

Phu, jag är helt slut efter min första riktiga dag som pastorsadjunkt i Nacka.
Det är alltid spännande med nya arbetsplatser.
Men också intensivt med alla nya människor, nya platser, nya rutiner, nya lösenord,
nya namn, ny lokaler att gå fel i… osv.

Mitt postfack var redan helt fullt. Där fanns brev från för mig okända människor från hela landet som gratulerade och önskade mig lycka till som präst. Folk hade sänt med böcker och skivor och fina dikter. Fantastiskt!
Måtte jag kunna leva upp till det stora förtroende som så många visat mig dessa dagar efter prästvigningen. Hjälp!

Jag har fått ett fint rum i Gula villan som församlingsexpeditionen kallas.
Har knappt hunnit vara på rummet än, men jag har börjat fylla bokhyllan med mina teologiska böcker. Det känns bra.
I morgon börjar jag min dag i Älta, där prästen Malin Strindberg ska ta hand om mig.

Och ni som läst dagens tidning  (den där intervju var inte mitt påhitt men vad gör man inte för sin kära tidning, fniss) – jag har kommit igen efter influensan förra veckan!
Rösten är dock lite skrovlig än.

I eftermiddags blev jag intervjuad av radio P4 Väst om mitt val att nu bli präst. Det blev ett fint samtal med Angelique Hvalgren  – en mycket bra programledare som ställde intressanta frågor!
Jag tror det sänds i morgon bitti vid 8-tiden eller på onsdag eller nån annan dag. Vet inte riktigt.

Nu ska jag vila.

Här är en halvkass bild men ändå.
Jag i ingångsprocessionen vid dagens högmässa i Nacka kyrka.
Det band jag bär om halsen kallas stola – ett liturgiskt prästplagg. Den stola jag har på mig fick jag av vännerna Anna Karin Hammar och Ninna i prästvigningspresent. Den är inköpt i födelsekyrkan i Betlehem.
Kändes speciellt att bära en palestinsk stola.

I processionen syns också Malin Strindberg, Carl Dahlbäck och en skymt av Sven Esplund.