Tomas Ros och Mats Wennerholm sågar sig vidare uppåt i Elitserien, jag fortsätter såga mig uppåt i HockeyAllsvenskan:

9. Mora

Okej, vad har vi här? Vi har dels ett av seriens mest spännande lag med en über-stabil målvakt och ett spetsigt och brett forwardsmaterial med hög uppsida, dels ett nedrustat försvar som tappat både generalen (Greger Artursson) och lärlingen (Mattias Ekholm) som höll ihop blålinjen ifjol. 

Mora måste förbereda sig på ett liv efter försvarsklippan Artursson som varit navet i laget de senaste åren. Att dessutom talangen Mattias Ekholm valde Brynäs (visst är han elitseriematerial) skadar backbesättningen betydligt. Speciellt eftersom duon är ersatt av en oprövad svensk talang från OHL (Patrik Andersson), en norsk VM-back som knappt fick spela i vårens världmästerskap (Brede Csiszar) och en trögfotad bjässe som ratades i Björklöven för ett par år sedan (Erik Lindberg).

Försvarsoddsen talar inte för Mora, men samtidigt skiner laget av talang. Efter att ha skrotat de importer som stundtals bar laget under den fyra år långa elitseriesejouren har den nya profilen där man satsar ungt och svenskt slagit igenom på allvar. Mora kan skrälla, men då måste försvaret limmas ihop först.

Spelaromsättning:

In: Patrik Andersson, b, Kitchener Rangers; Brede Cziszar, b, Våleränga; Erik Lindberg, b, Bregenzerwald; Mikael Wikstrand, b, Mora J20; Niklas Bröms, c, Sundsvall; Henrik Eriksson, f, Djurgården; Marco Tuokko, f, Modo; Alexander Holmberg, f, Mora J20

Ut: Greger Artursson, b, slutar; Mattias Ekholm, b, Brynäs; Markus Lilja, b, Säter; Mikael Simons, c, Sundsvall; Marcus Eriksson, slutar; Victor Enmalm, c, Skövde

Kommentar: Egentligen ganska enkelt, forwardssidan är uppgraderad, backsidan är degraderad. Att klubbikoner som Mikael Simons och Marcus Eriksson försvinner var naturligt, de har spelat ut sina roller som mentorer åt talangerna som nu står på egna ben. Att plocka in Niklas Bröms och Henrik Eriksson som ersättare blir ett hockeymässigt uppsving och duon passar också väl in i klubbens filosofi att satsa ungt, hungrigt och svenskt. Men som sagt: på backsidan ser det oroväckande svagt och orutinerat ut.

Bästa nyförvärvet: Marco Tuokko
För Moras bästa får man hoppas att någon av backarna kliver fram som bästa nyförvärvet men på pappret är det finske återvändaren Marco Tuokko som lyser starkast. Harald Lückner har sagt att han saknade crash-the-net-spelare ifjol. Han har onekligen fått en sådan spelare i Tuokko.

Värsta förlusten: Greger Artursson
Moras MVP utan konkurrens de senaste säsongerna. Hans pondus, allroundkunnighet och ledarskap kommer saknas enormt. Hans pension har lämnat ett stort hål efter sig, ett hål som någon måste fylla.

Poängkungen: Daniel Viksten
Det finns ett koppel spelare att välja mellan, som elegante playmakern Niklas Fogström och irrationelle Jens Jakobs, men det här blir Daniel Vikstens säsong. Talangen sprutade in mål så fort han fick chansen i Mora för två år sedan och fortsatte på den inslagna vägen ifjol. I år kommer det ännu mer. Oerhört kvick, skottglad och underhållande spelare att skåda.

Nyckelspelaren: Lasse Johansson
Efter några år i skuggan fick Lasse Johansson äntligen chansen som etta ifjol och den möjligheten tog han tillvara på. I år kommer 21-åringen att matchas lika hänsynslöst som ifjol, skillnaden är att han inte har någon Greger Artursson som styr försvaret framför sig. Lasse måste alltså glänsa ännu mer.

Håll ögonen på: Mikael Wikstrand
Blott 16 år gammal (han fyller 17 i november) så har Mikael Wikstrand tagit plats i a-truppen. Och han har fått gott om beröm av Harald Lückner.

Esset i rockärmen: Backlånet
Viktor Amnér växte in i den HockeyAllsvenska kostymen ordentligt ifjol, men i övrigt känns det inte som att det finns någon back av övre medelklass i Moras trupp. Tre osäkra nyförvärv, en Mikael Owilli som var skadad hela säsongen ifjol, en Patrik Eklund som brukar vara skadad och en Robin Gartner som aldrig slår igenom. Nej, Mora skulle behöva minst en back till… och det kommer nog att lånas in något. Eller ja, det måste lånas in något.

Förväntad uppställning:

Lars Johansson (Daniel Hansen)

Patrik Andersson – Viktor Amnér
Brede Csiszar – Erik Lindberg
Mikael Owilli – Robin Gartner

Jens Jakobs – Niklas Fogström – Marco Tuokko
Daniel Viksten – Tony Lagerström – Alexander Hilmerson
Mikael Zettergren – Niklas Bröms – Martin Johansson
Alexander Holmberg – Håkan Bogg – Henrik Eriksson

Extra: Mikael Wikstrand, Patrik Eklund, Johan Persson

Slutligen…
Nedbrutet handlar allt, som ältats i hela det här inlägget, för Mora om att skaffa sig ett försvarsspel som fungerar. Ingen kan plocka upp Greger Arturssons mantel utan istiden måste fördelas på flera spelare. Kan Viktor Amnér, Patrik Andersson och Robin Gartner blomma ut ordentligt ljusnar läget, annars blir det jobbigt.

Offensivt besitter Mora en imponerande bredd. Kvalitativa poängproducenter kommer att få harva i fjärdekedjan för att få plats, vilket är ett rejält styrkebesked.

Det har sagts att Moras talanger har haft sina ”se och lära”-säsonger nu, och att det är i år det ska levereras på allvar. Fast då vet jag inte om man räknade med avhoppet från Greger Artursson. Mora går en intressant och oviss säsong till mötes.