Rögles nyförvärv Viktor Lindgren – en tredjedel av lagets nya norrlandskedja med Nils Bergström och Patrik Bergström – nätade direkt i premiären mot Borås. Två gånger om dessutom. 

Hans 5-5-puck var det som tog matchen till förlängning och räddade en poäng för hemmalaget.

Vad det är som är så speciellt med att just Lindgren nätade?

Ja, ifjol gjorde han ett enda mål på hela säsongen i Björklöven. När det gjordes? Först i den 50:e omgången. Snacka om att få en bättre start på säsongen, om man säger så. Visst var Lindgren okej i Löven ifjol, men breaket kom inte… kanske är det dags nu? Premiären lovade gott i alla fall.

***

Jag såg Rögle mot Borås ikväll, och matchens behållning var utan tvekan Borås tunga förstakedja med en spelglad Jens Karlsson i spetsen. Tillsammans med Erik Andersson och Alexander Bergström fortsatte han där kedjan slutade ifjol då Karlsson stack till Frölunda (och ja, därefter tappade Borås mycket av sitt spel). 

Det syntes att trion var samspelt. 

En av de tre var hela tiden framför Joel Gistedt i Röglemålet för att skymma, och det lyckades också riktigt bra. Kedjan skrapade ihop nio poäng. 

***

Jag såg målen nere ifrån Malmö. Kändes som att Oskarshamn var ganska givmilda i de farliga områdena kring mål. Lite av samma tendens som ifjol alltså. Det går inte att släppa killar som Jesper Mattsson ostörda vid bortre stolpen – då är det baklängesmål.

Föresten, Jesper: Grattis till första HockeyAllsvenska målet.

***

Ni missade väl inte Jens Karlssons försök till en ”Foppa”-dragning på ett friläge? Det hade kunnat bli riktigt, riktigt snyggt om det lyckats.

***

Snacka om mardröm i hemmapremiären: Röglebacken Victor Bartley styrde in 6-5-pucken i egen bur. 

Det blev den hel del uppståndelse kring Leksands tillförordnade sportchef Olle Öst när han kastade en ordentligt dänga till en nobbande Kevin Doell:

– Jag sa till honom, åk till Finland, du! Där kommer ingen att förstå dig, för det är inte en jävel som pratar engelska, sade han till Sportbladet när Doell valde Tappara före Leksand.

Nu tycker jag inte att man ska dra för stora växlar kring något som hasplats ur sig i, vad man får förmoda, ren besvikelse. Fast det är klart, det är kanske inte vad trion Antti Hulkkonen, Kimmo Lotvonen och Jussi Pesonen behövde höra. Trion levde inte upp till förväntningarna ifjol och behöver peppas, och man kan väl knappast påstå att spelarna peppas av att höra Öst kasta skit över Östersjön.

Inte underlättar det väl för framtida finska värvningar heller.

***

Hur som haver: idag drar det gång efter en lååång sommar. Trevligt värre. Någon kallar det till och med Sveriges roligaste ishockey.

Västerås överraskade med att kicka Matt Sisca, Växjö överraskade med att låna in SSK-talangen Tim Heed och andra klubbar lär också överraska med spelarrockader i veckan. Tiden då man värvade en trupp under våren och sedan körde med den en hel säsong är onekligen förbi.

Med tanke på att en del lag dras med en del skadeproblem kan det mycket väl presenteras några elitserielån till under veckan.

***

Spelhajarna brukar gilla förustättningar i lagen inför matcherna. Det blir inget återkommande inslag, men inför kvällens två matcher är läget detta (vad jag luskat ut i alla fall):

Malmö – Oskarshamn

Malmö ställer upp med ordinarie manskap så när som på unge backen Henrik Sandmark, skada, och tacklaren Tomas Larsson, avstängd. Noterbart är att Robert OIsson valt att para ihop Jesper Mattsson och Calle Söderberg igen, och att värvade Patrik Nevalainen får inleda som sjundeback med specialmatchning i power play.

Både Malmö och Oskarshamn har brottats med mycket skador på försäsongen, men liksom för Malmö så är läget ganska ljust i IKO inför premiären. Förutom skadade duon Viktor Sjödin och Anton Persson är alla tillgängliga för spel. Kedjan med Nicklas Jadeland, Johan Ryno och Lukas Ericsson ser på förhand ytterst intressant ut.

Rögle – Borås

Rögle mönstrar ordinarie lag så när som på långtidsskadade Calle Gustafsson. Intressantast här är Björn Hellkvist projekt att spela Jakob Johansson som ytterforward. Annars ska norrlänningarna Viktor Lindgren, Nils Bergström och Patrik Bergström ha hittat en intressant kemi, och den trion får också chansen ihop i premiären.

Läget är något oklart i Borås, men det finns sedan tidigare osäkerhet kring Mikael Aaro som dras med någon skada, samt  Erik Andersson som ska bli pappa. Kan någon av dem inte spela kan någon ringas in från Frölunda. Lagets nykomponerade andrakedja med Magnus Isaksson, Mattias Remstam och Henrik Eriksson har visat fina takter på försäsongen, bland annat.

Matchen kan ni förresten se i S24 ikväll.

Min favorit till seriesegern i HockeyAllsvenskan 2010/11? Svaret (för er som inte redan räknat ut det):

1. Rögle

Fjolåret blev inte alls som Rögle hade tänkt sig. Det har talats om att klubben förlorade delar av sin identitet, både i spelartruppen och i spelet, och det är något som klubben ska reparera i år.

Vägen tillbaka mot identiten började genom att skapa en ledartrojka med starka band till klubben: Björn Hellkvist, legenden Kenny Jönsson och före detta sportchefen Roger Hansson. Sedan blev Roger Elvenes ny sportchef, också han en legend i klubben. Bara fyra spelare finns kvar i truppen sedan ifjol, i övrigt har man värvat helt nytt.

Inriktningen på nyförvärven? Unga och hungriga spelare med rätt karaktär, det vill säga spelare som är villiga att lägga ner det jobb som krävs för att nå resultat. Känslan är att Roger Hansson fyndat både här och där. Enda frågetecknet som finns är väl rutinen på backplats, men med Kenny Jönsson som mentor och bollplank är det inte säkert att det kommer att hämma laget alls. Det känns som att Rögle bara ser HockeyAllsvenskan som en vändplats på väg tillbaka mot Elitserien.

Spelaromsättning:

In: Jonas Fransson, mv, Esbjerg; Simon Nielsen, mv, Rögle J20; Joel Gistedt, mv, Phoenix Coyotes; Christoffer Persson, b, Växjö; Victor Bartley, b, Brideport Sound Tigers; Jonathan Zaar, b, Modo J20; Rasmus Bengtsson, b, Rögle J20; Victor Panelin-Borg, b, Rögle J20; Jesper Jensen, b, Rödovre; Nils Bergström, c, Östersund; Alexander Johansson, c, Troja; Adam Hobson, c, Rockford; Ted Brithén, c, Rögle J20; Simon Olsson, f, Baie-Comeau Dakkar; Carl Gustafsson, f, Djurgården; Patrik Bergström, f, AIK; Viktor Lindgren, f, Björklöven; Dennis Everberg, f, Rögle J20; Henrik Björklund, f, Färjestad

Ut: Christopher Nihlstorp, mv, Färjestad; Jürgen Penker, mv, Vienna Capitals; Tommy Enström, b, Leksand; Stefan Erkgärds, b, Leksand; Mathias Porseland, b, HPK; Baptiste Amar, b, Grenoble; Dominik Granak, b, Dynamo Moskva; Sebastian Ström, b, Bakersfield; Mathias Sjögren, c, Färjestad; Peter Högardh, c, slutar; Jeremy Colliton, c, klubb ej klar; Johan Alcén, f, Leksand; Simon Hjalmarsson, f, Luleå; Mario Kempe, f, Djurgården; Mikael Gath, f, slutar; Mathias Månsson, f, KaIPa; Ramzi Abid, Salzburg; Giulio Scandella, f, klubb ej klar; Eric Beaudoin, f, klubb ej klar

Kommentar: Ja, Rögle har bytt kostym helt, vilket brukar vara verkligheten för lag som trillar ur Elitserien. Men Rögle har också valt en helt ny väg för att ändra karaktären på laget. Det är orättvist att jämföra en elitserietrupp med en trupp i HockeyAllsvenskan, så det skippar vi. Det vi kan konstatera är väl att Rögle gärna hade behållit exempelvis Mathias Sjögren, Simon Hjalmarsson och Mario Kempe, men att deras elitseriedrömmar var för starka. Nytillskotten ser helt klart intressanta ut.

Bästa nyförvärvet: Jonas Fransson och Joel Gistedt
Okej, det får bli två stycken. Rögle har landat två riktigt starka målvakter som kommer slåss om förstaspaden under vintern, och att ha två puckmotare av klass kommer laget att tjäna på i det långa loppet. Båda burväktarna har visserligen varit borta från Sverige en tid vilket kan kräva en uppstartsträcka, men väl uppe i varv lär den här duon bli svårslagen i serien.

Värsta förlusten: Mathias Sjögren
En allroundkunnig klasscenter av Mathias Sjögrens dignitet hittar man inte överallt (eller jo, kanske har Rögle hittat honom i Alexander Johansson) och han kommer givetvis att saknas. Men det är inte bara hans spel på isen som kommer saknas, värst är kanske förlusten av ett riktigt Röglehjärta.

Poängkungen: Andrée Brendheden
En skadefri Andrée Brendheden med ett färskt kaptensmärke fastsytt på tröjan ska utan omsvep kunna skjuta 30 mål i HockeyAllsvenskan. Skarpskytten har haft problem med fotknölarna under försäsongen, men löser sig bara det så är Brendheden en het kandidat som skyttekung i hela serien.

Nyckelspelaren: Jakob Johansson
Jakob Johansson har det mesta egentligen. Han är klubben trogen, han gör alltid sitt dagsverke, han är ett föredöme för alla ynglingarna… helt enkelt en spelare att luta sig mot. Hans betydelse blir av extra betydelse med tanke på att många unga spelare finns i truppen. I år blir det också en annorlunda roll på isen, då ”Jacke” ska gå som ytter istället för center – något som han säkerligen löser galant.

Håll ögonen på: Simon Olsson
Han kallas visst redan för trollkarlen. Simon Olsson är en trixare, underhållare och tekniker av hög rang och lär bjuda på en hel del läckerheter under vintern.

Esset i rockärmen: Carl Gustafsson
Han slet av hälsenan i somras och comebacken dröjer ett bra tag ännu. Men Carl Gustafsson är en spelare som passar perfekt in i Rögles nya filosofi och även om kraftpaktetet inte ser så stor ut på isen, så spelar han ett stort och energirikt spel. Dessutom har han en underskattad teknik. Kanske, kanske kan också Eric Himelfarb bli en joker. Kanadensaren har opererats för diskbråck och hans provkontrakt med Rögle lär ha gått ut när han blir frisk… men är förutsättningarna de rätta kanske han får testa på nytt.

Förväntad uppställning:

Joel Gistedt (Jonas Fransson)

Mads Bödker – Daniel Glimmenvall
Jesper Jensen – Victor Bartley
Christoffer Persson – Victor Panelin-Borg

Jakob Johansson – Adam Hobson – Andrée Brendheden
Viktor Lindgren – Nils Bergström – Patrik Bergström
Simon Olsson – Ted Brithén – Christopher Liljewall
Henrik Björklund – Alexander Johansson – Dennis Everberg

Extra: Jonathan Zaar, Rasmus Bengtsson, Agust Carlsson, Carl Gustafsson (skadad)

Slutligen…
Rögles lag är alltså helt nyrenoverat och det kan ta ett tag innan allt är satt i formationerna. Men det vimlar av energi och explosivitet  i truppen, så det kommer onekligen att gå undan när Rögle skjuter fart under vintern.

Att Rögle också har byggt en organisation kring laget som brinner för Rögle talar för lagbygget i längden. Röglementaliteten är välkänd och den behövs. Det har sagts att Rögles värvningsarbete förenklats av att Kenny Jönsson nu står i båset eftersom alla vill lära av honom, och även hans inflytande under säsongen kan bli ytterst betydelsefullt, inte minst för de unga backarna.

Det blir ingen lätt uppgift att ta sig tillbaka till Elitserien, men Rögles nysatsning skapar hopp. Det sprudlar av spelare som vill framåt, och det talar för Ängelholmarna.

Vi har nu nått den absoluta toppen i HockeyAllsvenskan (och den som kan uteslutningsmetoden kanske till och med kan räkna ut vilket lag som är kvar, men det tar vi imorgon):

2. Malmö

Det har hänt en hel del i Malmö sedan den ekonomiska krisen kulminerade i början av 2009. Istället för att satsa på överbetalda utlänningar sker satsningen nu med tonvikt på skånska profiler, och till den här säsongen har man också stärkt identiteten ytterligare genom att landa två tunga hemvändare i form av Jesper Mattsson och Mikael Wahlberg.

Just den nämnda duon har gjort att Malmö seglat upp till en favorit i HockeyAllsvenskan i mångas ögon. Det är inte konstigt. Spelaromsättningen har varit låg, man har flera unga spelare som precis har, eller håller på, att slå igenom och man har adderat välbehövlig rutin.

Efter en mellansäsong ifjol (jo, det får vi nog kalla den, i efterdyningarna efter den ekonomiska krisen) där Malmö missade Kvalserien efter att ha blivit utslagna i Playoff, kan detta mycket väl bli skåningarnas stora år.

Spelaromsättning:

In: Jonathan Bjurö, mv, AIK; Ossi-Petteri Grönholm, b, Brynäs; Patrik Nevalainen, b, Lukko; Per-Anton Lundström, b, Björklöven; Henrik Sandmark, b, Malmö J20; Jesper Mattsson, c, Färjestad; Mikael Wahlberg, c, Villacher

Ut: Johan Svensson, mv, Örebro; Fredrik Eriksson, b, Nürnberg; Teemu Kesä, b, Ilves; Daniel Casselståhl, b, slutar; Niklas Arell, b, Rosenberg; Richard Demén-Willaume, b/f, Borås; Tomas Wallgren, c, klubb ej klar; Don MacLean, f, Medvescak Zagreb; Sasha Treille, f, klubb ej klar

Kommentar: Tja, på backsidan ska det väl vara ganska jämnt upp, även om Fredrik Eriksson levererar fler poäng än Patrik Nevalainen. Den markanta förändringen sker dock offensivt där Jesper Mattsson och Mikael Wahlberg bidrar med betydligt mer än de som försvunnit. Fast det är klart, klubben hade nog gärna breddat med en vass ytter till i paritet med Don MacLean, men det kanske dyker upp vad det lider.

Bästa nyförvärvet: Jesper Mattsson
Målsinnet må ha svalnat de senaste åren, men rutinen och ledaregenskaperna sticker onekligen ut hos Jesper Mattsson och det kommer att bli enormt viktigt för alla unga talanger i laget. Men han kan fortfarande spela ishockey också. 35-åringen har en härlig blick för spelet, vågar hålla i pucken den extra sekunden och kommer bli viktig i speluppbyggnadsfasen. Dessutom finns givetvis det beryktade skottet där också…

Värsta förlusten: Fredrik Eriksson
Jo, Ossi-Petteri Grönholm kommer säkerligen ersätta Teemu Kesä med råge, då är det mer tveksamt om Patrik Nevalainen orkar ersätta Fredrik Eriksson fullt ut. Visst, Eriksson kunde vara lite väl offensiv ibland, men hans poängskörd och power play-spets kommer saknas.

Poängkungen: Carl Söderberg
Loj och oengagerad och… och alldeles underbar. En Calle Söderberg som har vaknat på rätt sida är magnifik offensivt. Nu gäller det bara att få upp arbetsmoralen och noggrannheten också, men oavsett vilket: Calle kommer sin vana trogen göra högvis med poäng.

Nyckelspelaren: Jesper Mattsson
Jesper Mattsson ska: servera och få igång Calle Söderberg, styra och ställa i power play, avlossa sitt beryktade skott och visa att målkänslan finns kvar samt vara mentor och pådrivare åt alla ynglingar. Lagkaptenen kommer att vara nyckelspelaren nummer ett, inget snack om saken.

Håll ögonen på: Victor Öhman
Efter ett fjolår plågat av skador är det kanske dags för Victor Öhman att blomma den här säsongen. Alla kunskaper finns där. 18-åringen är en av alla som säkerligen lär lyfta av Jesper Mattssons mentorskap.

Esset i rockärmen: Henrik Sandmark
Okej, en uppflyttad junior kanske inte är ett ess i rockärmen, men Henrik Sandmark kommer att vara jäkligt spelsugen när han väl gör comeback. Oturligt nog skadade sig 19-åringen i en internmatch med J20 precis innan den riktiga matchningen med a-laget skulle börja. Fast Peo Larsson kanske har fler ess i rockärmen, typ en offensiv och målglad ytter.

Förväntad uppställning:

Markus Svensson (Jonathan Bjurö)

Robin Weihager – Ossi-Petteri Grönholm
Patrik Hersley – Anton Blomqvist
Patrik Nevalainen – Per-Anton Lundström

Carl Söderberg – Jesper Mattsson – Nichlas Hardt
Morten Green – Mikael Wahlberg – Jan Urbas
Robin Nilsson-Alvarez – Marcus Olsson – Tomas Larsson
Victor Öhman – Victor Svensson – Lucas Sandström

Extra: Jesper Damgaard, Henrik Sandmark, Roger Olsson, Sebastian Dyk

Slutligen…
Det enda som egentligen oroar med Malmös trupp är att den är ganska tunn. Under försäsongen har truppen varit hårt skadedrabbad (säkerligen en konsekvens av det hårda matchandet och resandet i European Trophy) och man har inte kunnat ställa upp med full ordinarie trupp i en enda match.

Ossi-Petteri Grönholms intåg på backplats skapar ro breddmässigt i defensiven, men det är fortfarande ganska tunt offensivt. Även om flera juniorer visat framfötterna under försäsongen så skulle truppen inte må fel av en forward till. Hur som helst: håller man sig skadefria ser det väldigt bra ut.

Vad som också talar för Malmö är utvecklingspotentialen. Markus Svensson har visat att han fortfarande växer som målvakt, på backsidan har killar som Robin Weihager och Anton Blomqvist alla möjligheter att fortsätta ta kliv framåt och offensivt finns påläggskalvar som Jan Urbas (som slog igenom redan ifjol), Victor Öhman och Victor Svensson. Detta, kryddat med veteraner som Jesper Mattsson och Mikael Wahlberg, kan bli riktigt bra.

Västerås fortsätter att skövla i sin egen trupp.

Emil Mårtensson skrev kontrakt i våras men fick inte vara kvar.

Idag kom nästa offer: kanadensaren Matt Sisca kickas bara dagarna innan seriestart. Anledningen är enkel, Sisca platsar inte i lagets toppformationer och därmed väljer man att gå skilda vägar.

Något underligt kan tyckas, då det verkar som att Sisca själv är ganska nöjd med vad han presterat.

– Känner också att jag börjar får kemi med min kedja, så det är en bonus inför seriestarten, sade Sisca till SvenskaFans efter 7-3-segern mot Almtuna häromdagen.

Och då spelade han med Juha Kiilholma och Damien Fleury.

En spekulation kan vara att han helt enkelt inte platsar i Mats Waltins filosofi. Eller Bert Robertssons för den delen. Den duon kräver stenhårt arbete och disciplin från sina spelare… Sisca är, enligt vad jag hört, en lirare som vill göra det där lilla extra. Alla tränare uppskattar inte det. Men som sagt, bara en spekulation och tanke.

Hur som helst så urholkas Västerås anfallsbesättning ganska radikalt efter Siscas försvinnande och den offensiva bredden känns ganska beskedlig, om man ska vara ärlig. Självklart behöver något nytt komma in ganska omgående och detta blåser onekligen fart i Tomi Pöllönen-ryktet igen.

***

Bara för att göra en recap, så har Västerås också ratat try-outarna Emil Flodqvist, Mike Wirll och Daniel Despotovic. Plus att Pete Tsimikalis inte ens hann anlända till Västerås innan han blev långtidsskadad.

Man kan ju knappast påstå att Niklas Johansson har börjat lugnt som ny sportchef i klubben. Det ska bli ytterst intressant att se var det här leder någonstans.

***

Visste ni förresten att Västerås hade Östersunds poängspruta Nils Bergström på ett testläger i våras? Men klubben såg ingen framtid i honom, och istället skrev han på för Rögle där han gjort imponerat i ”norrlandskedjan” med Patrik Bergström och Viktor Lindgren.

När jag pratade med Björn Hellkvist så flaggade han också för just Bergström och att han kan bli ett utropstecken i år. 25-åringen var visst lite blyg när han kom, men har sedan kommit igång på allvar.

***

Och just det, bara för att fylla på Tingsrydstugget: Mats Wennerholm hyllar småklubbsmentaliteten.

Det väntade hockeykriget mellan Växjö och Tingsryd trappas upp allt mer.

Ni har väl hängt med under sommaren? Från Växjös kontroversiella värvning av Joakim Hillding och David Laudius där man förhandlat under Kvalserien, Tingsryds bojkott av Karl Oskar Cup, Tingsryds banderoll på Växjö Ishall och Växjös kontring med att det är ”pappa som bestämmer”.

Det kommer att blixtra i Växjö Ishall på onsdag.

***

Men till det intressanta: Tingsryd har värvat ett extremt namnkunnigt lag inför comebacken i HockeyAllsvenskan. Och med tanke på förutsättningarna ska sportchefen Anders Gustavsson ha en eloge.

Tingsryd är en av de mest traditionstyngda föreningarna i hockeysverige och det genuina ishockeyintresse som finns på orten är fantastiskt. Att ett samhälle som enligt wikipedia har 3023 invånare (2005, kanske lite fler nu) kan ha ett publiksnitt på 3004 i Kvalserien till HockeyAllsvenskan ska ju egentligen inte vara möjligt.

Men trots traditionen och uppslutningen så är det välkänt att Tingsryd inte har speciellt mycket att locka med utanför Dackehallen (ja, Börjes, men sedan tar nöjsutbudet slut ganska snabbt). Och det är ett problem.

– Jo, visst är det så, och vi får betala lite extra för att spelarna ska komma hit, det är verkligheten, berättade Anders Gustavsson för mig på upptaktsträffen för en vecka sedan.

Ingen spelare har något ont att säga om Tingsryd, men fakta är att ishockeyspelare har ganska mycket fritid. Man tränar något eller några pass en dag, resten av tiden ska spenderas på annat. Halva Tingsryds trupp bor i Växjö. Att ”tvinga” spelare att bo i Tingsryd är inget alternativ, enligt Anders Gustavsson, eftersom det hade begränsat marknaden av spelare betänkligt. 

Jag kan tänka mig att lag som Bofors och Troja lever under samma förutsättningar, det vill säga att man får locka med annat än själva orten.

Med tanke på det är det imponerande att TAIF lyckats ro i land Tom Koivisto, Jari Kauppila, Teemo Elomo, Janne Öberg, Henrik Thegel och flera till. Anders Gustavsson har verkligen lyckats locka spelare som VILL spela i Tingsryd och det känns onekligen som laget är serien för att stanna.

Och det kanske inte är slut med nya spelare än. TAIF-Holger viskar om förändringar på backsidan.

Jag frågade Anders Gustavsson om just backsidan för en vecka sedan. Han sade att det inte var några förändringar på gång, inte mer än att en av nio backar troligen lånas ut. Men det förändras snabbt i hockeybranschen, som brukligt.

***

Sista träningsmatchen igår, Troja tvålade dit Karlskrona med hela 8-2 efter bland annat tre mål av Mattias Persson. Nu lägger vi försäsongsmatchandet bakom oss och börjar ladda inför allvaret.

***

Föresten, Tingsryd kommer att höja publiksnittet i HockeyAllsvenskan. Tingsryd och Rögle in, AIK och Björklöven ut… det är ett ordentligt publikmässigt uppsving för serien.

HockeyAllsvenskans ständiga favorit är nästa lag ut i nedräkningen:

3. Leksand

Leksand har vunnit HockeyAllsvenskan de tre senaste åren. Men i år är inte dalalaget den givna favoriten i serien som man brukar vara. 

Anledningen är att man gjort en riktningsförändring i sin satsning. Borta är de svindyra veteranerna, inne är de hungriga juniorer som i våras plockade hem SM-guldet i J20-serien. Målet att nå Elitserien är inte lika tydligt som det varit tidigare, nu ska Leksand bygga ett lag för framtiden, ett lag som kan leverera över tid. Förutom en medveten satsning på egna juniorer, så har man också värvat unga spelare som är på väg uppåt i karriären, inte spelare som redan nått sin peak.

Omstyrningen behöver inte vara negativ. Det finns massor av kvalitet i Leksands trupp och hungern kommer vara helt annorlunda än den varit tidigare. Många menar att Leksand kanske blir bättre än någonsin när man nu satsar hemvävt, och det är inte alls omöjligt. 

Spelaromsättning:

In: Patrick Galbraith, mv, Björklöven; Erik Hanses, mv, Leksand J20; Johan Svedberg, b, Björklöven; Tommy Enström, b, Rögle; Stefan Erkgärds, b, Rögle; Patrik Norén, b, Leksand J20; Eric Moe, b, Timrå; Ken Andre Olimb, c, Frisk Asker; Jon Knuts, c, Leksand J20; Johan Alcén, f, Rögle; Victor Rask, c, Leksand J20

Ut: Joacim Eriksson, mv, Skellefteå; Tom Lawson, mv, klubb ej klar; Thomas Rhodin, b, slutar; Oliver Ekman-Larsson, b, Phoenix Coyotes; Petter Ullman, b, slutar; Stefan Lassen, b, Djurgården; Eric Johansson, c, klubb ej klar; Patrik Carlsson, c, Södertälje; Pelle Prestberg, f, Färjestad; Peter Nordström, f, slutar (?); Marcus Weinstock, f, Örebro; Markus Persson, f, Bofors

Kommentar: Ekvationen visar tydligt att rutin är utbytt mot talang. På pappret är Leksand försvagade i alla lagdelar, där förlusten av briljante målvakten Joacim Eriksson, VM-backen Oliver Ekman-Larsson och poängsprutan Pelle Prestberg naturligtvis svider mest. Men Leksand har en plan och den går ut på att satsa nytt och ungt, så att förlusterna väger tyngre än nyförvärven är bara naturligt.

Bästa nyförvärvet: Eric Moe
Egentligen torde Eric Moe vara för bra för HockeyAllsvenskan, kan man tycka. 22-åringen är elitseriematerial, men mår kanske bra av att få ta steget ner, lastas på ett ton ansvar och få en nyckelroll. För visst kommer han att få spela massor. Det finns mycket istid att äta upp efter att Thomas Rhodin, Oliver Ekman-Larsson och Stefan Lassen försvunnit.

Värsta förlusten: Pelle Prestberg
Visst, supertalangerna Joacim Eriksson och Oliver Ekman-Larsson kan bli hur bra som helst, men frågan är om HockeyAllsvenskan sett en större matchvinnare än Pelle Prestberg. Han har den magiska egenskapen att alltid göra de viktiga målen. Det är just den spetsegenskapen som Leksand framförallt kommer att sakna. 

Poängkungen: Daniel Hermansson
Ingen Pelle Prestberg, då blir det Daniel Hermansson. Den Brynäsratade anfallaren såg vass ut efter sin återkomst ifjol, och i år kan det faktiskt bli ännu bättre. Det är känslan i alla fall.

Nyckelspelaren: Tomas Kollar
Nubliven lagkapten som på HockeyAllsvensk nivå är en perfekt kombination av grovarbetare och poängplockare. Han ska gå i bräschen för Leksand på alla sätt och vis och hans roll blir än viktigare med tanke på alla unga förmågor i truppen. Kollar är en spelare med enorm vinnarskalle, och hans inställning kommer att smitta av sig på de unga spelarna. 

Håll ögonen på: Victor Rask
Victor Rask, en av Sveriges bästa spelare födda 1993, har ett supertalangrykte och det är tveksamt om Niklas Eriksson och Christer Olsson kan hålla tillbaka centern redan nu. 17-åringen har alla egenskaper för att slå igenom… och det kommer han att göra också.

Esset i rockärmen: Den där centern
Ryktena har pågått hela sommaren… Leksand ska värva en center till. Spelarbudgeten är dock redan fylld och det behövs extern hjälp. När det väl drar ihop sig brukar det dock lösa sig. Och man lär inte vara intresserade av att plocka in någon dussinlirare. Ska det värvas ska det värvas ordentligt.

Förväntad uppställning:

Patrick Galbraith (Erik Hanses)

Johan Svedberg – Tommy Enström
Eric Moe – Jean-Luc Grand-Pierre
Antti Hulkkonen – Kimmo Lotvonen
Kenny Källström – Stefan Erkgärds 

Tomas Kollar – Ken Andre Olimb – Daniel Hermansson
Jesper Ollas – Johan Hägglund – Jens Bergenström
Jussi Pesonen – Victor Rask – Johan Alcén
Martin Karlsson – Jon Knuts – David Åslin

Extra: Patrik Norén, Martin Janohls

Slutligen…
Det är mycket som ska klaffa i Leksand den här säsongen och det är många mantlar som ska axlas. Patrick Galbraith måste kliva fram som en matchvinnarmålvakt, Eric Moe och Johan Svedberg kommer få dra ett stort lass på backsidan och offensivt behöver talanger som Victor Rask och Ken Andre Olimb verkligen leverera.

Nysatsningen ska dock premieras. Att plocka upp sympatiske ur-leksingen Niklas Eriksson (okej, han är född i Småland, men intimt förknippad med LIF) från juniorlaget för att ta över tränarsysslan är helt rätt och skapar identitet i klubben. Att han känner juniorerna utan och innan gör också att deras acklimatisering in i HockeyAllsvenskan blir tämligen smärtfri.

Vi kommer se ett nytt Leksand i vinter. Inte lika mycket stjärnstatus som brukligt, men med en helt ny hunger och entusiasm. Det kan räcka riktigt långt. 

Det blev en hel del surr igår när det kom fram att Linus Fagemo tränar och ska spela med Frölunda mot HV 71. Men det är inget konstigt… bara utformningen på avtalet mellan Borås och Frölunda.

För ja, det avtalet existerar, trots att det stått annat på vissa håll och kanter. Men avtalet ser annorlunda ut jämfört med tidigare.

Tidigare har Frölunda haft ett antal platser i Borås trupp som man haft till förfogande. Platserna har också utnyttjats flitigt, för det är inga dussinlirare som spelat i Borås genom åren. Nämnas kan ju Joakim Andersson, Nicklas Lasu, Calle Klingberg och Erik Karlsson, till exempel. 

Idag finns det dock inga givna platser för Frölundaspelare i Borås (som istället valt att fylla upp sin trupp med egna spelare). Istället så kan lagen plocka spelare från varandra om skador uppkommer, eller byta spelare med varandra om Frölunda vill ge någon mer istid samtidigt som Borås skickar någon till Elitserien som får känna på tempot i högstaserien. 

Jens Hellgren har tränat och spelat med Frölunda under försäsongen. Det har Richard Demén-Willaume också. Och nu alltså Linus Fagemo. Men det handlar alltså inte om att de permanent ska spela i Frölunda.

Tränaren Jens Gustavsson ser det som en enorm fördel att de får sporras i elitseriemiljön, och tror enbart att det gynnar deras satsning i Borås. 

Vi kommer säkert få se både Richard Demén-Willaume och Linus Fagemo i några elitseriematcher i vinter, precis som Erik Andersson fick chansen ifjol. Men det handlar alltså bara om kortare låneperioder när Frölunda är kort om folk. 

***

Grundtanken i våras var att William Wallén skulle lira en del i Borås, men efter att Frölunda tappat Fredrik Pettersson och Mathis Olimb till NHL så förändrades förutsättningarna. 

Istället ”investerade” Frölunda en påse pengar i Borås spelartrupp och sade till dem att värva en egen forward, som kompensation och för att stärka avtalet ytterligare. Den pengapåsen hjälpte bland annat till att finanseria Jens Karlsson.

Det gör också att Borås inte är beroende av Frölundalån längre. 

– Men jag har kontakt med sportchefen Kent Norberg i princip varje dag, så vi ser över läget hela tiden och kan använda varandras spelare, berättar BHC-tränaren Jens Gustavsson.

Konkret exempel. Om Wallén åker runt i Elitserien och bara spelar fem minuter per match så kan han skickas till Borås för ordentlig matchning, samtidigt som exempelvis Linus Fagemo skickas till Elitserien för att fylla upp Walléns plats. Under en begränsad period då, givetvis. 

Det är något som gynnar båda klubbarna, även om det liknar ett farmarlagsavtal.

– Man kan kalla det vad som helst, men vi båda tjänar på det, säger Jens Gustavsson.

***

Men vilka Frölundaspelare kan ändå bli aktuellt att få matchning i Borås i vinter?

Joakim Lundström, John Klingberg, Johan Sundström och William Wallén är namngivna för klubben, som jag har förstått det. Sundström har jag redan flaggat för.

Precis som ifjol lär Pontus Hansson få träna med Frölunda ibland, samtidigt som Jocke Lundström får några matcher i Borås. Och det lär Lundström behöva, om den hänslynslösa matchningen av Johan ”Honken” Holmqvist nu fortsätter i Frölunda.

Vi kan få se några lån redan i seriepremiären. Mikael Aaro dras med lite skadeproblem och Erik Andersson ska bli pappa. 

– Eftersom Frölunda inte har seriepremiär än kan det bli så, berättar Jens Gustavsson och nämner att det då troligen blir John Klingberg och William Wallén. 

– John har redan testat med oss och han ser riktigt bra ut. Precis som storebror Calle så är han ganska liten i den här åldern, men jag tror han kommer att bli lika stor och stark. Han kan vara en stöld av Dallas som listade honom i somras.

Jens Gustavsson varnar också för danske backen Jannick Christensen, 18, i Frölundas juniorlag, som ser mycket intressant ut. Ett namn att hålla utkik efter alltså. 

Klättringen uppåt fortsätter:

4. Örebro

Örebro är känt för att värva spektakulärt. I år är onekligen inget undantag. Men det är inte vilda västern för det, stora delar av fjolårets lag är kvar, men det är ordentligt kryddat med ny stjärnglans. 

Inför förra säsongen valde man som nykomling i HockeyAllsvenskan att sätta stor tilltro till importer. Det gick, för att uttrycka det milt, illa. Sent inkomne målvakten Lubos Pisar var egentligen den ende som levererade. I övrigt: Eetu Holma fick kicken på försäsongen, Mario Altmann, Scott Matzka och Nate DiCasmirro överlevde inte hela säsongen och Justin Kurtz blev aldrig den offensive backstjärna man hoppats på.

Nu satsar klubben annorlunda. Det ska vara ungt, hungrigt och svenskt. Det man saknade ifjol har handlats in: en förstemålvakt, en försvarsnestor och offensivt understöd till Conny Strömberg och Henrik Löwdahl. Mycket (dock inte den omtalade ekonomin där det dragits in mindre sponsorpengar än väntat) talar för Örebro i år.

Spelaromsättning:

In: Michal Zajkowski, mv, Modo; Johan Svensson, mv, Malmö; Christoffer Norgren, b, Skellefteå; Stefan Warg, b, Prince Albert Raiders; Ryan Gunderson, b, Houston Aeros; Robin Olsson, b, Luleå; Pär Edblom, c, Troja; Michal Lukac, c, Asplöven; Johan Sjödell-Wiklander, f, Oskarshamn; Jon Palmebjörk, f, Sundsvall; Marcus Weinstock, f, Leksand; Thomas Enström, f, Modo

Ut: Lubos Pisar, mv, Herning; Simon Nordh, mv, Hudiksvall; Alexander Täng, b, Skövde; Gustav Gräsberg, c, klubb ej klar; Niklas Sjödin, f, Örnsköldsvik; Henrik Lantz, f, Hudiksvall

Kommentar: Örebro har egentligen inte tappat något av värde utan har enbart förstärkt. Eller ja, man har bara förstärkt. På alla positioner. 

Bästa nyförvärvet: Christoffer Norgren
Alla offensiva spetsar till trots, Christoffer Norgren är det viktigaste tillskottet. Örebro hade problem försvarsmässigt ifjol, i alla fall i början av säsongen, men nu får man in en defensiv försvarsnestor med ledaregenskaper. Precis vad man behöver.

Värsta förlusten: Ingen
Nej, vem skulle det vara? Det enda namnkunniga man tappat är målvakten Lubos Pisar, men Michal Zajkowski är en bättre målvakt så slovaken lär inte saknas.

Poängkungen: Conny Strömberg
Han kom onekligen in som en stormvind ifjol, profilen Conny Strömberg. I somras avslöjade han kaxigt nog att han spelat på sig själv som poängligavinnare… det gör bara en kille med självförtroende. Nåväl, Strömberg är och blir aldrig någon kille som backcheckar men offensivt är han helt enkelt magnifik. Hoppas vi får se någon gammal straffvariant i vinter också.  

Nyckelspelaren: Henrik Löwdahl
Hemmason och ikon som ifjol slog alla – okej, kanske inte örebroarna själva – med häpnad genom att bli fyra i HockeyAllsvenskans poängliga. 29-åringen, som varit klubben trogen i hela karriären, är motorn i Örebro. Han är en sådan där spelare – typ som Daniel Håkansson i Troja – som man undrar hur klubben ska klara sig utan den dag han går i pension.

Håll ögonen på: Conny Strömberg
Poängkung, tekniker, magiker… det räcker.

Esset i rockärmen: Niklas Lihagen
Alla minns väl vad som hände ifjol? I det heta derbyt mot Bofors segnade Lihagen ner på isen, hjärtat stannade men tack vare en hjälteinsats av domaren Wolmer Edqvist fick man liv i Lihagen igen – och det räddade hans liv. Vägen tillbaka till ishockeyn är fortfarande lång, men hoppet om en comeback finns.

Förväntad uppställning:

Michal Zajkowski (Johan Svensson)

Christoffer Norgren – Ryan Gunderson
Andreas Frisk – Robin Olsson
Stefan Warg – Albin Lorentzon

Conny Strömberg – Henrik Löwdahl – Johan Sjödell-Wiklander
Fredrik Orrsten – Michal Lukac – Markus Andersson
Marcus Weinstock – Pär Edblom – Jon Palmebjörk
Marcus Jonasén – Jonas Karlsson – Johan Adolfsson

Extra: Martin Filander, Emil Axelsson, Thomas Enström, Jonas Almqvist

Slutligen…
Offensivt ser det oförskämt bra ut för Örebro. Känslan är att det finns 14 forwards som är kapabla att spela i minst en tredjekedja, men några måste få stryka på foten, och det kan mycket väl bli tidigare elitseriespelare som Marcus Jonasén och Thomas Enström. En veteran och trotjänare som Jonas Almqvist – som också har knäproblem – får också jobba för istid. Det vimlar av målskyttar, men också grovarbetare som Johan Adolfsson, Markus Andersson och Jonas ”Sill” Karlsson.

Men Örebro var bra offensivt redan ifjol, dock så var man ihåliga defensivt och usla i box play. Nu repade det sig visserligen mot slutet av våren vilket också var naturligt eftersom backarna börjat lära sig hur det fungerar i HockeyAllsvenskan. Nu när Christoffer Norgren har kommit samtidigt som Andreas Frisk och Robin Olsson finns med från start så ser det betydligt bättre ut. 

Örebros lag på pappret är riktigt, riktigt bra. Går man inte till Playoff är det faktiskt ett praktfiasko. 

Igår kom beskedet att Rögle inte förlänger med kanadensaren Evan Barlow.

Inget att säga om det: Rögle vill skriva ett korttidskontrakt, Barlow ville stanna hela året, så man kom helt enkelt inte överens. 

Jag är dock lite frågande till ekvationen Rögle och transatlanter. Efter att ha läst diverse artiklar och kommentarer under sommaren, så har agenter och klubben själv uttryckt hur väl Rögle tar hand om sina transatlanter. Det kanske stämmer, men hur många har egentligen lyckats i Ängelholm?

Inte många inte. 

Visst, Eric Beaudoin var okej ifjol, men Björn Hellkvist ville inte behålla honom. Jeremy Colliton och Ramzi Abid? Inte i närheten av att leva upp till förväntningarna.

Om vi går tillbaka några år i HockeyAllsvenskan är det också ganska illa. För att inte säga uselt. Rich Hansen är det väl knappt någon som minns (det går inte ens att få någon artikelträff på honom på Google, och då är det illa), eller hypade David Oliver och Marc Cavosie som kom, var anonyma och sedan sparkades innan säsongen var över. Det går ju knappast att påstå att Brett Harkins satte några nämnvärda avtryck heller. Eller profilen Brendan Yarema som klippte sönder sina skydd för att trivas… men någon vidare hockeyspelare var han ju inte.  

Det verkar som att bröderna Abbotts succé i klubben på något sätt överskuggar alla floppar för gemene man. Underligt. 

Varför de floppar? Tja, antagligen en kombination av missanpassning och dålig scouting från början, antar jag. 

Därför är det också mystiskt att Roger Hansson lite gräver en grop för sig själv när han går ut i media och hyllar de nuvarande transatlanterna i truppen. För försäsong är alltid försäsong. Dragskott-John har en poäng, det kanske är lite väl tidigt att hylla.

Rögle har inte precis någon historia som talar till transatlanternas fördel, om man säger så.

***

Det hade visst smugit sig in en del fel i Hockeybibeln märkte jag. Allvarligast var givetvis att Nicklas Jadeland fallit bort helt i Oskarshamns trupp. Sorry Nicklas, men jag försvarar mig med att du var med i min sammanställning men att du försvann någonstans i redigerarträsket. 

***

Leksands genrep var mäktigt: 7-1 mot Brynäs. Men samtidigt som det är de unga som ska göra det i år kan man inte frånse att de äldre är motorn i laget: Jesper Ollas var tvåmålsskytt och även Jussi Pesonen och Daniel Hermansson nätade. 

Vad Håkan Åman-avhoppet innebär för Leksand ska dock bli intressant att se. För spelarna på isen är det nog struntsamma, ärligt talat.

***

Kort transfernytt: Johan Persson får lämna Mora. Han blev ingen ny Daniel Viksten, bevisligen.

***

Sundsvall står upp bra under försäsongen: 2-3-förlust mot tippade topplaget Skellefteå igår.

Alla som har räknat bort Sundsvall i serien: Glöm det.