Jag specialbevakade Växjös transatlanter lite idag.

De gjorde nog en av sina sämre matcher i år. Steve Saviano undantagen. Han var rinkens bäste, i konkurrens med Sundsvallsmålvakten Tim Sandberg.

Dustin Johner slet okej, men var inget speciellt, även om hans straff var läcker. David Lundbohm slarvade en del, men kom till en del bra avslut till slut, som ribbskottet i tredje. Men Josh Soares var under isen, grovt misstag vid Sundsvalls 2-3-mål och i övrigt nonchalant.

Växjös berömda power play var inte heller något att hurra för denna kväll i Växjö Ishall, bland annat på grund av Soares oförmåga att slå rätt passningar.

Men återigen en eloge till Sundsvall som gjorde en kanonmatch. Visst var Växjöpubliken fly förbannade på domaren, men det är han som bestämmer – och resultet var, sett till matchen, inte alls orättvist.

***

Det ska bli fokus transatlanter, ska bara notera några saker från kvällen:

Christoffer Bengtsberg kom in i den tredje perioden mot Sundsvall och spelade bra. Den 28 september lämnade han ju isen med ambulans efter att ha slagit i nacken, nu är han fit for fight igen. Skoj.

Däremot inte lika skoj för Andreas Lindh som fick en rejäl smäll i huvudet i Västerås. Hoppas den befarade hjärnskakningen inte är alldeles för allvarlig.

Borås klättring har börjat.

***

Nu, mer transatlanter.

Växjö har fyra transatlanter i sin trupp – och i mina ögon är det också fyra av seriens fem bästa transatlanter. Snacka om fingertoppskänsla av högt aktade sportchefen Henrik Evertsson som har lyckats med många utländska värvningar genom åren (jovisst, det finns plumpar också, men vilken sportchef har inte det?).

Om jag ska försöka mig på att ranka transatlanterna i HockeyAllsvenskan (och ej säsongsdebuterande Jean-Luc Grand-Pierre är inte med) skulle det nog bli så här:

1. Steve Saviano, Växjö, 10 matcher, 15 poäng, +12
Har raketbränsle i de små benen. Entertainer som opererar i hög fart, excellent kontringsspelare.

2. Josh Soares, Växjö, 10 matcher, 14 poäng, +2
Den spelare med högst uppsida. Kan se något loj ut ibland, men har en ruggig spets och en fantastisk blick för spelet.

3. David Lundbohm, Växjö, 10 matcher, 11 poäng, -4
Kom till Växjö som center men glänste inte, blev då ytter och började glänsa. Storskytt som levererar när det behövs som mest. Sex pp-mål i höst.

4. Ryan Gunderson, Örebro, 9 matcher, 7 poäng, +3
Importerna lyckades inte i klubben ifjol, men Gunderson är av en annan kaliber. Högoktanig offensiv back med rörlighet, spelsinne och ett bra skott.

5. Dustin Johner, Växjö, 10 matcher, 11 poäng, +10
Rivjärn – med viss elegans – som såg trög ut på försäsongen, men som sedan fått spelet att lossna i serien.

6. Mark Hurtubise, Almtuna, 9 matcher, 9 poäng, -7
Inte spektakulär, men ofta rätt placerad i de avgörande lägena och har ett vasst skott när han väl får utrymme. Poängsinnet finns det, men återigen är skillnaden mellan HockeyAllsvenskan och division ett tydlig.

7. Jason Walters, Västerås, 10 matcher, 6 poäng, +4
Kanske inte den offensive spetskomptens man hoppades på, men en gedigen tvåvägscenter med en bred repetoar som tar ansvar. Har potential att växa ytterligare.

8. Dan Iliakis, Mora, 4 matcher, 1 poäng, -1
Sent fysiskt och defensivt tillskott i Mora. Bidrar med karaktär, stadga och resolut spel, vilket var precis vad Mora efterfrågade. Dock armskadad senast.

9. Matt Davidson, Tingsryd, 9 matcher, 4 poäng, -3
Målspruta i division ett och i Kvalserien, gedigen hockeyarbetare i HockeyAllsvenskan. Det finns mer att hämta hos veteranen offensivt. Men är ändå, med sitt allroundspel, en viktig pusselbit hos nykomlingen.

10. Victor Bartley, Rögle, 9 matcher, 2 poäng, -2
Skicklig skridskoåkare och en back med fina uppspel och uppåkningar. Men… spelar med små marginaler och har inte levererat så mycket offensivt som man hoppats.

11. Evan McGrath, Västerås, 7 matcher, 4 poäng, +5
Nja… ingen flopp ännu, men visst hade man förväntat sig mer av den gamle Detroit Red Wings-talangen.

12. Adam Hobson, Rögle, 9 matcher, 1 poäng, -5
Spelade under försäsongen till sig platsen som förstecenter… nu är han fjärdecenter med minimal istid. Hyfsad hockeyarbetare, men Lund-födde Hobson har inte visat någon spets ännu.

***

På tal om transatlanter. Jag blev ju milt sagt doppad i tjära och fjädrar när jag påstod att Rögle och transatlanter inte varit någon lyckad kombination de senaste åren. Jag erkänner att jag hade fel om veteranen Brett Harkins (vars storhet i väl inpräntad hos Röglefansen, men uppenbarligen inte hos mig), men i övrigt vet i fanken.

Jag kanske stoppar ner mig i en ny köttkvarn (vem vill veva?), men under de år jag följt HockeyAllsvenskan – typ sedan 2006 – så har jag då inte sett så många lyckade transatlanter i klubben, tvillingarna Abbott (och det var ju i Elitserien…) och Mr Harkins (som jag blev ordentligt upplyst om) undantagna då.

Fast jag gillar Victor Bartley. Man undrar ju vad karln sysslar med ibland när han åker upp med pucken och ska dribbla, men han är ändå ganska elegant. Med lite bättre avvägningar så kommer han växa… och han får ju spela mycket. Han får klassas som en helt okej värvning.

Om Adam Hobson kan klassas som detsamma vet i fanken. Frågan är om han överlever hela säsongen i Ängelholm.

***

Årets HockeyAllsvenska innehåller ingen dunderflopp bland nordamerikanerna i alla fall, vi har ju upplevt värre de senaste åren. Typ som Växjös Adam Calder… eller Rögles Rich Hansen… eller Bofors Lou Dickenson.

***

Nog om transatlanter.

Morgondagens tips:

Bofors – Mora 2
Tingsryd – Rögle 2
Leksand – Örebro 1

Lite magkänsla här. Tingsryd är under isen, Rögle på gång… och Mora också. Örebro har dansat färdigt för tillfället, och jag tror inte man rubbar ett revanschsuget Leksand i Tegera Arena.