I Nordamerika är slagsmål fortfarande en vital del av ishockeyn, om än inte i samma utsträckning som förr. Det finns ju till och med en sajt som följer allt som händer på fighting-fronten (och kanske fler som jag inte känner till).

I Sverige slåss det ju inte på samma sätt, även om min känsla är att det är fler regelrätta slagsmål i år, man mot man, än vad vi sett tidigare. Kanske bara inbillning, men sådan är känslan.

Vad tycker vi då om detta?

Tja, jag tycker det är helt okej. Hellre det än fega påhopp, tacklingar i ryggen och liknande. Man mot man i en ärlig fight är i alla fall schysst, och är båda spelarna med på det så är det upp till dem. Det vet vad de ger sig in på, precis som en boxare gör. Sedan att det är galet att puckla på varandra egentligen, sett ur ett samhälleligt och skademässigt perspektiv, är ju en annan femma.

Det tänder ju publiken, om inte annat, precis som vanlig boxning.

***

Det blev ett jäkla surr efter att Viktor Mårtensson och Jean-Luc Grand-Pierre gjorde upp i tisdags. Största diskussionerna handlar om vem som ”vann” fighten. Snacka om att det engagerar.

***

De finns inte så många spelare i HockeyAllsvenskan som slänger handskarna. Någon ranking över de bästa slagskämparna blir ganska meningslös, men här kommer en lista på de tuffaste spelarna som gärna kramas, och ibland slåss också (men som framförallt ingjuter respekt hos motståndarna och som hatas av motståndarfansen):

1. Jean-Luc Grand-Pierre, Leksand
NHL-härdad tuffing som är stenhård i kroppen. Står upp både för laget och sig själv och kastar handskarna om så krävs. En och annan forward tvekar säkert att driva på mål när JLGP står där.

2. Viktor Mårtensson, Västerås
Grand-Pierres danspartner från i tisdags är en rivig spelare som alltid driver på mål och han tar sig alltid dit även om han så måste köra över både en och annan motståndare på vägen. Snackar, tacklar och, vilket han visade i tisdags, släpper handskarna.

3. Martin Sandgren, Sundsvall
Har, om jag förstått det rätt, vuxit fram till en av de minst omtyckta spelarna i serien. Retsticka och pain in the ass-spelare som också kan veva, vilket han visat på både försäsongen och i serien.

4. Thomas Larsson, Malmö
Frekvent tacklare som ofta har både hög fart och fin tajming när han stämplar frimärken i sargen, men tvekar heller inte att veva om situationen kräver det. Gruffade visst med herr Sandgren igår.

5. Viktor Sjödin, Oskarshamn
Mer tacklare än fighter, men visst kan Viktor, som är nära en säsongsdebut efter att ha börjat ösa in mål för Västervik i division ett, stå upp för sig själv när det krävs. Stark som en björn, sägs det, och som jag brukar säga, styrkan sitter i håret. Lärde sig nog en del i Nordamerika också.

6. Alexander Wiklund, Bofors
Arvtagare till Viktor Sjödin i Bofors, men har haft en skadefylld höst. Men Wiklund är en kille som gärna sticker näsan i blöt, och han, som har lärt sig ett och annat i Kanada, viker inte undan. Är ju dessutom, vilket är en merit, förevigad på hockeyfights.com, precis som Sjödin.

7. Mikael Ahlén, Troja/Ljungby
Känd för den där fighten med Lee Goren under Djurgårdstiden, och visst fick Ahlén gott om stryk då, men han står upp och vågar försvara sig själv. Gillar att sticka näsan i blöt.

8. Johan Adolfsson, Örebro
Jag har inte sett så mycket av det i år, men under åren i AIK retade Adolfsson upp motståndare många gånger, och han var alltid i hetluften. Så mycket handgemäng har det dock inte blivit av, vad jag sett i alla fall, men känslan är att han skulle stå upp ordentligt om det bränner till.

9. Robin Jacobsson, Tingsryd
Mest omnämnd för sina open ice-tacklingar, men ”Robocop” är en stenhård back som står kvar när det blåser snålt. Tvekar inte att ta skitjobbet.

10. Alexander Hilmerson, Mora
Nej, ingen fighter egentligen, men en kille som borrar ner huvudet och sedan bara kör rakt mot mål, oberoende av vad som står i vägen. Får mycket stryk och ger sällan igen, men står upp om det går till överdrift. Visar alltid stor engagemang och bjuder någon upp till dans så är det mycket troligt att ”Hilmer” tackar ja.

Jag tror alla dessa spelarna hade släppt handskarna om situationen krävt det. Ett antal av dem har gjort det redan i höst… andra har gjort det tidigare.

Någon som fattas?