Säsongen är bara i startgroparna, men jag har ändå en första magkänsla över positva och negativa överraskningar så här långt.

Vi kör fem av varje (och ja, min alldeles egna åsikt baserat på mina förväntningar på spelarna i fråga).

***

Positiva:

Jonas Westerling, Almtuna
Fjolåret var blekt. Riktigt blekt. Men i säsongsinledningen har pucksnidaren visat att formtoppen i vårens playoff inte var någon tillfällighet, och vi ser den ”gamle” Westerling som kan vända på en femöring igen. Jag trodde han tappat självförtroendet. Jag hade fel.

Daniel Wessner, Bofors
Ifjol kom Wessner hem med stora förväntningar på sig: det slutade med sjukdom, dåligt spel och noll förväntningar inför den här säsongen. Men nu har rivjärnet öppnat på ett helt annat sätt, har fått göra lite poäng och ser ut som en ny spelare.

Jesper Mattsson, Malmö
Gubben kan än. Jag var tveksam till att det skulle finnas speciellt mycket bensin kvar i den skånska tanken, men det finns det uppenbarligen hos den hårdskjutande Mattsson. Mycket bra som motor mellan tvillingarna Westerholm.

William Karlsson, Västerås
Okej, killen visade framfötterna under försäsongen, men det har juniorer gjort förr för att sedan falla igenom. Men Karlsson har öppnat serien magnifikt med sitt frejdiga och fräcka spel i Västerås toppkedja som varit hetast i serien så här långt.

Peter Öberg, Västerås
Inledde som axelskadad ifjol och gjorde en ganska grå säsong, och något liknande väntades i år – men med tillsammans med Broc Little och William Karlsson har han fötts på nytt. Öberg är en perfekt balans i kedjan som mentor åt Karlsson och städgumma åt Little.

***

Negativa

Robert Kimby, Almtuna
Bloggens första långbänk: varför spelar inte Kimby med Vestberg? Kimby ser inte ut att vara i slag, spelar bara i tredjekedjan och levererar inte sin sedvanliga dos poäng. När fasen kommer elitseriegenombrottet?

Kirill Starkov, Rögle
Spelmässigt okej, poängmässigt inte okej. Starkov har bland annat fått chansen med samspelta duon Ted Brithén och Simon Olsson, men det vill inte lossna för dansk-ryssen. Jag kanske har för höga krav på 24-åringen, men jag vill se 20-25 mål från hans klubba. Dock inte för sent ännu.

Simon Stark, Tingsryd
Jag gillade hans frejdiga, intensiva och viljestarka spel ifjol, men förtroendet i år har varit ganska skralt. Jag förväntade mig att Stark skulle växa ut till en stabil rollspelare på heltid. Med tanke på forwardskonkurrensen i Taif, borde han ha en större roll. Eller?

Robin Dahlström, Troja
Norrmän är ganska sällsynta i HockeyAllsvenskan numera, och Dahlström gör ingen vidare reklam för sina landsmän. Pålitlig målskytt i norska ligan… noll pinnar på tre matcher i Troja än så länge.

Marcus Weinstock, Örebro
Jag hoppas och tror alltid på det defintiva genombrottet för Weinstock, i år inte minst efter att ha bildat en bra kedja med Matt Keith och Jared Aulin under försäsongen och i säsongsinledningen. Men ännu har det inte sprakat om pucktrollaren: bara en ass.  Ännu en bergochdalbane-säsong, alltså?

***

Så, vad har ni för positiva och negativa överraskningar?

***

Imorgon på S24: Rögle mot Troja.

David mot Goliat (… typ).

Calle Gustafsson mot sin gamla klubb. Calle, som gjorde det riktigt bra i Rögle, lär vara taggad till tänderna. Han har förresten börjat strålande i Troja och har gjort poäng i samtliga fem matcher så här långt.

Fast han platsar inte på överraskningslistan, för jag visste redan att han är jäkligt bra.