Kort reflektion om de senaste värvningarna i HockeyAllsvenskan.

***

Leksandsfloppen Johan Alcén har signat med Mora som därmed har bra träffsäkerhet på sina tryouter. Först Jonathan Johansson och nu alltså Alcén.

Jag måste medge att jag aldrig sett Alcéns storhet, men han får gärna bevisa mig fel. Det viktigaste här tror jag är att Alcén får en bättre passande roll, istället för att tvingas in som exemeplvis center som det blev i Leksand.

Alcén är ingen som höjer Mora, men visst kommer han att bidra till lagets riktigt vassa bredd framåt.

***

På samma sätt har Eddie Larsson – nu klar för Bofors – ännu en del att bevisa för mig. Visst har 20-åringen talang och potential, men det är en bra bit att vandra ännu.

Fakta är att han breddar snarare än spetsar försvaret i Bofors. Grejen är ju att laget behövde en försvarsnestor, en försteback.

Det känns det inte som man har nu.

***

Nog med negativa vibbar.

Västerås kom tillbaka ordentligt ifjol efter missräkningen säsongen innan.

Den stora anledningen var lagets fina försvarsspel. Med 119 baklängesmål var man bäst i hela serien och givetvis hade hela laget del i den fina siffran, men målvakterna och backarna ska givetvis ha extra cred.

Västerås var ändå ett av få lag (eller det enda…?) som inte hade en uttalad förestekeeper utan Mats Waltin & Co valde att alternera mellan ”veteranen” Daniel Sperrle och talangen Johan Gustafsson. Det var en situation som båda keeprarna tycktes gilla med tanke på vad de presterade. Med Lasse Johansson som ersättare till Luleå-flyktande Johan Gustafsson känns det som att roteringen kommer fortsätta i år också.

Västerås känns som ett stabilt lag. Man har bra målvakter, bra backar och bra grupp av forwards, även om det saknas lite spets, men å andra sidan verkar lagledningen med sportchefen Niklas Johansson i spetsen vara på jakt efter en center till.

Stabilt målvakts- och försvarsspel tar hur som helst Västerås till playoff.

***

Truppen

Målvakter

1 Lars Johansson (ny från Mora), 41 Daniel Sperrle

Kommentar: Västerås har ett av seriens bästa och mest jämna målvaktspar. Nu var visserligen Lasse Johanssons säsong i Mora ifjol en bergochdalbana med en kass start, en tappad förstaspade och sedan en extrem formtopp i playoff, men han är i grunden en kompetent målis. Tipset är att Lasse och Daniel Sperrle delar på förstaspaden, precis som Sperrle och Johan Gustafsson gjorde ifjol.

Backar

4 Niclas Lundgren, 6 Robin Nilsson, 8 Thomas Mitell, 10 Stefan Andersson (ny från Frisk Asker), 19 Andreas Lindh, 44 Per Helmersson, 58 Jonas Emmerdahl

Kommentar: Att tappa Alexander Ribbenstrand och underskattade Jonas Leetma svider givetvis, men Västerås backuppsättningen är ändå defensivt starkt med Andreas Lindh, Niclas Lundgren och Per Helmersson som defensiva ankare. Nu har man dessutom en arsenal av offensiv kompetens som man inte haft på flera säsonger då Thomas Mitell är med från start och då Stefan Andersson värvats in. Det är killar som kan styra ett power play. Lägg till ett par lovande killar och det ser riktigt, riktigt bra ut.

Forwards

9 Mikael Zettergren (ny från Mora), 12 Fredrik Johansson, 14 Broc Little (ny från Yale U), 17 Jonte Berg (ny från Arboga), 18 Markus Ljungh, 33 Marcus Jonsson, 40 Markus Kinisjärvi (ny från Västerås J20), 68 David Lundbohm (ny från Växjö), 71 William Karlsson (ny från Västerås J20), 73 Peter Öberg, 74 Gustav Björklund (ny från Västerås J20), 82 Marcus Söderkvist, 98 Viktor Mårtensson, Kennethj Bergqvist (ny från Perm)

Kommentar: Västerås har tappat tungt, men värvat vasst. Enda orosmomentet just nu är centrallinjen, där man inte ersatt Dennis Rasmussen och Evan McGrath fullt ut. En center till behövs, annars blir fjolårets succéjunior Markus Ljungh något ensam, även William Karlsson sett vass ut på försäsongen. I övrigt blir nog inte tappet av franske succésnipern Damien Fleury så tungt med tanke på att man värvat in seriens bäste power play-skytt i David Lundbohm (även om han sett trög ut under försäsongen), veteranen och förre Tre Kronor-spelaren Kenneth Bergqvist samt Moras poängkung Mikael Zettergren. Habila spelare som Peter Öberg och Fredrik Johansson symboliserar bredden och rubrikmannen Viktor Mårtensson och Marcus ”Messy” Jonsson står för elakheten.

Preliminär laguppställning

Daniel Sperrle (Lars Johansson)

Andreas Lindh – Robin Nilsson
Niclas Lundgren – Thomas Mitell
Stefan Andersson – Per Helmersson
Jonas Emmerdahl

Mikael Zettergren – Markus Ljungh – David Lundbohm
Peter Öberg – William Karlsson – Broc Little
Kenneth Bergqvist – Fredrik Johansson  – Jonte Berg
Viktor Mårtensson – Marcus Söderkvist – Marcus Jonsson
Markus Kinisjärvi

***

Fem snabba:

Nyförvärvet: Mikael Zettergren är en avig och snabb spelare med fint offensivt sinne som både skapar massor av chanser och levererar gott om poäng. Han kommer bli en viktig injektion i laget och mer eller mindre en rak ersättare till Damien Fleury (med ett mindre vasst målsinne, men med en bredare repertoar).

Förlusten: Finns flera, inte minst underskattade Jonas Leetma, men med tanke på att centerpositionen innehåller en del frågetecken, kan mycket väl blommande talangen Dennis Rasmussen (nu i Växjö) bli det jobbigaste tappet. Han är på väg att slå igenom stort.

Talangen: William Karlsson har imponerat under försäsongen och kommer troligen att leda en av Västerås två toppkedjor om ingen annan center inhandlas. 18-åringen är allround med ett vasst spelsinne.

Frågetecknet: David Lundbohm har öst in mål under sina säsonger i Växjö men under försäsongen i Västerås har han inte levererat alls, och en del ifrågasätter till och med hans existens i truppen. Vad har hänt? I övrigt verkar collegevärvningen Broc Little bli ett utropstecken istället för ett frågetecken om man ska se till försäsongen. 

Poängkungen: Mikael Zettergren känns som ett givet val. Han kommer få gott om offensivt förtroende och levererar både mål och assist.

***

Slutligen…

Västerås spelar inte den sexigaste ishockeyn i HockeyAllsvenskan, men är ett stabilt och väloljat maskineri med en bra defensiv, och det räcker väldigt långt i dagens ishockey. Med två bra målvakter och ett gäng stabila backar så talar inte speciellt mycket för att man ska rasa ihop, utan VIK kommer att leverera.

Får laget dessutom igång offensiven – där det finns gott om kompetens i killar som Micke Zettergren, Dave Lundbohm, Kenneth Bergqvist med flera – så kan Västerås hota om en direktplats till kvalserien.

Västmanlänningarna ska också ha en eloge för sitt sätt att släppa fram unga lirare. Det bar frukt i form av genombrott för Johan Gustafsson och Markus Ljungh ifjol, plus att en kille som Robin Nilsson visade framfötterna ordentligt. I år heter motsvarande talanger William Karlsson och Markus Kinisjärvi som båda imponerat under försäsongen. Skoj att satsningen på talangerna betalar sig, och hoppas att fler klubbar tar efter.

Stabila Västerås blir minst lika bra som ifjol.

***

Nedräkning inför säsongen:

1
2
3
4
5
6 Västerås
7 Mora
8 Almtuna
9 Oskarshamn
10 Tingsryd
11 Bofors
12 Borås
13 Troja/Ljungby
14 Sundsvall

Fjolårssäongen var minst sagt en resa som började på botten och slutade på toppen för Mora.

Alla (nästan) undrade hur försvaret skulle hålla inför säsongen. Giganten Greger Artursson – som var förste-, andre- och tredjeback i Mora året innan – hade lagt av och lämnade ett enormt tomrum efter sig, ett tomrum som skulle fyllas av killar som långsamme Erik Lindberg och norske Brede Csiszar. Det gick givetvis åt skogen: säsongen inleddes med fyra raka förluster och en målskillnad på 4-20.

Därefter inhandlades först Aki Heino (som började bra innan han bänkades senare under säsongen), sedan Dan Iliakis och efter några veckor säsongsdebuterade Patrik Andersson efter sin hjärnskakning och med den backtrion i aktion vände säsongen.

Mora vandrade uppåt i tabellen och knep till slut den sjunde och sista playoffplatsen. I playoff var man sedan överlägsna och gick hela vägen till kvalserien där bensinen av naturliga skäl tog slut.

I år är laget minst lika bra, om inte bättre. Så länge målvakterna håller vill säga.

***

Truppen

Målvakter

30 Daniel Hansen, 38 Christoffer Bengtsberg (ny från Växjö)

Kommentar: Fjolårets tilltänkte etta Lasse Johansson inledde säsongen kass och då tog Daniel Hansen över förstaspaden och gjorde det strålande fram till han blev skadad. Nu får han en ny chans att visa att han kan leverera. Hansen kompletteras av Christoffer Bengtsberg som alltjämt väntar på genombrottet och känslan är att ungtupparna blir perfekta sparringpartners. Orutinerat i mål – men det finns potential.

Backar

2 Robin Gartner, 3 Kalle Ekelund (ny från Peterborough Petes), 4 Tom Nilsson (ny från Mora J20), 6 Mikael Wikstrand, 7 Peter Nolander (ny från AIK), 8 Jens Hellgren (ny från Borås), 33 Patrik Andersson, 54 Dan Iliakis

Kommentar: Försvaret är enbart uppgraderat. Nestorn Dan Iliakis är med från start, veteranen Peter Nolander har tillkommit och fjolårssensationer som Patrik Andersson och Robin Gartner är ett år äldre, och troligen ett år bättre. Lägg till talangerna Kalle Ekelund, Mikael Wikstrand (fy fasen vad han kan bli om han får vara skadefri) och Tom Nilsson (omnämndes som en av de mest hatade på Torontos träningsläger) och det är blir grymt bra. Greger Artursson saknas inte längre.

Forwards

10 Henrik Olsén, 13 Daniel Viksten, 19 Dion Knelsen (ny från Sparta), 20 Alexander Hilmerson, 22 Henrik Eriksson, 26 Jens Jakobs, 27 Dan Pettersson (ny från Mora J20), 28 Niklas Fogström, 29 Jonathan Johansson (ny från Brampton Battalion), 36 Alexander Sundström (ny från Brynäs), 67 Tobias Ericsson (ny från AIK), 71 Kim Nabb (ny från Sport), 83 Mattias Beck (ny från AIK), 91 Denis Golubev (lån från Ak Bars Kazan)

Kommentar: Hade det inte varit för skadorna på Alexander Hilmerson och Alexander Sundström så hade Mora haft en av seriens mest kompletta forwardsuppsättningar. Det är jäkligt bra ändå, inte minst centrallinjen med Niklas Fogström, Dion Knelsen och Jonathan Johansson. Att tongivande lirare som Martin Johansson och Mikael Zettergren försvinner svider så klart, men det finns gott om offensiv firepower ändå. Elakheten är en annan styrka: Henrik Eriksson och Tobias Ericsson är briljanta rollspelare som kommer riva, slita och tackla, vilket betyder enormt mycket för laget. Dyker dessutom sommarens snackis Denis Golubev trots allt upp så ökas slagstyrkan ytterligare, men det är det ingen som räknar med. Däremot lär Leksandsratade Johan Alcén signa inom kort.

Preliminär laguppställning

Daniel Hansen (Christoffer Bengtsberg)

Dan Iliakis – Mikael Wikstrand
Robin Gartner – Patrik Andersson
Peter Nolander – Kalle Ekelund
Tom Nilsson – Jens Hellgren

Jens Jakobs – Niklas Fogström – Henrik Eriksson
Kim Nabb – Dion Knelsen – Tobias Ericsson
Mattias Beck – Alexander Sundström – Daniel Viksten
Henrik Olsén – Jonathan Johansson – Alexander Hilmerson
Dan Pettersson

***

Fem snabba:

Nyförvärvet: Det får bli comebackande Peter Nolander som nu dessutom utsetts till lagkapten. Mora har en ung backbesättning och 30-årige Nolander blir den mentor som man inte hade ifjol, och avlastar också Dan Iliakis istidsmässigt.

Förlusten: Mikael Zettergren och Lasse Johansson i all ära, frågan är om inte vindsnabbe tvåvägsforwarden Martin Johansson är den som kommer saknas mest. Han bidrog i alla spelformer och är en stor energiinjektion.

Talangen: Lille och spelskicklige backen Mikael Wikstrand. Gjorde en strålande försäsong ifjol, men kom snett in i säsongen liksom hela laget och drabbades sedermera också av skador. Ett år äldre nu – och kan mycket väl slå igenom med dunder och brak.

Frågetecknet: Alltjämt Denis Golubev. Är sista ordet sagt i lånesåpan, eller inte? Kommer Ak Bars Kazan-lånet har Mora gjort ett kap.

Poängkungen: Det finns många om budet men nye kanadensaren Dion Knelsen är värvad för att leverera just poäng. 22-åringen snittade 1,24 poäng per match i norska ligan ifjol.

***

Slutligen…

Mora blir bra i år. Inget snack om saken.

Det finns en nyckel som avgör h u r bra Mora blir. Det är målvaktssidan. Daniel Hansen visade under sin tid som förstekeeper ifjol att han kan leverera på den här nivån. Det måste han visa igen. Christoffer Bengtsberg är en bra kollega; i Troja/Ljungby visade han att han håller som etta och hans utveckling har inte slagit i taket ännu. Båda målisarna är orutinerade, men besitter härlig potential, och tipset är att minst en av dem slår igenom.

På både backplats och forwardssidan har Mora fin bredd och det finns både rutin och ungdomlig entusiasm. Tränaren Harald Lückner brukar dessutom vara bra på att kräma ur det bästa ur spelare, vilket bådar gott.

För x antal år sedan startade Mora en satsning som innebar att man skulle bygga kring unga, svenska utvecklingsbara spelare. Den satsningen började bära frukt ifjol. I år är känslan att satsningen kommer bära ännu mer frukt.

***

Nedräkning inför säsongen:

1
2
3
4
5
6
7 Mora
8 Almtuna
9 Oskarshamn
10 Tingsryd
11 Bofors
12 Borås
13 Troja/Ljungby
14 Sundsvall

Bobo Simensen hade inget angenämt uppdrag ifjol. Han tog över Almtuna efter ”demontränaren” Jonas Rönnqvist som förvandlat ett grått och trist lag på den undre halvan till ett väloljat maskineri som etablerat sig på den övre halvan av tabellen.

Hösten blev ingen succé för Simensen och Almtuna, men ju längre säsongen led, desto bättre blev Almtuna, och till slut var man också ett givet playofflag. Väl där orkade man dock inte hota ett formtoppat Mora – bland annat så såg genombrottsmålvakten Magnus Hellberg helt plötsligt mänsklig ut – men säsongen får ändå bedömas som mer än godkänd.

De senaste säsongernas framgångar har skapat förväntningar i Uppsala och Almtuna har också gjort en intressant satsning till den här säsongen, och visst är manskapet bra nog för att knipa en playoffplats.

Alla ingredienser finns… nästan. Eller hur ser det ut på målvaktssidan egentligen?

***

Truppen

Målvakter

25 Linus Fernström (lån från Frölunda), 30 Adam Reideborn

Kommentar: Almtuna har de senaste säsongerna byggt upp en fin målvaktstradition med genombrottsmännen Fredrik Pettersson-Wentzel och Magnus Hellberg som båda nu spelar i elitserien. Killarna som ska föra traditionen vidare är Frölundalånet Linus Fernström samt Adam Reideborn – två orutinerade keeprar som ingen vet om de håller en hel säsong. En av dem måste slå igenom för att Almtuna ska lyckas.

Backar

2 Fredrik Sandgren, 3 Patrik Nevalainen (ny från Malmö), 4 Jesper Eriksson (ny från Almtuna J20), 5 Julius Larsson (ny från Tingsryd), 18 Henrik Nilsson (lån från AIK), 19 Jonathan Sjölund, 20 Magnus Eriksson, 28 Eric Norin (lån från AIK), Kim Lennhammer (lån från Djurgården)

Kommentar: Almtuna har tappat några pjäser – främst Andreas Jungbeck som dock mest gick skadad ifjol – men känns ändå minst lika bra som ifjol. Magnus Eriksson, Fredrik Sandgren och Jonathan Sjölund bildar en stabil stomme, och Julius Larsson, som återvänder från Tingsryd, är en topp-4-back normalt sett, även om säsongen i TAIF var minst sagt sådär. DIF-lånet Kim Lennhammer och revanschsugne Patrik Nevalainen – som misslyckades i Malmö – avrundar en bra uppsättning.

Forwards

6 Rickard Rollin-Carlsson, 9 Mattias Guter (ny från Oskarshamn), 10 Fredrik Vestberg, 11 Johan Berggren, 14 Robert Kimby, 15 Andreas Dahlström (lån från AIK), 16 William Wallén, 17 Mathias Franzén (lån från AIK), 21 Jonas Westerling, 22 Daniel Hermansson (ny från Leksand), 24 Tobias Hage, 26 Stefan Gråhns (ny från Leksand), 27 Niklas Anger (ny från Alleghe), 29 Patric Gozzi (lån från AIK)

Kommentar: Kort sagt, Almtunas grupp av forwards är riktigt, riktigt bra, och enda kännbara tappet är Joachim Gellerstedt eftersom Jimmie Kraft och Andreas Paulsson tagit steg bakåt. Robert Kimby och Fredrik Vestberg är en vass duo som fortsätter och som kommer att leda laget. Bland nyförvärven finns en grupp av spelare – Mattias Guter, Stefan Gråhns, Daniel Hermansson – som redan levererat i HockeyAllsvenskan så man vet vad man får, och det man får är bra. Lägg till fjolårets målsuccé William Wallén, box play-specialisten Johan Berggren och veteranen Niklas Anger och ni förstår att det finns både spets och djup.

Preliminär laguppställning

Linus Fernström (Adam Reideborn)

Magnus Eriksson – Julius Larsson
Jonathan Sjölund – Fredrik Sandgren
Kim Lennhammer – Henrik Nilsson
Patrik Nevalainen – Eric Norin

Fredrik Vestberg – Robert Kimby – Niklas Anger
Mattias Guter – Stefan Gråhns – Daniel Hermansson
William Wallén – Andreas Dahlström – Jonas Westerling
Johan Berggren – Tobias Hage – Rickard Rollin-Carlsson
Patric Gozzi, Mathias Franzén

***

Fem snabba:

Nyförvärvet: Finns en del att välja bland eftersom flera nyförvärv är intressanta och vassa, men jag gillar snipern Mattias Guter som jag tror har mer än han visat i kroppen. Målsinnet och viljan finns, nu gäller det att få upp fysiken och jämnheten.

Förlusten: Magnus Hellberg valde att signa med Frölunda. Hans målvaktsspel var lysande ifjol, så visst kommer han att saknas. 

Talangen: Några av AIK-lånen kommer säkert överraska, men målvakten Adam Reideborn känns hyperintressant med tanke på vad föregångarna Fredrik Pettersson-Wentzel och Magnus Hellberg hittat på. Därmed inte sagt att 19-åringen blir lika bra, men visst kan han också breaka.

Frågetecknet: Hur bra är veteranen Niklas Anger egentligen? 34-åringen har en imponerande karriär bakom sig, men de två senaste säsongerna har den forne målskytten inte levererat speciellt mycket mål, varken i Timrå, Basel eller Alleghe. Håller motivationen för spel i Gränbyhallen?

Poängkungen: Robert Kimby är i mina ögon lagets bästa spelare och är också den som bör bärga den interna titeln. Kommer säkerligen fortsätta lira med vapendragaren Fredrik Vestberg och de två brukar kombinera in en hel del pinnar.

***

Slutligen…

I mina ögon har vi nu nått lagen som är de heta playoffkandidaterna eftersom trupperna i kommande lag är betydligt mer kompletta än lagen på den undre halvan.

Almtuna har en grym forwardsbesättning med flera offensiva lirare som både kan sätta upp bra spel och få in pucken i nät. Det finns också en grupp med stenhårt jobbande hockeyarbetare med Johan Berggren som extra spetskompetens i box play. Backsidan är också stark, både offensivt och defensivt, med en bra mix av gammalt och ungt.

Det enda frågetecknet som finns är målvakterna. Linus Fernström, 24, och Adam Reideborn, 19, har lite HockeyAllsvensk rutin att falla tillbaka på – men visst finns potential, och någon av dem lär säkert slå igenom. De som är elaka mot Almtuna säger också att det är enkelt att vara målvakt i laget eftersom defensiven är så bra. Stämmer det behöver Bobo Simensen inte oroa sig för målvaktsposten alls.

Almtuna är ett lag som kommer vara med i playoffkampen.

***

Nedräkning inför säsongen:

1
2
3
4
5
6
7
8 Almtuna
9 Oskarshamn
10 Tingsryd
11 Bofors
12 Borås
13 Troja/Ljungby
14 Sundsvall

Johan Ryno klar för Leksand. En kanonvärvning givetvis, inte minst för att jag brukar hajpa just Ryno som är en av mina favoritspelare.

***

Jag ska förklara bloggrubriken (även om den är lite långsökt) och det är inte kopplingen Modo som det handlar om.

Istället handlar det om vilken påverkan en spelare kan ha på sin omgivning.

Peter Forsberg har haft en förmåga att höja sin omgivning oavsett var han spelat (jag säger spelat, för nu har han väl lagt av en gång för alla… eller?). Det mest tydliga exemplet på ”Foppas” förmåga är ju säsongen 1995/96; Colorado Avalanches första efter flytten från Quebec. Peter Forsberg klev in som center mellan Valery Kamensky och Claude Lemieux och såg till att de två vingarna gjorde någa av sina bästa säsonger någonsin. Kamensky var varken före eller efter den säsongen i närheten av de 38 baljor där ”Foppa” iscensatte majoriteten. Lemieux 39 mål var hans näst bästa notering i karriären.

Vad kommer Johan Ryno in i detta?

Jo, ifjol fick Johan Ryno för första gången i elitserien eller HockeyAllsvenskan rollen som stjärnan och den ledande spelaren. Och han såg till att hans vingar gjorde säsonger som de aldrig varit närheten av innan.

Lukas Eriksson pangade in 17 baljor. Hans tidigare toppnotering låg på sex mål.

Nicklas Jadeland pangade in 20 baljor. Hans tidigare toppnotering låg på nio mål.

Inget ont om varken Eriksson eller Jadeland, men det var Johan Rynos driv och förmåga att öppna upp isen som föranledde de två vingarnas målgenombrott.

Johan Ryno må vara beskylld för att ta saker och ting lite för enkelt ibland, men hans förmåga att agera med pondus som toppcenter kan ingen ta ifrån honom. Han är och kommer inte att bli någon Peter Forsberg, det är inte det jag vill säga, men han har förmågan att höja sin omgivning, precis som ”Foppa”.

***

Johan Ryno skapar ett angenämt överflöd av centrar i Christer Olsson och Niklas Erikssons Leksand. Gabriel Karlsson, Ken Andre Olimb, Jacob Blomqvist och nysignade tryouten Mark Hurtubise är övriga, och då lär ingen av dessa fem killar ha för avsikt att matchas i en fjärdekedja. Där lär istället Jon Knuts ta centerplatsen.

Det ger fem centrar på de tre toppkedjorna vilket innebär att två måste ut på kanten. Ken Andre Olimb och Jacob Blomqvist är mitt tips.

Klart är i alla fall att Leksand i Johan Ryno fick en ordentlig förstärkning offensivt. En betydligt starkare kraft än Mark Hurtubise.

Jag menar, kolla toppkedjorna:

Pelle Prestberg – Gabriel Karlsson – Filip Forsberg
Jacob Blomqvist – Johan Ryno – Jens Bergenström
Ken Andre Olimb – Mark Hurtubise – Michael Raffl/Tobias Forsberg

Okej, jag får väl påtala att min ranking spikades innan Stefan Öhman gick och drog av hälsenan. Inte för att ett lag står och faller med en spelare, men den från Finland värvade veteranen skulle vara lagpappa och centralfigur i årets bygge, och att tappa en sådan pjäs påverkar givetvis.

Oskarshamn sällar sig till lagen på den undre halvan eftersom trenden följer densamma som i Borås, Bofors och Tingsryd: försvaret saknar djup. Det finns spetsar precis som i de andra lagen, men när man närmar sig tredje backpar så börjar det tunnas ut ordentligt.

Anledningen till att nysatsande Oskarshamn – som tydligt är influerade av Olofström därifrån sportchefen Roger Jönsson och tränaren Fredrik Söderström hämtats – rankas något högre än konkurrenterna med samma brister är att offensiven ser mest intressant ut i just IKO.

Dessutom har Oskarshamn det försvar som har störst potential att växa: här finns unga, hungriga killar som kan blomma ut, och då tänker jag främst på Linus Hulström och Maxim Matushkin.

***

Truppen

Målvakter

37 Troy Davenport, 70 Alexander Bengtsson (ny från Kristianstad)

Kommentar: Ifjol kändes Jimmy Danielsson som etta på förhand, men han hamnade snabbt på bänken medan darrige Jens Holmström tog förstaspaden, och det blev inte ordentlig ordning på torpet förrän matchotränade Troy Davenport kom in och stabiliserade upp defensiven. Davenport har nu fått en ordentlig försäsong (ifjol tränade han på egen hand) och vet vad som väntar på svensk mark – och han kommer att leverera igen. Amerikanen har en fin vinnarskalle.

Backar

2 Tobias Jonsson (ny från HV 71), 6 Daniel Ljungqvist, 7 Linus Hultströn (lån från Linköping), 8 Jacob Bertilsson, 29 Linus Morin, 52 Maxim Matushkin (ny från Nybro), Juha Uotila (ny från Pelicans)

Kommentar: Den på förhand absolut mest tveksamma lagdelen och försvarsnestorn Daniel Ljungqvist kommer att få dra ett tungt lass tillsammans med sent värvade finländaren Juha Uotila. Linus Morin är i sina oskadade ögonblick en habil tvåvägsback och IKO ska värva eller låna minst en back till (kanske Janne Öberg som tränar med laget), så man kommer ha en respektabel topp-4. Bakom dem är det dock tunnare: Tobbe Jonsson, Maxim Matushkin och hajpade talangen Linus Hulström måste visa att de är redo för seniorhockey. Att trion har talang råder det ingen tvekan om.

Forwards

11 Victor Löfstedt (ny från Olofström), 19 Martin Olsson, 20 Mikael Lidhammar (ny från Bofors), 24 Andreas Valdix, 26 David Rodman (ny från Vienna Capitals), 38 Morten H Poulsen (ny från Herning), 41 Stefan Öhman (ny från Blues), 68 Joakim Hagelin, 71 Nicklas Jadeland, 81 Viktor Sjödin, 85 Carl-Johan Svensson (ny från Grästorp), 88 Chris Nybeck, 93 Evan McGrath (ny från Västerås), Matt Ryan (ny från Villacher)

Kommentar: Oskarshamn har en välbalanserad forwardsbesättning, det vill säga en bra mix av offensiv och defensiv kompetens. Öhmans frånvaro är ett avbräck, men Matt Ryan känns som en okej ersättare, och med Evan McGrath som den andre toppcentern så finns en bra grund i toppkedjorna att lägga till målskyttarna Morten H Poulsen, Nicklas Jadeland, David Rodman och Andreas Valdix. I de lägre kedjorna finns en kombination av rivighet (Viktor Sjödin, Mikael Lidhammar) och talang (Martin Olsson, Carl-Johan Svensson).

Preliminär laguppställning

Troy Davenport (Alexander Bengtsson)

Daniel Ljungqvist – Linus Hultström
Linus Morin – Juha Uotila
Tobias Jonsson – Maxim Matushkin
Jacob Bertilsson

Nicklas Jadeland – Evan McGrath – Morten H. Poulsen
Andreas Valdix – Matt Ryan – David Rodman
Viktor Sjödin – Martin Olsson – Carl-Johan Svensson
Mikael Lidhammar – Chris Nybeck – Joakim Hagelin
Victor Löfstedt

***

Fem snabba:

Nyförvärvet: Det var ju Stefan Öhman, men eftersom han gick sönder så får det bli elegante playmakern Evan McGrath som gjorde en bra säsong i Västerås ifjol. Han blir en nyckelspelare offensivt, inte minst i power play.

Förlusten: Förlustlistan är lång och tung, men det tyngsta tappet blir ständige talangen Johan Ryno som gjorde en stark säsong ifjol, även om känslan är att det finns ännu mer i den gängliga kroppen. Rynos spetsegenskaper som toppcenter kommer saknas.

Talangen: Linköpingslånet Linus Hultström nämns som en kandidat till JVM-truppen och 18-åringen med den fina rörligheten har redan jämförts med Magnus Johansson. Om han når så långt är tveksamt, men visst är Hultström en blivande power play-back i elitserien. Återstår att se vad han kan leverera redan i år…

Frågetecknet: Hajpade Morten H Poulsen var en jagad man under silly season. Oskarshamn vann dragkampen. Kraven är tämligen högt ställda… orkar 23-åringen fylla ut kostymen?

Poängkungen: Det blir kanadensaren Evan McGrath som kommer ösa in assist i både fem mot fem och power play. 25-åringen har härliga handleder och kommer att sätta upp sina lagkamrater till riktigt bra lägen.

***

Slutligen…

Okej, för att summera: Var har vi Oskarshamn?

Som brukligt när en organisation bygger nytt (ny sportchef, ny tränare, många nya spelare) så är det svårt att sia om utgången. Oskarshamn är i alla fall ett lag med en trygg målvakt i Troy Davenport och en kompetent forwardsbesättning med massor av talang.

Frågetecknen finns i den juniorbetonade backbesättningen, men å andra sidan finns det ett koppel spelare som bara väntar på att få chansen att lira kvalitativ seniorhockey och därmed visa att de håller på den här nivån. En spelare som Linus Hultström kan till exempel breaka redan nu.

Oskarshamn är ett lag med potential som kommer att växa, frågan är bara hur mycket man kommer växa redan i år.

Prognosen talar för en plats mitt i tabellen på behörigt avstånd från den negativa kvalserien, men också en bit från playoff.

***

Nedräkning inför säsongen:

1
2
3
4
5
6
7
8
9 Oskarshamn
10 Tingsryd
11 Bofors
12 Borås
13 Troja/Ljungby
14 Sundsvall

Fjolårets nykomling Tingsryd orkade inte upprepa den fina nykomlingstradition som Borås, Troja/Ljungby och Örebro byggt upp innan dess (ja, jag har förträngt Mariestad), utan smålänningarna hade det jättejobbigt i botten av tabellen.

Det går att gräva mycket i vad som gick snett ifjol, men vi kan kort konstatera att den främsta plumpen fanns i målkolumnen (även om inte försvarsspelet heller fungerade). Tingsryd hade förtvivlat svårt att få in puckuslingen i mål och att förväntade målskyttar som Matt Davidson och då nyvärvade Henrik Thegel kombinerade in sammanlagt tolv mål (kapaciteten borde ligga på 30) underlättade knappast.

Visst finns det en hel del tveksamheter i årets lagbygge också, men det känns ändå som att Tingsryd har gjort en mer sund och kontrollerad värvningssatsning. De dubbelpassade amerikanerna är chansningar, men i övrigt har man plockat in killar som man vet fungerar.

Tingsryd har en bit upp till playoff, men bör kunna undvika bottenträsket i vinter.

***

Truppen

Målvakter

30 Johan Salomonsson (ny från Tingsryd J20), 47 Michal Zajkowski (ny från Örebro)

Kommentar: I Michal Zajkowski får Tingsryd in en bra förstakeeper som är revanschsugen efter fjolåret i Örebro, där han inledde briljant för att sedan falla igenom och såsmåningom tappa spaden till Ola Nilsson. ”Zacke” ger den trygghet som Axel Brage, Victor Tisell och Tero Leinonen inte orkade leverera mer än sporadiskt ifjol.

Backar

5 Robin Jacobsson, 8 Christopher From-Björk, 22 Sean McMonagle (ny från Las Vegas Wranglers), 26 Christoffer Björklund, 32 Robin Olsson, 44 Oscar Carlsson (ny från Tingsryd J20), 55 Linus Olsson (ny från Tingsryd J20), 60 Tom Koivisto, 84 Philip Hersby (ny från Hvidövre)

Kommentar: Försvarsspelet i Tingsryd var inte bra ifjol och även om backbesättningen bara är marginellt justerad så har alla killarna som var med ifjol blivit ett år bättre och ett år mer meriterade. Killar som Robin Olsson och Christopher From-Björk bör därmed kunna bidra mer. Tom Koivisto blir återigen försvarsnestor, och ska få understöd av danske VM-backen Philip Hersby. Bra spets, sämre bredd.

Forwards

11 Jesper Olsson (ny från Tingsryd J20), 13 Simon Stark, 14 Henrik Bankelius, 15 David Laudius (ny från Växjö), 19 Chris Higgins (ny från Las Vegas Wranglers), 21 Victor Rollin-Carlsson, 24 Tomas Larsson (ny från Malmö), 33 Jari Kauppila, 49 Dustin Johner (ny från Växjö), 63 Sebastian Nykvist (ny från Tingsryd J20), 71 Markus Molin, 81 Filip Owesson (ny från Tingsryd J20), Johan Lagemyr (ny från Tingsryd J20), 91 Joe Pereira (ny från Bridgeport Sound Tigers)

Kommentar: Det har rensats en del. Matt Davidson och Henrik Thegel höll inte måttet, poängkungen Teemu Elomo är borta, bäste målskytten Janos Vas ratades och lagkaptenen Thomas ”Loket” Lundström som trappar ner. Värvningarna i år känns sunda: Dustin Johner har visat kompetens i Växjö, man vet vad man får i beprövade David Laudius (som målat en del under försäsongen) och retstickan Tomas Larsson bidrar med karaktär. Visar bara de dubbelpassade amerikanerna Joe Periera och Chris Higgins upp den speed de ryktas ha, så känns forwardsbesättningen stabil även om en sniper till hade önskats. 

Preliminär laguppställning

Michal Zajkowski (Johan Salomonsson)

Tom Koivisto – Robin Jacobsson
Philip Hersby – Sean McMonagle
Christopher From-Björk – Robin Olsson
Christoffer Björklund – Linus Olsson

David Laudius – Dustin Johner – Jari Kauppila
Joe Pereira – Victor Rollin-Carlsson – Chris Higgins
Henrik Bankelius – Markus Molin – Simon Stark
Tomas Larsson – Sebastian Ottosson – Filip Owesson
Sebastian Nykvist

***

Fem snabba:

Nyförvärvet: Personlige favoritkeepern Michal Zajkowski visade sitt kunnande i Örebro under hösten ifjol. Nu handlar det om att få ihop det under en hel säsong för killen som fick spela andrafiol i Modo alldeles för länge. Det fixar han nu.

Förlusten: Egentligen så har Tingsryd inte tappat något som man ville behålla, utom möjligen lagkaptenen Thomas Lundström, men han har å andra sidan varit skadedrabbad på sistone. ”Loket” kommer hur som helst att saknas som ledare och lagmotor.

Talangen: Linköpingslånet Sebastian Ottosson – som är från krokarna då han är född i Karlskrona – är en lovordad talang som kan ha ett genombrott nära förestående. 19-åringen är en smart tvåvägsspelare.

Frågetecknet: Hur bra är Joe Pereira och Chris Higgins egentligen? Två skridskoskickliga och intensiva spelare som lever på sin speed. Att de två lyckas är oerhört viktigt för Tingsryds offensiv, eftersom de i övrigt enda etablerade offensiva lirarna är Dustin Johner och Jari Kauppila.

Poängkungen: Hårt arbetande kanadensaren Dustin Johner visade fina kvaliteter i Växjö och kan säkerligen bygga vidare på det i Tingsryd.

***

Slutligen…

Vi konstaterar – liksom med Borås och Bofors – att Tingsryd har ett lag med många frågetecken. Nämnda trio lag saknar bredd och djup på backsidan, och det kan göra det jobbigt i längden. Alla tre ståtar dock med en bra målvakt, och vem av de puckmotarna som lyckas bäst avgör troligen också den inbördes rankingen i tabellen.

Vad som talar till Tingsryds fördel – i nynamngivna hallen Nelson Garden Arena som ersätter Dackehallen – är att smålänningarna lärde sig massor av fjolåret. Laget är för bra för att det ska gå käpprätt åt *** en gång till.

Får Joakim Fagervall – lagets tredje tränare bara under fjolåret – bara någorlunda struktur på försvaret och backarna, så ska man inte behöva bli indragna i botten. Tingsryd kommer att jobba stenhårt för att bevisa att laget hör hemma i HockeyAllsvenskan.

***

Nedräkning inför säsongen:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 Tingsryd
11 Bofors
12 Borås
13 Troja/Ljungby
14 Sundsvall

Vi fortsätter vandringen uppåt i tabellen.

Bofors är ett lag som satsar mycket på kontinuitet blandat med unga, spännande spelare som söker någonstans att kunna utvecklas. Mixen är densamma i år.

Ifjol räckte laget inte till i playoffkampen och en stor anledningen till det var att hajpade nyförvärv – främst Daniel Wessner, men även Mikael Lidhammar och Markus Persson – inte alls levde upp till förväntningarna. Wessner var bara en skugga av den terrier han varit tidigare, Lidhammar arbetade i blindo och Persson skuffades utanför laget redan under försäsongen.

En enkel ekvation av förluster kontra nyförvärv ger ett betydligt svagare värmländskt gäng den här säsongen, men att fler unga får visa framfötterna behöver inte vara fel. Det går dock inte att snacka bort att försvarsnestorn Peter Messa, genombrottsbacken Johan Larsson och hemmasonen Mikael ”Daggen” Eriksson kommer att saknas enormt.

Bofors är ett lag för den undre halvan, utan tvekan.

***

Truppen

Målvakter

30 Daniel Bellisimo (ny från Asiago), 98 Andreas Ollikainen (ny från Karlskoga)

Kommentar: Daniel Bellisimo kallas redan den största värvningen i klubbens historia. Kanadensaren, som har italienskt medborgarskap och spelar i italienska landslaget, har kvaliteter, men frågan är om inte hajpen eskalerat…? Hur som helst: Bellisimos spel kommer avgöra Bofors förehavanden i vinter. Så viktig är han.

Backar

6 Christian Carlsson, 8 David Lidström, 13 Robert Bergh (ny från Arboga), 18 Kasper Jensen (ny från Rödovre), 25 Martin Thelander, 58 Mattias Nilsson (ny från Bofors J20), 40 Niklas Arell (ny från Rosenborg)

Kommentar: Borta är Peter Messa och Johan Larsson, och inga ersättare av samma dignitet har inhandlats, utan tomrummet ska fyllas av oprövade trion Kasper Jensen, Niklas Arell och Robert Bergh. Det känns riktigt, riktigt tunt, trots att krigare som Christian ”Cribbe” Carlsson och Martin Thelander alltid levererar ett bra dagsverke.

Forwards

10 Marcus Nilsson (ny från Sunne), 11 Tobias Thermell, 16 Martin Sandgren (ny från Sundsvall), 17 Linus Persson, 19 Björn Kindahl, 20 Eetu Qvist, 23 Fredrik Höggren, 24 Kristofer Näslund, 29 Alexander Wiklund, 33 Johan Nilsson, 46 Adam Björklund (ny från Bofors J20), 62 Daniel Wessner, 71 Carl Berglund

Kommentar: Offensiven är Bofors bästa lagdel. Att klubben lyckades knyta upp elitserieryktade Linus Persson och Fredrik Höggren var givetvis en nyckel, och där har värmlänningarna två offensiva vapen på uppgång. Det betyder också att Sam Hallam kan återskapa kedjan med Persson, Tobbe Thermell och Kristofer Näslund. I övrigt finns elegante playmakern och personlige favoriten Eetu Qvist som skadefri (få ordning på knäna, snälla) kan göra en kanonsäsong. Hittar Daniel Wessner dessutom en någorlunda skaplig form, så ser det bra ut. I de lägre kedjorna vimlar det av duktiga hockeyarbetare, inte minst Björn Kindahl och Calle Berglund.

Preliminär laguppställning

Daniel Bellisimo (Andreas Ollikainen)

Martin Thelander – David Lidström
Niklas Arell – Kasper Jensen
Christian Carlsson – Robert Bergh
Mattias Nilsson

Linus Persson – Tobias Thermell – Kristofer Näslund
Fredrik Höggren – Eetu Qvist – Marcus Nilsson
Carl Berglund – Björn Kindahl – Johan Nilsson
Daniel Wessner – Adam Björklund – Martin Sandgren
Alexander Wiklund

***

Fem snabba:

Nyförvärvet: Daniel Bellisimo som hajpas ordentligt i de värmländska skogarna. 27-åringen har en enorm press på sig att leverera.

Förlusten: Det blir Peter Messa, försvarsnestorn som i många matcher burit defensiven i Bofors på sina axlar. Duktig på det mesta: skridskorna, noggranheten, positionsspelet. Just nu finns ingen i Bofors uppsättning som kan ersätta det som Messa tar med sig till Norge.

Talangen: Calle Berglund fick sitt genombrott redan ifjol som retsticka och ”pain in the ass”-spelare, men min känsla är att det finns mer hockey i lillebror Berglund än han hittills visat. Säsongen får visa om han är en HockeyAllsvensk rollspelare, eller om han är ämnad större uppgifter.

Frågetecknet: Daniel Bellisimo. Hur bra är han egentligen?

Poängkungen: Linus Persson går från klarhet till klarhet som skicklig ytterforward. Fina, mjuka handleder, bra passningsspel och sätter även ett och annat mål. Stabil kring 30-35 poäng några säsonger – i år kan breaket som innebär runt 45 poäng komma.

***

Slutligen…

För att summera upp Bofors: Försvarsspelet röner för många frågetecken för att Bofors ska kunna ta sig hela vägen till playoff. Det finns ingen given försvarsgeneral sedan Peter Messa försvunnit, och kraven som ställs på nye keepern Daniel Bellisimo känns för höga.

Även om Bellisimo visar sig vara den stjärna som sportchefen Stefan Bengtzén hoppas han ska kunna vara, så måste han ändå ha ett försvar framför sig som kan leverera – och det känns inte som att det finns just nu.

Offensivt är Bofors bra. Dessutom finns det ett gäng riktigt aggressiva hockeyarbetare – främst Alexander Wiklund, Martin Sandgren och Calle Berglund, men även Daniel Wessner – som kommer göra Bofors jäkligt jobba att möta. Bofors kommer reta upp många lag.

Mer än så blir det dock inte. Playoff känns för långt borta.

***

Nedräkning inför säsongen:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 Bofors
12 Borås
13 Troja/Ljungby
14 Sundsvall

Ifjol hajpade jag Borås en hel del. Jag tyckte spelartruppen var tillräckligt stark för att ta en playoffplats och tippade laget sjua. Dessvärre fick man inte alls ihop grejerna – och jag överskattade målvaktssidan rejält. Pontus Hansson var inte redo att bära laget.

När man tittar över truppen inför den här säsongen är det bara att konstatera att laget är ungefär lika bra som ifjol (okej, lite svagare meritmässigt kanske) med den stora skillnaden att man nu har en keeper i Magnus Åkerlund som kan gå in och vinna matcher åt laget. Det kommer betyda mycket.

Min känsla gällande Borås – bland annat sprunget ur vårens ekonomiska turbulens – är dock inte lika positiv i år som ifjol och jag tror inte på playoff.

Det brinner dock av potential i bygget så det finns risk att jag får äta upp den här låga rankingen.

***

Truppen

Målvakter

Magnus Åkerlund (ny från Timrå), Jonatan Bjurö (ny från Malmö)

Kommentar: Magnus Åkerlund är ett kap för Borås. Han har potential att bli en av seriens absolut bästa målvakter och därmed har västgötarna något som de inte haft på flera säsonger: en förstemålvakt. Talangfulle Jonatan Bjurö kan nog förvänta sig en del bänknötande precis som i Malmö, men känns intressant på sikt, och han blir en bra backup.

Backar

4 Mats Hansson, 5 Ola Svanberg, 20 Robin Karlsson, Stefan Espeland (ny från Sundsvall), Markus Karlsson (ny från Färjestad), Andreas Lindström, Olov Lundqvist (ny från Asplöven), Patrik Magnusson (ny från Kristianstad), Jonathan Prim (ny från Borås J20)

Kommentar: Richard Demén-Willaume kommer att saknas, men annars känns försvaret uppgraderat med spelskicklige Stefan Espeland och defensivt inriktade Markus Karlsson. Tillsammans med Mats Hansson och Ola Svanberg känns det okej, även om djupet i besättningen saknas.

Forwards

3 Rasmus Ericsson, 9 Magnus Isaksson, 10 Oscar Andersson, 19 Linus Fagemo, 24 Henrik Eriksson, 25 Erik Andersson, 28 Tim Bränholm, 58 Jens Karlsson, Sebastian Benker (ny från Borås J20), Brent Davidson (ny från Univeristy of North Dakota), Pontus Gulldén (ny från Borås J20), Adam Hobson (ny från Rögle), Lasse Lassen (ny från Aab)

Kommentar: Veteranen Mattias Remstam och poängkungen Alexander Bergström är avbräck, men det känns ändå som att det finns gott om scoring touch i Jens Karlsson, Henrik Eriksson, skadefrie Linus Fagemo och nye Lasse Lassen. Adam Hobson var dessutom en av Rögles bästa under andra halvan av säsongen ifjol, och lär få chansen att blomma ut på allvar nu. Utöver det finns ett gäng kababla hockeyarbetare som kommer göra sitt jobb.

Preliminär laguppställning

Magnus Åkerlund (Jonatan Bjurö)

Mats Hansson – Ola Svanberg
Stefan Espeland – Markus Karlsson
Patrik Magnusson – Olov Lundqvist
Andreas Lindström – Jonathan Prim

Jens Karlsson – Erik Andersson – Lasse Lassen
Henrik Eriksson – Adam Hobson – Brent Davidson
Oscar Andersson – Rasmus Ericsson – Linus Fagemo
Tim Bränholm – Magnus Isaksson – Victor Backman
Sebastian Benker, Pontus Gulldén

***

Fem snabba:

Nyförvärvet: Givetvis keepern Magnus Åkerlund. Pontus Hansson lyckades aldrig under sina säsonger i Borås Ishall, men Åkerlund har onekligen kapaciteten att mura igen.

Förlusten: Inte Alexander Bergström (även om han också kommer saknas), men väl lagkaptenen Mattias Remstam. Den sistnämnde var en lagpappa, en kämpe, en krigare. Hans kvaliteter blir omöjliga att ersätta.

Talangen: Frölundalånet Victor Backman – som vann J20 SuperElits poängliga ifjol – känns onekligen som ett spännande ämne. Det är dock ganska tuff konkurrens bland ytterforwards så det blir tufft att slå sig in i toppkedjorna, men känslan är att 20-åringen kan klättra i hierarkin under vintern.

Frågetecknet: Utan tvekan collegevärvningen Brent Davidson – 100 kg kanadensiska muskler – som varit ifrågasatt från dag ett. Kommer riva och slita, men kommer han att leverera mål och poäng?

Poängkungen: Det enkla svaret är Jens Karlsson, men det här kan mycket väl bli målspottaren Henrik Erikssons år. Han tog ett steg framåt ifjol efter en trög start, men är han i form från start i år är han en kille för toppen av skytte- och poängligan.

***

Slutligen…

Borås känns riktigt intressanta, inte minst med Magnus Åkerlund i mål.

Anledningen att placeringen i rankingen inte blir högre är att det finns något för många frågetecken på för många positioner. Djupet på backsidan saknas – nyvärvade division ett-killar som Patrik Magnusson och Olov Lundqvist har en hel del att bevisa – och offensivt är det svårt att sia om var spelare som Lasse Lassen och Brent Davidson står innan serien drar igång.

Borås kämpar dessutom i motvind ekonomiskt, vilket inte gynnar någon. Det ska inte påverka spelarna på isen, men visst finns det i bakhuvudet att det behövs resultat – vilket lockar fler personer till matcherna – för att klubben ska hamna på rätt köl.

Borås blir ett lag för den undre halvan av tabellen.

***

Nedräkning inför säsongen:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 Borås
13 Troja/Ljungby
14 Sundsvall

Och där blev Mark Hurtubise klar för Leksand.

Jag uttryckte min tveksamhet kring hans förmåga att lyfta Leksand tidigare. Nu blev det ett tryout-avtal på en månad. Bra drag av Tommy Salo för att testa av kanadensaren ordentligt.

***

Oskarshamn har gjort klart med Matt Ryan – som varit ryktenas man i HockeyAllsvenskan hela sommaren – som ersättare för skadade Stefan Öhman.

Stämmer beskrivningen av Ryan så får man in en bra tvåvägskille – typ som Öhman – vilket gör att ledarstaben inte behöver tänka om helt gällande rollfördelning i kedjorna. Evan McGrath och Matt Ryan känns helt okej som centerduo i toppkedjorna. 

***

Antalet nordamerikaner i HockeyAllsvenskan bara ökar. Skulle inte förvåna om ett par till kommer under hösten.