Bofors Calle Berglund fick sitt genombrott redan ifjol, men i år känns det som han tagit ett par steg till framåt.

Killen är ju allt: speedig, rivig, tuff och… effektiv.

Jag ska inte ösa på för mycket eftersom jag inte sett honom så mycket som många andra, men fasen vad han imponerade i dagens match mot Leksand som segermaskinen Bofors vann med 3-1.

* Hans macka till Fredrik Höggrens 1-0 var av yppersta playmakerklass. En puck från egen blå som skar igenom hela mittzon till en fri Höggren (för visst var det Berglund och inte Arell, eller? Svårt att se på sändningen, men Per Forsberg, Viasat, sa Berglund).

* Hans driv, fart och styrka föranledde en utvisning där Martin Thelander dundrade in 2-0.

* Hans rivighet och vilja gjorde att han kunde gräva fram pucken vid Eetu Qvists 3-0.

Han var för fasen överallt. Sedan blev han sänkt med en ful armbåge (jo, den var ful) av Filip Forsberg, och blev liggande ett tag på isen, men kunde till slut åka av själv. Efter att han kollats upp i omklädningsrummet kom han ut på isen igen, och var om möjligt ännu bättre med sin fart och sitt driv.

Calle Berglund är en motor som drar med sig hela Bofors, känns det som.

Dessutom är han lite småful i spelet, gillar att riva och slita, tackla och retas. Det i kombination med de skills han visar upp, gör honom till en mardröm för motståndarna. Fråga Leksand, inte minst.

***

Det är kanske dags för mig att sluta tvivla på Bofors.

Fantastiskt att det kan gå så bra.

* En doldis som Björn Kindahl håller på att växa ut till en defensiv gigant. Grymt bra center som underkastar sig laget och spelar bra hur han än används.

* Eetu Qvist börjar komma igång. Han har börjar snirkla, hitta öppningar.

* Marcus Nilsson är stundtals en fröjd att skåda. Miniliraren, som inte fick kontrakt efter sin tryout ifjol, har verkligen vuxit i kostymen.

* Daniel Wessner är som natt och dag jämfört med ifjol. Inte grym offensivt mot Leksand, men ett gediget dagsverke.

Det är många som lyft sig i Bofors. Det – tillsammans med keepern Daniel Bellissimo – är anledningen till lagets framgångar. Det har gjort att stommen – förstakedjan med Linus Persson, Tobbe Thermell och Kristofer Näslund samt energiknippet Fredrik Höggren – har ett betydligt bättre understöd än man hade ifjol.

Men det är offensiven det. Defensiven är mer anmärkningsvärd.

Backsidan var farhågan inför säsongen. Den kändes… grå. Ingen superback, bara ett gäng hockeyarbetare. Men de levererar verkligen. Martin Thelander och David Lidström går i bräschen, men det är Bellissimo som är grunden. Han levererar ett lugn till backbesättningen som gör att det fungerar.

***

Kort sagt: Bofors är grymt imponerande.