Det var inget speciellt välspelad match som utspelade sig mellan Malmö och Tingsryd ikväll. Tillställningen i arenan med det glamourösa namnet Färs & Frosta Sparbank Arena i Lund blåstes till stora delar sönder av domaren. 

Matchen slutade 2-2, men i min bok vann Malmö på poäng. Det tyckte Sydsvenskan-Kent också. Han trodde också att Malmö behövde en bra start på säsongen för att vara med i toppen. Det gäller nog alla lag i årets jämna serie.

***

Jag ska inte gräva i det spelmässiga för mycket för försäsong är försäsong, utan nöjer mig med att konstatera detta:

* Tingsrydskedjan med Fredrik Hansson, Simon Stark och Henrik Bankelius lär bli viktig för nykomlingen i vinter. Tre orädda stridspiloter med fullt ös under skridskorna som bara åker rakt fram. Me like. Dessutom den enda intakta kedjan från ifjol i laget.

* Det smällde ett par gånger i stjärnduellen mellan Calle Söderberg och Tom Koivisto. Den sistnämnde vann de flesta av de kamperna.

* Malmös skadehelvete forstätter: Morten Green och Victor Svensson klev av och gjorde Henrik Sandmark, Jan Urbas, Nichlas Hardt och Marcus Olsson sällskap på frånvarolistan. Det gjorde bland annat att Patrik Nevalainen fick spela lite forward i sista perioden.

* Tingsryds stjärnfemma – Jan Öberg, Koivosto, Matt Davidson, Jari Kauppila, Teemu Elomo – blixtrade inte. Ett mål i fem mot tre, annars inget. Gillar dock Kauppilas defensiva slit, men offensivt studsade alla puckar fel. Fast den rutinerade kvintetten går nog på sparlåga tills seriestart.

* Thomas Larsson delade ut en högerkrok och fick matchstraff. Innan dess tacklades han friskt. Jag såg honom spela samma friskus-spel förra veckan. Larsson kanske äntligen slår (bokstavligen) igenom i år.

* Axel Brage gjorde matchens räddning när Jesper Mattsson hade öppet mål. Det var akrobatiskt obeskrivbart. Brage var för övrigt matchens lirare i mina ögon.

* Jesper Mattsson hade en kyla med pucken som ingen annan på isen hade. MrMadhawk-Johan tyckte det blev lite för mycket ibland, och han har en poäng där, men när det blir stressigt och nervigt seriespel tror jag hans kyla kommer värderas högt.

***

Föresten: Det blir nog de unga målvakternas år i HockeyAllsvenskan. Västerås Johan Gustafsson briljerade i juniorkronorna och Sundsvalls Gustaf Lindvall håller mot elitseriemotstånd.

Båda kanske gör som Fredrik Pettersson-Wentzel gjorde ifjol, det vill säga slår igenom stort som junior.

Nedräkningen inför säsongen fortsätter:

12. Bofors

Egentligen känns det befängt att ranka Bofors så här lågt, men konkurrensen ger inga valmöjligheter. I mina ögon är laget ungefär lika starkt som ifjol och den kontinuitet man skapat är beundransvärd. 

Visserligen har poängkungarna Patrik Lundh och Jacob Blomqvist (som var årets fynd i HockeyAllsvenskan ifjol) försvunnit för elitseriespel i Färjestad respektive Modo. Att ersätta deras poäng blir egentligen omöjligt. Men man ska också minnas att duon var inne på massor av baklängesmål. Det kommer Karlskogagänget inte att sakna. 

Bofors har ett homogent lagbygge med stabila pjäser på alla positioner. Dock så saknas den avgörande spetskompetensen för att Bofors återigen ska bli ett Playofflag. Jag tror på en plats på den nedre halvan i år.

Spelaromsättning:

In: Magnus Nygren, b, Färjestad; Daniel Wessner, c, Stjernen; Mikael Lidhammar, f, Luleå; Markus Persson, f, Leksand; Carl Berglund, f, Bofors J20; Alexander Wiklund, f, Chillawack Bruins; Marcus Nilsson, f, Sunne

Ut: Patrik Lundh, f, Färjestad; Jacob Blomqvist, c, Modo; Niklas Johansson, c, Hudiksvall; Viktor Sjödin, f, Oskarshamn

Kommentar: Bofors ståtar med en imponerande kontinuitet. Visst har spjutspetsarna Patrik Lundh och Jacob Blomqvist försvunnit, men ersättarna håller bra klass och passar in i Bofors profil som bygger på en aggressiv ishockey. Att lagledningen lyckats behålla båda målvakterna och samtliga sju backar tyder på att man har arbetat upp en lojalitet mot klubbmärket. 

Bästa nyförvärvet: Daniel Wessner
Bytet som innebär Jacob Blomqvist ut och Daniel Wessner in behöver inte vara ett nedköp. Wessner må inte vara av samma offensiva dignitet som sin föregångare, men han har ett hjärta för klubben, en vilja att vinna och ett driv som är imponerande. Dessutom finns det en underskattad offensiv kapacitet som mycket väl kan blomma i vinter.

Värsta förlusten: Patrik Lundh
I sina bästa stunder – och de var många ifjol – är Patrik Lundh en underbar spelare att skåda på isen med sin teknik, fart och förmåga att utmana. Han kommer saknas. 

Poängkungen: Kristoffer Näslund
Den time out som Kristoffer Näslund tog under sommaren och hösten 2008 verkar ha skapat ett nytt sug i ishockeyblodet. Ifjol gjorde 34-åringen sin kanske bästa säsong någonsin och det känns som att det finns ännu mer bensin kvar i tanken. Patrik Lundh och Jacob Blomqvist stal rubrikerna ifjol, men sett över hela säsongen – och med glasögon som ser både offensiva och defensiva insatser – så var Kristoffer Näslund tillsammans med Tobias Thermell och Linus Persson lagets bästa enhet. 

Nyckelspelaren: Peter Messa
Jag har ingen aning om vad som har hänt i Karlskoga men vistelsen i de värmländska skogarna har gjort Peter Messa mycket gott. Idag är han en av seriens absolut bästa allroundbackar och är elitseriemässig. 

Håll ögonen på: Markus Persson
Succé i Mariestad för två år sedan, undanskuffad i Leksand ifjol. Det känns som att det kan bli Markus Perssons stora år i år då han återigen kommer att få en offensiv roll. Den elegante playmakern, som under uppmärksammade former fick gå från Leksand, väntar bara på att explodera offensivt. 

Esset i rockärmen: Färjestad
Nja, Bofors har inte så många ess att plocka fram så här i försäsongens elfte timme. Med en bred trupp så känns det inte så man har ett stort behov av det heller. Men Färjestad finns inom några mils avstånd och kaffelaget har en obekvämt stor trupp att arbeta med och kommer säkert att leta efter istid till några av sina överblivna spelare. Drabbas Bofors av ett par skador finns det hjälp att hämta runt knuten. 

Förväntad uppställning:

Micael Andersson (Andro Michel)

Peter Messa – David Lidström
Martin Thelander – Magnus Nygren
Christian Carlsson – Fredrik Ericson
Johan Larsson – Morgan Hassel

Kristoffer Näslund – Tobias Thermell – Linus Persson
Markus Persson – Daniel Wessner – Mikael Lidhammar
Fredrik Höggren – Björn Kindahl – Mikael Eriksson
Alexander Wiklund – Peter Wennerström – Johan Nilsson

Extra: Carl Berglund, Marcus Nilsson

Slutligen…
Precis som inför förra säsongen är Bofors oerhört svårtippade. Känslan säger dock att laget överpresterade ifjol och utvecklingspotentialen i den nuvarande truppen känns inte lika hög. 

Jag gillar tränaren Sam Hallam starkt. Han har förvandlat ett mediokert Bofors – som när han tog över var splittrat efter att ha letts av Magnus Arvedson i några månader – till en fungerande lagmaskin. Bofors kommer, tack vare sin homogena trupp och sin kontinuitet, bli ett oerhört svårslaget lag i vinter. Jag tror dock att man saknar den sista spetsen för att avgöra jämna matcher och i en jämn serie kan det bli ett lags fall. 

Jag brukar haka upp mig vid klyschor och ordspråket ”släkten är värst” går att applicera ofta vad gällande ishockey eftersom spelare byter klubb ofta och därmed möter gamla lag och lagkamrater ofta. 

Igår var klyschan dock högaktuellt. Fjolårets AIK-spelare Jonas Westerling hade show när han avgjorde träningsmatchen för sitt nya lag Almtuna mot just AIK. Pucktrollaren lirkade in 2-1-målet i straffavgörandet, och målet var visst något utöver det vanliga. 

Eller som Upsala Nyheter skrev: 

”Westerling svarade med att göra ett Kenta Nilsson-mål – fast sju resor snyggare. Målet kan inte beskrivas i ord.”

Fast jag förstår ändå att AIK släppte Westerling efter avancemanget till Elitserien i våras. På HockeyAllsvensk nivå är han en strålande spelare som i min bok är ett klipp för Almtuna, men på Elitserienivå har jag en känsla – vilket hans tidigare sejour i Malmö visade – av att han kommer något till korta. 

Däremot är jag mer frågande till varför AIK släppte Patrik Bergström (klar för Rögle) och Andreas Jungbeck (klar för Almtuna). Det hade varit två billiga rollspelare som inte gjort bort sig i Elitserien. 

Ibland förstår jag AIK, ibland inte. Men jag har inte all bakomliggande fakta heller. 

***

Jag ska inte älta massa meningslösa träningsmatcher men jag gläds ändå åt Jens Bergenströms tre fullträffar när Leksand slog tillbaka Västerås med 4-3 igår. ”Jensa” fick stora delar av fjolåret spolierat på grund av en axelskada, men verkar nu på gång igen. Mannen som är som bäst i meningslösa grundseriematcher för att sedan försvinna när det hettar till på allvar, kanske är på väg mot gammalt gott slag igen. Det behöver Leksand. 

***

Bara 13 dagar kvar till seriestart. 

Då börjar vi nedräkningen inför seriestart med att titta till lagen. 

14. Sundsvall

Egentligen är det för lätt att säga att Sundsvall kommer sist i HockeyAllsvenskan, men det känns som ett oundvikligt scenario med tanke på spelartruppen och förutsättningarna. Jag har hållit laget från Medelpad bakom ryggen tidigare, mestadels i kraft av deras imponerande kontinuitet och sunda ekonomiska satsningar, men nu går det inte längre. 

Sommarens sena besked där Sundsvall först i juli fick klart med en HockeyAllsvensk plats skadade uppladdningsarbetet ordentligt. Nu tror jag i och för sig inte att vissa av de meriterade spelarna som försvann – främst Jocke Lundström, Stefan Andersson och Niklas Bröms – hade stannat ändå, men klubben hade i alla fall haft en ärlig chans att skaffa ersättare om man fått börja arbeta lika tidigt som övriga klubbar.

Spelaromsättning:

In: Gustaf Lindvall, mv, Skellefteå J20; Tim Sandberg, mv, Djurgården J20; Daniel Wågström, b, Borås; Stefan Espeland, b, Modo; Filip Björk, b, New England Pilgrims; Niklas Grahn, b, Kovland; Mikael Simons, c, Mora; Adam Eriksson, f, Modo J20; Christopher Thörn, f, Björklöven; Gustaf Thorell, f, Färjestad; Pär Lindholm, c, Skellefteå J20; Petter Emanuelsson, f, Skellefteå J20; Viktor Huss, f, Kovland; Martin Sandgren, f, Skellefteå J20

Ut: Joakim Lundström, mv, Frölunda; Olle Alvebjörk, mv, Njurunda; Stefan Andersson, b, Frisk-Asker; Niklas Öhman, b, Sollefteå; Stefan Svanbom, b, Hudiksvall; Niklas Bröms, c, Mora; Jon Palmebjörk, f, Örebro; Henrik Thegel, f, Tingsryd; Mikael Romö, f, slutar; Martin Romö, c, slutar; Petter Näslund, f, Kovland; Sebastian Hård af Segerstad, f, Huddinge; Niklas Granberg, f, Örnsköldsvik

Kommentar: Ja, det är inget snack om att Jocke Lundström, Stefan Andersson, Niklas Bröms, Jon Palmebjörk och Henrik Thegel är riktigt, riktigt tunga förluster som sänker kvaliteten ordentligt. Sedan ska karaktärsspelarna Mikael och Martin Romös försvinnande (okej, storebror spelade inte så mycket ifjol) inte heller underskattas. Ersättarna håller inte förlusternas klass på långa vägar, utan Sundsvall får förlita sig på att några av ynglingarna slår igenom ordentligt. Det känns i alla fall som det finns förutsättningar för genombrott på några håll och kanter, inte minst från spännande Viktor Huss som fått beröm så långt.

Bästa nyförvärvet: Mikael Simons
I ett lag som vimlar av ung talang och orutinerade juniorer blir rutin en nyckelfaktor och just det står Moraikonen Mikael Simons för. Dessutom bör han sin vana trogen – även om spetsen svalnat något med åren – leverera en beskärd del poäng i en offensiv roll.

Värsta förlusten: Joakim Lundström
Det är ingen hemlighet att Joakim Lundström stått på huvudet och ensam räddat massor av poäng till Sundsvall de senaste säsongerna. Att han inte fått chansen i Elitserien tidigare är egentligen ett stort mysterium och Frölundakontraktet var välförtjänt.

Poängkungen: Niklas Zetterström
Snabbe och sympatiske Niklas Zetterström misslyckades kapitalt i Björklöven trots att han ändå fick ganska gott om förtroende. Ifjol blev situationen ohållbar och 26-åringen kickades. Externa finansiärer gjorde att han kunde återvända till Sundsvall… nu är det dags att återigen bli en 15-målsskytt i HockeyAllsvenskan.

Nyckelspelaren: Tim Sandberg och Gustaf Lindvall
Joakim Lundströms fallna mantel ska plockas upp av två juniorer. Men det är inte lika illa som det låter. Både Tim Sandberg och Gustaf Lindvall är landslagsmässiga och en av dem lär säkerligen slå igenom. Eller ja, de måste slå igenom för Sundsvalls överlevnads skull.

Håll ögonen på: Oscar Johansson
Skadorna har hämmat den före detta Timråjunioren Oscar Johansson ett tag men han lyckades ändå få något av ett litet genombrott ifjol med sina 14 gjorda mål. I år kan det komma mer.

Esset i rockärmen: Fredrik Mannström
Fredrik Mannström var en nyckelback i Sundsvall innan han bröt lårbenet. 28-åringen har varit borta i ett och ett halvt år men tränar och spelar nu med Sundsvall igen. När han kommit i fatt fysiskt lär han kontrakteras… och han behövs.

Förväntad uppställning:

Gustaf Lindvall (Tim Sandberg)

Daniel Wågström – Filip Björk
Stefan Espeland – Petter Rydén
Karl-Johan Lundström – Nicklas Westerlind

Niklas Zetterström – Daniel Olsson – Nicklas Johansson
Gustaf Thorell – Mikael Simons – Oscar Johansson
Christopher Thörn – Joakim Mattsson – Adam Eriksson
Petter Emanuelsson – Pär Lindholm – Jörgen Nordlöf

Extra: Niklas Grahn, Martin Sandgren, Viktor Huss

Slutligen…
Sundsvall kommer att få kämpa i motvind men har underskattats förr. Lagets hopp står till några enkla faktorer: motståndarnas underskattning, lagsammanhållningen och utvecklingspotentialen.

Det går inte att komma ifrån att motståndarna stirrar sig blinda på alla lags imponerande värvningar och i farten glömmer Sundsvall, som därmed kan agera som de underdogs som de vill vara. Det är tveksamt om konkurrenterna ser Sundsvall som ett hot, och det är lagets hopp.

Sommarens turbulens med Björklövens indragna licens skapade taskiga förutsättningar men har också svetsat ihop gruppen mer. Det, tillsammans med den utvecklingspotential som faktiskt finns hos de unga och hungriga spelarna, skapar ett lag som kommer att kämpa till sista blodsdroppen innan de ger upp, och det kommer att ge en del poäng, inte minst hemma på Gärdehov. 

Välkomna till en helt ny och färsk blogg om HockeyAllsvenskan som kommer att beröra det mesta kring serien. Det kommer att bli en salig blandning av skvaller, analyser och allmänt tyckande, och det är ingen tvekan om att det finns mycket att tycka till om.

***

Efter att ha andats in ishockeyatmosfären i några olika arenor under försäongsmatchandet och snackat med tränare så är det ingen tvekan om att alla tror på en stenhård HockeyAllsvenska den här säsongen.

Visserligen gick samma tongångar inför säsongen ifjol, men i år är tendensen än mer tydlig och bevisas av allas försök att tippa serien. Analyserna spretar åt alla håll och hur man än vrider och vänder på nyförvärv, förluster, tränarkonstellationer och andra faktorer, så kommer man fram till olika svar varje gång.

Men eftersom det känns obligatoriskt så kommer det att bli en genomgång av lagen inför seriestart. Genomgången blir styrd av både magkänsla och analys.

***

Är det något speciellt som någon vill läsa om så är det bara att hojta till i kommenteringsfältet. Jag kan inte lova att det blir skrivet, men jag kommer att lyssna.

***

Noterade att Leif ”Strumpan” Strömberg är klar som ny expertkommentator i Viasat Hockey. Utan att säga ett ont ord om några av de andra experterna så tror jag att han blir ett värdefullt tillskott då han känns tämligen påläst om serien. Dessutom har han aldrig – och det lär han aldrig sluta med – varit rädd för att säga vad han tycker.