Vi fortsätter vandringen uppåt i tabellen.

Bofors är ett lag som satsar mycket på kontinuitet blandat med unga, spännande spelare som söker någonstans att kunna utvecklas. Mixen är densamma i år.

Ifjol räckte laget inte till i playoffkampen och en stor anledningen till det var att hajpade nyförvärv – främst Daniel Wessner, men även Mikael Lidhammar och Markus Persson – inte alls levde upp till förväntningarna. Wessner var bara en skugga av den terrier han varit tidigare, Lidhammar arbetade i blindo och Persson skuffades utanför laget redan under försäsongen.

En enkel ekvation av förluster kontra nyförvärv ger ett betydligt svagare värmländskt gäng den här säsongen, men att fler unga får visa framfötterna behöver inte vara fel. Det går dock inte att snacka bort att försvarsnestorn Peter Messa, genombrottsbacken Johan Larsson och hemmasonen Mikael ”Daggen” Eriksson kommer att saknas enormt.

Bofors är ett lag för den undre halvan, utan tvekan.

***

Truppen

Målvakter

30 Daniel Bellisimo (ny från Asiago), 98 Andreas Ollikainen (ny från Karlskoga)

Kommentar: Daniel Bellisimo kallas redan den största värvningen i klubbens historia. Kanadensaren, som har italienskt medborgarskap och spelar i italienska landslaget, har kvaliteter, men frågan är om inte hajpen eskalerat…? Hur som helst: Bellisimos spel kommer avgöra Bofors förehavanden i vinter. Så viktig är han.

Backar

6 Christian Carlsson, 8 David Lidström, 13 Robert Bergh (ny från Arboga), 18 Kasper Jensen (ny från Rödovre), 25 Martin Thelander, 58 Mattias Nilsson (ny från Bofors J20), 40 Niklas Arell (ny från Rosenborg)

Kommentar: Borta är Peter Messa och Johan Larsson, och inga ersättare av samma dignitet har inhandlats, utan tomrummet ska fyllas av oprövade trion Kasper Jensen, Niklas Arell och Robert Bergh. Det känns riktigt, riktigt tunt, trots att krigare som Christian ”Cribbe” Carlsson och Martin Thelander alltid levererar ett bra dagsverke.

Forwards

10 Marcus Nilsson (ny från Sunne), 11 Tobias Thermell, 16 Martin Sandgren (ny från Sundsvall), 17 Linus Persson, 19 Björn Kindahl, 20 Eetu Qvist, 23 Fredrik Höggren, 24 Kristofer Näslund, 29 Alexander Wiklund, 33 Johan Nilsson, 46 Adam Björklund (ny från Bofors J20), 62 Daniel Wessner, 71 Carl Berglund

Kommentar: Offensiven är Bofors bästa lagdel. Att klubben lyckades knyta upp elitserieryktade Linus Persson och Fredrik Höggren var givetvis en nyckel, och där har värmlänningarna två offensiva vapen på uppgång. Det betyder också att Sam Hallam kan återskapa kedjan med Persson, Tobbe Thermell och Kristofer Näslund. I övrigt finns elegante playmakern och personlige favoriten Eetu Qvist som skadefri (få ordning på knäna, snälla) kan göra en kanonsäsong. Hittar Daniel Wessner dessutom en någorlunda skaplig form, så ser det bra ut. I de lägre kedjorna vimlar det av duktiga hockeyarbetare, inte minst Björn Kindahl och Calle Berglund.

Preliminär laguppställning

Daniel Bellisimo (Andreas Ollikainen)

Martin Thelander – David Lidström
Niklas Arell – Kasper Jensen
Christian Carlsson – Robert Bergh
Mattias Nilsson

Linus Persson – Tobias Thermell – Kristofer Näslund
Fredrik Höggren – Eetu Qvist – Marcus Nilsson
Carl Berglund – Björn Kindahl – Johan Nilsson
Daniel Wessner – Adam Björklund – Martin Sandgren
Alexander Wiklund

***

Fem snabba:

Nyförvärvet: Daniel Bellisimo som hajpas ordentligt i de värmländska skogarna. 27-åringen har en enorm press på sig att leverera.

Förlusten: Det blir Peter Messa, försvarsnestorn som i många matcher burit defensiven i Bofors på sina axlar. Duktig på det mesta: skridskorna, noggranheten, positionsspelet. Just nu finns ingen i Bofors uppsättning som kan ersätta det som Messa tar med sig till Norge.

Talangen: Calle Berglund fick sitt genombrott redan ifjol som retsticka och ”pain in the ass”-spelare, men min känsla är att det finns mer hockey i lillebror Berglund än han hittills visat. Säsongen får visa om han är en HockeyAllsvensk rollspelare, eller om han är ämnad större uppgifter.

Frågetecknet: Daniel Bellisimo. Hur bra är han egentligen?

Poängkungen: Linus Persson går från klarhet till klarhet som skicklig ytterforward. Fina, mjuka handleder, bra passningsspel och sätter även ett och annat mål. Stabil kring 30-35 poäng några säsonger – i år kan breaket som innebär runt 45 poäng komma.

***

Slutligen…

För att summera upp Bofors: Försvarsspelet röner för många frågetecken för att Bofors ska kunna ta sig hela vägen till playoff. Det finns ingen given försvarsgeneral sedan Peter Messa försvunnit, och kraven som ställs på nye keepern Daniel Bellisimo känns för höga.

Även om Bellisimo visar sig vara den stjärna som sportchefen Stefan Bengtzén hoppas han ska kunna vara, så måste han ändå ha ett försvar framför sig som kan leverera – och det känns inte som att det finns just nu.

Offensivt är Bofors bra. Dessutom finns det ett gäng riktigt aggressiva hockeyarbetare – främst Alexander Wiklund, Martin Sandgren och Calle Berglund, men även Daniel Wessner – som kommer göra Bofors jäkligt jobba att möta. Bofors kommer reta upp många lag.

Mer än så blir det dock inte. Playoff känns för långt borta.

***

Nedräkning inför säsongen:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 Bofors
12 Borås
13 Troja/Ljungby
14 Sundsvall

Ifjol hajpade jag Borås en hel del. Jag tyckte spelartruppen var tillräckligt stark för att ta en playoffplats och tippade laget sjua. Dessvärre fick man inte alls ihop grejerna – och jag överskattade målvaktssidan rejält. Pontus Hansson var inte redo att bära laget.

När man tittar över truppen inför den här säsongen är det bara att konstatera att laget är ungefär lika bra som ifjol (okej, lite svagare meritmässigt kanske) med den stora skillnaden att man nu har en keeper i Magnus Åkerlund som kan gå in och vinna matcher åt laget. Det kommer betyda mycket.

Min känsla gällande Borås – bland annat sprunget ur vårens ekonomiska turbulens – är dock inte lika positiv i år som ifjol och jag tror inte på playoff.

Det brinner dock av potential i bygget så det finns risk att jag får äta upp den här låga rankingen.

***

Truppen

Målvakter

Magnus Åkerlund (ny från Timrå), Jonatan Bjurö (ny från Malmö)

Kommentar: Magnus Åkerlund är ett kap för Borås. Han har potential att bli en av seriens absolut bästa målvakter och därmed har västgötarna något som de inte haft på flera säsonger: en förstemålvakt. Talangfulle Jonatan Bjurö kan nog förvänta sig en del bänknötande precis som i Malmö, men känns intressant på sikt, och han blir en bra backup.

Backar

4 Mats Hansson, 5 Ola Svanberg, 20 Robin Karlsson, Stefan Espeland (ny från Sundsvall), Markus Karlsson (ny från Färjestad), Andreas Lindström, Olov Lundqvist (ny från Asplöven), Patrik Magnusson (ny från Kristianstad), Jonathan Prim (ny från Borås J20)

Kommentar: Richard Demén-Willaume kommer att saknas, men annars känns försvaret uppgraderat med spelskicklige Stefan Espeland och defensivt inriktade Markus Karlsson. Tillsammans med Mats Hansson och Ola Svanberg känns det okej, även om djupet i besättningen saknas.

Forwards

3 Rasmus Ericsson, 9 Magnus Isaksson, 10 Oscar Andersson, 19 Linus Fagemo, 24 Henrik Eriksson, 25 Erik Andersson, 28 Tim Bränholm, 58 Jens Karlsson, Sebastian Benker (ny från Borås J20), Brent Davidson (ny från Univeristy of North Dakota), Pontus Gulldén (ny från Borås J20), Adam Hobson (ny från Rögle), Lasse Lassen (ny från Aab)

Kommentar: Veteranen Mattias Remstam och poängkungen Alexander Bergström är avbräck, men det känns ändå som att det finns gott om scoring touch i Jens Karlsson, Henrik Eriksson, skadefrie Linus Fagemo och nye Lasse Lassen. Adam Hobson var dessutom en av Rögles bästa under andra halvan av säsongen ifjol, och lär få chansen att blomma ut på allvar nu. Utöver det finns ett gäng kababla hockeyarbetare som kommer göra sitt jobb.

Preliminär laguppställning

Magnus Åkerlund (Jonatan Bjurö)

Mats Hansson – Ola Svanberg
Stefan Espeland – Markus Karlsson
Patrik Magnusson – Olov Lundqvist
Andreas Lindström – Jonathan Prim

Jens Karlsson – Erik Andersson – Lasse Lassen
Henrik Eriksson – Adam Hobson – Brent Davidson
Oscar Andersson – Rasmus Ericsson – Linus Fagemo
Tim Bränholm – Magnus Isaksson – Victor Backman
Sebastian Benker, Pontus Gulldén

***

Fem snabba:

Nyförvärvet: Givetvis keepern Magnus Åkerlund. Pontus Hansson lyckades aldrig under sina säsonger i Borås Ishall, men Åkerlund har onekligen kapaciteten att mura igen.

Förlusten: Inte Alexander Bergström (även om han också kommer saknas), men väl lagkaptenen Mattias Remstam. Den sistnämnde var en lagpappa, en kämpe, en krigare. Hans kvaliteter blir omöjliga att ersätta.

Talangen: Frölundalånet Victor Backman – som vann J20 SuperElits poängliga ifjol – känns onekligen som ett spännande ämne. Det är dock ganska tuff konkurrens bland ytterforwards så det blir tufft att slå sig in i toppkedjorna, men känslan är att 20-åringen kan klättra i hierarkin under vintern.

Frågetecknet: Utan tvekan collegevärvningen Brent Davidson – 100 kg kanadensiska muskler – som varit ifrågasatt från dag ett. Kommer riva och slita, men kommer han att leverera mål och poäng?

Poängkungen: Det enkla svaret är Jens Karlsson, men det här kan mycket väl bli målspottaren Henrik Erikssons år. Han tog ett steg framåt ifjol efter en trög start, men är han i form från start i år är han en kille för toppen av skytte- och poängligan.

***

Slutligen…

Borås känns riktigt intressanta, inte minst med Magnus Åkerlund i mål.

Anledningen att placeringen i rankingen inte blir högre är att det finns något för många frågetecken på för många positioner. Djupet på backsidan saknas – nyvärvade division ett-killar som Patrik Magnusson och Olov Lundqvist har en hel del att bevisa – och offensivt är det svårt att sia om var spelare som Lasse Lassen och Brent Davidson står innan serien drar igång.

Borås kämpar dessutom i motvind ekonomiskt, vilket inte gynnar någon. Det ska inte påverka spelarna på isen, men visst finns det i bakhuvudet att det behövs resultat – vilket lockar fler personer till matcherna – för att klubben ska hamna på rätt köl.

Borås blir ett lag för den undre halvan av tabellen.

***

Nedräkning inför säsongen:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 Borås
13 Troja/Ljungby
14 Sundsvall

Och där blev Mark Hurtubise klar för Leksand.

Jag uttryckte min tveksamhet kring hans förmåga att lyfta Leksand tidigare. Nu blev det ett tryout-avtal på en månad. Bra drag av Tommy Salo för att testa av kanadensaren ordentligt.

***

Oskarshamn har gjort klart med Matt Ryan – som varit ryktenas man i HockeyAllsvenskan hela sommaren – som ersättare för skadade Stefan Öhman.

Stämmer beskrivningen av Ryan så får man in en bra tvåvägskille – typ som Öhman – vilket gör att ledarstaben inte behöver tänka om helt gällande rollfördelning i kedjorna. Evan McGrath och Matt Ryan känns helt okej som centerduo i toppkedjorna. 

***

Antalet nordamerikaner i HockeyAllsvenskan bara ökar. Skulle inte förvåna om ett par till kommer under hösten.

Nio dagar kvar till premiären. Men klubbarna är inte klara med sitt värvande.

Faktum är att det boomade till ordentligt igår och idag.

***

Avtalet mellan Kenneth ”Bacon” Bergqvist och Västerås är äntligen klart. Jag vet inte vad som dragit ut på tiden, kanske handlade det om kontraktstiden på tre år som med dagens hockeymått mätt får anses vara en lång deal. Nåväl, välbehövlig målspets för VIK som avlastning till David Lundbohm och Mikael Zettergren.

***

Till följd av Christoffer Norgrens skada så har Örebro gjort klart med finske Antti Huulkonen, backen som först var utskälld i Leksand, men som ifjol lyfte sitt spel och blev den defensive klippa man hoppats från start. Huulkonen blir en bra ersättare (avtalet är på en månad).

***

Modojunioren Anton Byström blir kvar i Sundsvall. Det tror jag blir perfekt för båda parter. Byström kommer få chansen att spela kvalitativ seniorhockey och Sundsvall får en intensiv och ettrig forward som kan bryta mönster och skjuta in välbehövlig energi i anfallsspelet.

***

Jonathan Johansson har nu signat ett permanent kontrakt med Mora, och dalmasarna kan ha gjort ett riktigt kap i OHL-förvärvet. 20-årige JJ är en tvåvägscenter med härlig uppsida. Med Niklas Fogström, Dion Knelsen och Alexander Sundström som övriga centrar så vågar jag därmed påstå att Mora har en av seriens absolut bästa centeruppsättningar.

***

Ifrågasatte try-outen Christofer Blid – som öste in poäng i division två – har fått ett permanent avtal med Södertälje. Skoj käftsmäll på dem – inklusive mig – som undrade hur fasen någon (som dessutom redan hunnit bli 26 år) skulle orka ta steget från tvåan till HockeyAllsvenskan.

Nåväl, 102 pinnar på 37 matcher ifjol är imponerande stats. En fjärdedel av de poängen den här säsongen vore en succé.

***

Rykten florerar också alltjämt. Ett av de senaste placerar offensivt skicklige – men densivt begränsade – Mark Hurtubise i Leksand. Kanadensaren kommer säkerligen att bidra med en hel del där, om det nu blir klart, men han är ingen som höjer Leksands slagstyrka markant.

I övrigt:

Oskarshamn jagar ytterligare en back.

Liksom Bofors. Och värmlänningarna kanske hugger på en forward till om tillfälle ges.

Södertälje vill gärna ha in en center.

Annars är det nog skapligt färdigvärvat inför säsongsstart.

Fjolåret blev en enda stor missräkning för Troja/Ljungby. Enda ljusglimten i summeringen var egentligen att laget klarade sig kvar i HockeyAllsvenskan.

Troja/Ljungby startade säsongen bra, gjorde sedan vad som ett tag såg ut att vara en heroisk upphämtning, men mattades till slut av och tvingades till kvalseriespel.

Trots fjolårets mindre lyckade insats så går det inte att komma ifrån att Troja/Ljungby är ett lag som sätter färg på HockeyAllsvenskan. Smålänningarna spelar alltid ett frejdigt, tempostarkt och intensivt spel som är roligt att titta på eftersom det är full fart hela tiden. Huruvida nye tränaren Patrik Ross tänker ändra på den filosofin vet jag inte, men jag hoppas inte det.

Den stora akilleshälen ifjol var defensiven. Innan Tommi Satosaari värvades som ny målvakt hade man ingen keeper som kunde hålla tätt och på backsidan hade man stora skadebekymmer. Försvaret är skapligt renoverat till den här säsongen, men å andra sidan så har lirarna som ordnade målen ifjol försvunnit.

Troja/Ljungby kommer återigen att få kämpa för sin existens.

***

Truppen

Målvakter

35 Trevor Koenig (ny från Storhamar), 37 Jonas Gunnarsson (lån från HV 71)

Kommentar: Ifjol förlitade sig Troja på en dalande Petter Sandström och chansningen Sebastian Idoff, vilket inte fungerade alls. Det blev inte ordning förrän man värvade Tomi Satosaari. I år är det hästlängder bättre. Trevor Koenig har gott om rutin och tar förstaspaden, men lär få konkurrens av oerhört intressante talangen Jonas Gunnarsson.

Backar

2 Joel Backesten (ny från Troja J20), 23 Viktor Amnér (ny från Mora), 27 Jesper Williamsson (lån från HV 71), 28 Joakim Nettelbladt, 33 Daniel Karlsson, 40 Ziga Pavlin (ny från Olimpija Ljubljana), 44 Per Johnsson (ny från Esbjerg), 55 Niclas Edman (ny från Skåre)

Kommentar: I paritet med fjolårets besättning, och även om det svider att tappa uppblommande Joel Johansson och den ifjol skadade Niklas Enberg så är känslan att Ziga Pavlin och Viktor Amnér kan axla deras mantlar. Bredd och djup saknas dock. En kille som Per ”Perry” Johnsson – som hade svårt att lyckas i Sverige innan sejouren i Danmark – är en av spelarna som verkligen måste kliva fram.

Forwards

7 Mattias Nilsson, 9 Ted Nilsson (ny från Troja J20), 10 Jacob Berglund (ny från Lethbridge Hurricanes), 17 Patrik Kannerling, 20 Johan Linnander (lån från HV 71), 21 Carl Gustafsson (ny från Rögle), 25 Mattias Åkesson, 29 Robin Dahlström (ny från Sparta), 52 Mikael Ahlén, 66 Istvan Bartalis, 81 Oscar Holst, 84 Janos Vas (ny från Tingsryd), 89 David Åslin (ny från Leksand)

Kommentar: Troja har tappat tre tunga killar på forwardssidan; Sami Sandell som var en av seriens bästa tvåvägscentrar, Mattias Persson som var hela HockeyAllsvenskans hetaste poängmakare under våren samt trotjänaren och lagkaptenen Daniel Håkansson. Ersättarna? En hajpad norrman i Robin Dahlström, en vass målskytt i Janos Vas samt allroundkillen David Åslin vars karriär gick i stå i Leksand. För att summera: Troja har tappat enormt med spets. Centrallinjen ser oerhört svag ut. Vem ska bli förstecenter egentligen? Istvan Bartalis? Det säger en del om kompetensen, utan att för den delen förringa orutinerade ungraren Bartalis kunskaper.

Prelininär laguppställning

Trevor Koenig (Jonas Gunnarsson)

Joakim Nettelbladt – Daniel Karlsson
Ziga Pavlin – Viktor Amnér
Per Johnsson – Jesper Williamsson
Niclas Edman – Joel Backesten

Robin Dahlström – Jacob Berglund – Mikael Ahlén
Janos Vas – Istvan Bartalis – Mattias Nilsson
Carl Gustafsson – Mattias Åkesson – David Åslin
Patrik Kannerling – Johan Linnander – Oscar Holst
Ted Nilsson

***

Fem snabba:

Nyförvärvet: Trevor Koenig i mål. Han ska skapa den stabilitet som laget saknade som hos sina sista utposter under stora delar av fjolåret. Kanadensaren har gott om rutin och kommer att leverera.

Förlusten: Det är tvåvägscentern och motorn Sami Sandell som inte bara skapade massor själv, men som även lyfte sin omgivning och gav Mattias Persson chansen att glänsa. Finländaren lämnar ett enormt tomrum bakom sig på centersidan.

Talangen: HV-lånet Jonas Gunnarsson omtalas som en av Sveriges hetaste målvaktstalanger och har kommit helt rätt nu; han kommer att få lira ett antal matcher från start, och han kommer att ha en kanadensisk veteran som mentor.

Frågetecknet: Handlar egentligen om hela offensiven, men får personifieras av norske power forwarden Robin Dahlström som är en av värvningarna som klubben lagt mest krut på. Frågan är om 23-åringen redan nu är redo att bli en nyckelspelare. Känns tveksamt.

Poängkungen: Det finns ingen given kandidat, men Janos Vas var målbäst i Tingsryd med sina 21 kassar ifjol, och han lär få ännu mer förtroende i Troja eftersom konkurrensen bland potentiella målskyttar känns vekare. Vas är god för 30 poäng, men kan med rätt matchning nå 40.

***

Slutligen…

Vi konstaterar helt enkelt att Troja/Ljungby uppgraderat i mål, har en likvärdig backbesättning och en svagare forwardsbesättning än ifjol. Men om man ska välja mellan försvar och anfall så är försvaret det givna valet, och håller laget bara skapligt tätt så kommer man att erövra en hel del poäng, inte minst på bortaplan.

Det finns ett antal vassa kontringsspelare – som Janos Vas, Mattias Nilsson och Calle Gustafsson inte minst – som kommer att hugga på det som bjuds i efterdyningarna av ett effektivt försvarsspel.

Slutomdömet är dock att just spetsen i offensiven kommer att fälla smålänningarna i längden. Det finns helt enkelt ingen härförare, ingen förstecenter, ingen stjärna som kommer leverera match in och match ut. Troja är en grupp hårt arbetande hockeykrigare som kommer bli jobbiga att möta, men som kommer ha svårt att avgöra de täta och tuffa matcherna.

***

Nedräkning inför säsongen:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 Troja/Ljungby
14 Sundsvall

Ett:

Oskarshamn har drabbats av ett enormt avbräck. Veterancentern – och nye lagpappan – Stefan Öhman har dragit av sin hälsena och missar stora delar av säsongen.

IKO:s nya offensiva centrallinje (Öhman och Evan McGrath) har därmed halverats.

***

Ett:

Idag spikade Modo sin elitserietrupp och där fanns det inte plats för Johan Ryno. Den forne stortalangen gjorde en kanonsäsong i HockeyAllsvenskan med Oskarshamn ifjol och ledde en av seriens bästa formationer med Nicklas Jadeland och Mattias Guter, innan han signade en tryout med Modo.

Jag är förvånad, men ändå inte.

Jag tycker att Johan Ryno är en spelare för elitserien, men å andra sidan förstår jag Modo som vill ha etablerad spetskvalitet. Rätt roll fanns helt enkelt inte för Ryno. Speciellt inte sedan Foppa & Co värvat Rob Schremp.

***

Ett plus ett brukar bli två.

Det kändes som att en dörr ställdes på vid gavel för en Johan Ryno-comeback i Oskarshamn. En vakant centerplats finns – och det är givet att klubben vill ha honom i uppställningen.

Men det finns ett aber:

Johan Ryno är stockholmare och har flickvännen där uppe. Det talar emot en comeback i Småland.

Å andra sidan… frågan är om han har några bättre alternativ just nu?

Vi drar igång med nedräkningen inför säsongen direkt .

Och ja, jag vet att det är tjatigt att år in och år ut placera Sundsvall sist i HockeyAllsvenskan för att sedan varje gång får bita i det sura äpplet och konstatera att laget återigen överträffat förväntningarna och klarar sig kvar.

För två år blev ”De Blå” trea i den negativa kvalserien men klarade sig kvar tack vare Björklövens konkurs. Ifjol sköt Pär Lindholm 4-3 mot Mora med 55 sekunder kvar av den sista matchen och det räddade medelpadingarna undan kvalserien.

Det handlar ofta om små marginaler för Sundsvall. Min känsla är – trots att jag gillar klubbens sunda och ekonomiskt balanserade satsning – att Sundsvall lever på lånad tid. Utan publikunderlag (enda laget med ett snitt på under 1000 personer per match) tror jag att det blir ohållbart i längden.

Om vi ska backa tillbaka till fjolåret så är det bara att konstatera att laget överträffade alla förväntningar med råge. Lagmoralen var fantastisk. Att just agera som ett lag är det som är nyckeln för Pär Djoos mannar, för spelare för spelare är man sämst i HockeyAllsvenskan. Så enkelt är det.

***

Truppen

Målvakter

1 Axel Brage (lån från Linköping), 31 Gustaf Lindvall

Kommentar: Hockeynomaden Axel Brage (det börjar bli jobbigt att räkna hans antal klubbar de senaste åren) tar upp kampen med Gustaf Lindvall om förstaspaden. Lindvall känns som keepern med störst potential och mycket talar för att han tar förstaspaden. Målvaktssidan känns helt okej.

Backar

5 Magnus Svanberg (ny från Almtuna), 8 Johan Eriksson (ny från Mora J20), 9 Eric Moe (lån från Leksand), 13 Denis Bozic (ny från Linköping), 14 Petter Rydén, 21 Niklas Enberg (ny från Troja/Ljungby), 44 Fredric Mannström

Kommentar: Det känns… sådär. Eller rättare sagt ytterst tveksamt. En kille som Eric Moe har enormt med ishockey i sig, men kom snett in i säsongen med Leksand ifjol och hittade aldrig tillbaka till formen från Timråtiden. Han har potential att bli lagets välbehövlige försteback. Hittar Niklas Enberg – som gick skadad i princip hela förra säsongen i Troja – och Fredric Mannström – som nu har fått ordentlig försäsongsträning efter sin lårbensskada – tillbaka till sitt ”gamla” spel så ser allt betydligt ljusare ut. Bakom ovan nämnda trio är det tunt.

Forwards

2 Joakim Mattsson, 4 Christoffer Persson (try-out från Brynäs J20), 10 Adam Pettersson (lån från Skellefteå), 11 Aatu Hämäläinen (ny från Hokki), 12 Gustaf Thorell, 17 Mattias Wennerberg (ny från Cortina), 18 Niklas Zetterström, 19 Henrik Lundberg (try-out från Skellefteå J20), 20 Christopher Thörn, 23 Adam Rundqvist (ny från Borås), 26 Tobias Lindström (ny från Lörenskog), 41 Pär Lindholm (lån från Skellefteå), 46 Oscar Johansson, Jeremy Boyce-Rotevall (lån från Timrå)

Kommentar: Forwardsbesättningen ser betydligt spetsigare ut än ifjol. Målskyttarna Gustaf Thorell och Oscar Johansson (nyutnämnd lagkapten) breakade ifjol med elva respektive 18 baljor. Lägg till nytillskotten Mattias Wennerberg, Aatu Hämäläinen och Tobias Lindström så finns det i alla fall viss offensiv kapacitet. Att följa talangen Jeremy Boyce-Rotevall, som mig veterligan fortsatt är tänkt att starta upp säsongen i Sundsvall, blir också intressant. Kontentan är att det finns betydligt mer spets i år än ifjol.

Preliminär laguppställning

Gustaf Lindvall (Axel Brage)

Eric Moe – Dennis Bozic
Niklas Enberg – Fredric Mannström
Magnus Svanberg – Petter Rydén
Johan Eriksson

Mattias Wennerberg – Tobias Lindström – Aatu Hämäläinen
Oscar Johansson – Joakim Mattsson – Niklas Zetterström
Christopher Thörn – Adam Rundqvist – Gustaf Thorell
Jeremy Boyce-Rotevall – Pär Lindholm – Adam Pettersson

***

Fem snabba:

Nyförvärvet: Helt klart Eric Moe om han glömmer fjolåret i Leksand och inte börjar överarbeta för att bevisa sin kompetens. Jag är ett fan av Moe och s k a vara försvarsnestorn här.

Förlusten: Visst kommer Marcus Högströms konstruktiva backspel och Daniel Olssons ledaregenskaper att saknas, men man ska inte underskatta grovjobbaren Jörgen Nordlöf som stod för Sundsvalls sätt att spela: laget framför jaget och alltid 100 % stenhårt arbete utan att ge upp innan slutsignalen ljuder.

Talangen: Givetvis Jeremy Boyce-Rotevall. Sundsvall må har bättre spets än ifjol, men skriker ändå efter killar som kan leverera poäng och JBR (okej om vi kallar honom så framöver?) kan bli den där extra kryddan man behöver.

Frågetecknet: Det är flera, men det handlar kanske framförallt om Niklas Enberg. Fjolårets Trojaback fick någon form av svullnad på skelettet (?) och fick vintern förstörd. Norrlänningen har elitseriepotential, och hittar han sin forna form har Sundsvall en kanonback.

Poängkungen: Sett till förväntningarna ska det bli finske nyförvärvet Aatu Hämäläinen. Den lille och lätte forwarden har en hel del att bevisa sett till försäsongen, men det sägs att det finns en del hockeykunnande här.

***

Slutligen…

Sundsvall får leva med att slå ur underläge igen. Inget nytt för klubben och inget som jag tror att man har något emot heller. Precis som ifjol så vänder man säkerligen det till något positivt där man knyter näven i fickan och ger sig fanken på att man ska bevisa att expertisen har fel.

Även om några rutinerade pjäser – Jörgen Nordlöf, Daniel Olsson, Mikael Simons – inte är kvar så tycker jag att laget är bättre i år. Mer balanserat. Trots det så tycker jag att ”De Blå” har gjort en kanonsäsong om kvalserien undviks. Så tuff är konkurrensen.

***

Nedräkning inför säsongen:

1
2
3
4
5
&
7
8
9
10
11
12
13
14 Sundsvall

Mina damer och herrar (och framförallt HockeyAllsvenska nörd-fränder): Det är dags att slå upp bloggportarna inför den annalkande säsongen (jo, i försäsongens elfte timme, jag vet, men bättre sent än aldrig). 

Ni som hängde med ifjol vet vad som väntar: Rent och skärt HockeyAllsvenskt nörderi.

Jag vet inte bäst eller har bäst koll, men jag gillar att gräva ner mig i detaljer, så det kommer bli en hel del av den varan. Surr, kommentarer, tankar och en del annat i en salig blandning.

***

Min korta spontana reaktion inför säsongen (som jag som brukligt har skyhöga förväntningar på) är att vi i år till skillnad från ifjol har en tillströmmande skara etablerade stjärnor, ett givet favoritlag och (vad det verkar) ett mer sammanhållande spelschema. Idel positiva nyheter alltså.

***

Tanken var att precis som ifjol inledda med att räkna ner lagen inför seriestart. Eftersom det här kom igång liiite för sent så blir det mer än ett lag per dag som avverkas. Nedräkningen startar omgående.

***

Jag hade också tänkt lyssna en del på er där ute. Frågan är vad ni vill ha och inte ha i den här bloggen. Har ni några tankar där så är det bara att spotta ut dem i kommenteringsfältet. Jag förvaltar en del, förkastar en del.

***

Så: välkomna till en ny hockeysäsong!

Jag säger som Tomas Ros: ”Det är över nu”.

Den HockeyAllsvenska säsongen är över, så efter x antal inlägg och x antal tecken (jag vågar inte räkna hur många) så bommar jag igen här.

Jag tackar alla som följt med under vintern och som berikat säsongen, både ni som hållit med mig, och ni som inte gjort det.

HockeyAllsvenskt nörderi är ju det bästa som finns. Tycker jag i alla fall.

Jag har lärt mig en jäkla massa (både blivit helgonförklarad och idiotförklarad, men det hör väl till) och förhoppningsvis har det väl levererats någon form av underhållning härifrån då och då, eftersom jag vet att det finns en skara läsare som brukar följa med, inte minst i kommenteringsfältet.

Njut nu av underhållningen i kvalserien (om den nu kan bli så mycket bättre än Marcus Weinstocks magnifika kopia av Peter Forsbergs World Cup-mål mot Finland 1996) och dröm sedan vidare under den ständigt intressanta Silly Season. Aftonbladets eminenta bloggare och skribenter lär säkert underhålla er på de fronterna under hela våren och sommaren!

Återigen, tack för en trevlig vinter!

Givetvis blir det en obligatorisk tippning inför kvalseriestarterna.

***

Kvalserien till elitserien.

Och nej, jag tänker inte tippa att både Modo och SSK klarar det här.

1. Modo
Allt annat vore ju ett monumentalt fiasko för den klassiska plantskolan, men jag misstänker att många i ”Foppa”-land just nu darrar ganska ordentligt med tanke på de ovissa veckor som väntar. Sett till trupp, och framförallt spetskompetens, så ska ju Modo leka hem det här, men papper och verklighet är sällan samma sak. Bara det faktum att killar som Robert Rosén och Jacob Blomqvist, två av fjolårets dominanter i HockeyAllsvenskan, lever i en undanskymd tillvaro, skvallar om kapaciteten. Nåväl, jag tror att Modo grejar det här, mest för att laget innehåller kompetens som kan avgöra jämna och täta matcher, och det kommer bli gott om varan i den här kvalserien. Då kan man leva med Tuomas Tarkki, som av det jag sett kastat in en del puckar i vinter, i mål också.

2. Växjö
Av vissa kanske sett som en skräll, och det kanske det är. Om vi blickar tillbaka mot förra sommaren, då klubben tappat Viktor Fasth, Josh MacNevin och Robert Rosén – i mångt och mycket lagets ryggrad vad gällande spetskompetens – så måste man imponeras över att sportchefen Henrik Evertsson återigen lyckats bygga ett lag för toppen. Det som talar för Växjö är den offensiva spetsen, power play-spelet och målisen Oscar Ahlsenfelt som varit strålande, speciellt under den andra halvan av säsongen. Tappen av Tim Heed och Blaz Gregorc svider givetvis, men Växjö spelar mycket sarg ut i backspelet, och det har man killar som klarar ändå.

3. Rögle
Det här laget kommer att bli en obehaglig överraskning i kvalserien. För alla lag. Jag skulle faktiskt inte bli förvånad om man kniper andraplatsen på Växjös bekostnad heller. Anledningen? Jonas Fransson. Bandyklubben går in i kvalet med den absolut hetaste målvakten, och det får aldrig underskattas. Det är få spetsspelare, förutom ”Frasse”, som sticker ut, men lagbygget är homogent, och det faktum att spelare som Vic Bartley och Ted Brithén, för att nämna två lysande exempel, har brant stigande utvecklingskurvor visar också att det finns mer att ta av. Det finns få tvivel defensivt, några fler offensivt. En viktig nyckel är att genombrottsmannen Christopher Liljewall hittar tillbaka efter sina skadeproblem.

4. Södertälje
Egentligen det lag som jag har minst koll på, men av det jag sett och av det jag vet så känns det… sådär. Må hända att laget är vana vid att spela kvalseriehockey och säkerligen haft det här kvalet i bakhuvudet under en lång tid, men hur många gånger ska man orka hålla sig kvar tack vare kvalseriespel? Jag tippar att eran tar slut här och nu. Det här laget känns som ett gäng hockeyarbetare utan spetskompetens. Enda mönsterbrytaren, som jag hittar i alla fall, är Linus Videll – och han är å andra sidan något extra och är också expert på att ösa in poäng i kvalserien. Jag tippar dock att han blir för ensam i år.

5. Mora
Det känns lite jobbigt att trycka ner Mora efter den fantastiska förkvalserien, men det går inte att undgå att Harald Lückners manskap slår ur underläge. Det gjorde man 2004 också – den gången gick det vägen, och va fan… det kan det ju göra den här gången också, även om det inte är så mycket som talar för det. Nyckeln för Mora, som spelat massor av matcher den senaste tiden, är att få en bra start för att orka hålla ångan uppe. Om laget får några motgångar kan luften gå ur laget. Mora kommer ställa till besvär tack vare sin offensiv, men till slut blir det defensiven – sorry, Lasse Johansson – som fäller laget. Jag tippar att Dan Iliakis kommer saknas enormt.

6. Örebro
Sorry Conny Strömberg, men jag har svårt att se Örebro röra till speciellt mycket i den här grytan, om jag ska vara ärlig. Just nu känns det som att man inte vet vem som är förestemålvakt och försvaret känns ganska orörligt – Ryan Gunderson undantagen – nu när tempot kommer höjas. En av lagets nycklar är att använda humöret på rätt sätt. Det finns ett antal lirare, som Conny, Stefan Warg och Marcus Jonasén, som kan tända till på alla cylindrar i olika situationer, vilket kan vara både positivt och negativt – men lyckas man ta fram den energin på rätt sätt kan det bli bra. Gör man det på fel sätt… då kommer man få se elitserietåget gå från fel sida glaset på utvisningsbåset. Örebro har gjort en kanonsäsong, men här tar det stopp.

***

Kvalserien till HockeyAllsvenskan (som jag har mindre koll på).

1. Troja/Ljungby
Med tanke på lagets spel i slutet av HockeyAllsvenskan så är man givna favoriter. Målisen Tommi Satosaari har bjudit på stabilitet, PJ Atherton på försvarskompetens och framåt har man några spetsspelare av kanonklass i Mattias Persson och Sami Sandell. Visst fasen ska man klara detta.

2. Tingsryd
Det vimlar av rutin och komptens i truppen, men lagets förmåga att vika ner sig i viktiga matcher under säsongen (vi har sett det mot både Sundsvall och Troja) måste vara oroande ur Taif-ögon. Känslan är dock att Jocke Fagervall håller på att få ordning på det här spretiga gänget, men nyckeln ligger främst i att våga spela ut, och inte vika ner sig. Kort sagt: Viljan att vinna måste övervinna rädslan för att förlora.

3. Vita Hästen
Vita Hästen känns utan tvekan som den främsta utmanaren till en HockeyAllsvensk plats, om än inte i samma dignitet som Örebro och Tingsryd de senaste åren. Man har i alla fall en lysande keeper i Alexander Bergh, killen som försökte rädda kvar Nybro för några säsonger sedan, samt några riktigt tunga pjäser i Johan Bülow och Johan Alcén som vet vad allsvenskt spel innebär.

4. Karlskrona
Publiklaget Karlskrona fortsätter att snabbt klättra mot toppen. Och visst har man chansen att kliva upp redan nu, speciellt om keepern Timo Leinonen fortsätter att leverera mellan stolparna. I övrigt har man en trio transatlanter som får lita till i mångt och mycket – men ärligt talat vet jag för lite om lagbygget för att ge det en rättvis bedömning.

5. Asplöven
Tanken på Asplöven i HockeyAllsvenskan – och den resedebatt som skulle uppstå – kittlar, men jag tror, som det varit tidigare år, att resandet kommer att knäcka Haparandalaget. Veteranen Jonathan Hedström och amerikanske poängsprutan Eric Przepiorka bidrar med offensiv spets, men det räcker inte.

6. Huddinge
På något sätt är det imponerande hur Huddinge utan några egentliga resurser hela tiden lyckas bita tillbaka och vara ett lag att räkna med. Flera inslag från senaste HockeyAllsvenska upplagan av laget finns kvar i truppen, men det känns ändå ganska tunt, om man ska vara ärlig.

Vill ni läsa en vettigare genomgång av den här serien så hänvisar jag till Micke Mjörnberg. Han har järnkoll på division ett-gängen.