Ishockeyn 2010 handlar inte om kontinuitet.

Det handlar istället om en intensiv och ibland hänsynslös agentverksamt och en spelarkarusell som snurrar snabbare och snabbare, både vad gällande ombyten och löner.

Tiden då spelare var trogen en klubb under en längre tid är liksom förbi. Därmed inte sagt att det inte finns undantag, och vi har några i HockeyAllsvenskan. 

Jag kom att tänka på saken efter att ha surrat med Tobias Thermell om den kärngrupp som finns i Bofors samt det faktum att Henrik Löwdahl signade ett nytt treårskontrakt med Örebro igår.

Bofors har ju faktiskt en hel grupp med lojala spelare, förutom Thermell så är ju Micael Andersson, Christian Carlsson och Kristoffer Näslund inventarier i den där klubben. En kärna som står upp för laget i både framgång och motgång. Inget lag i serien kan matcha Bofors kontinuitet i kärngruppen.

Men visst finns det många ”kärnspelare” i HockeyAllsvenskan. Eller många och många… en ansenlig del i alla fall, för att vara verklighetens 2010.

***

Jag har rotat lite, och följande supertrotjänare har jag hittat (som spelat i sin klubb hela karriären, även om någon lite avstickare godkänns). Sedan kan man inte vara 25 år och precis i början av sin karriär heller… då har den där trotjänarstatusen inte uppfyllts.

Supertrotjänarna i HockeyAllsvenskan:

Almtuna: Ingen

Bofors: Micael Andersson och Christian Carlsson har aldrig spelat i någon annan klubb. ”Cribbe” är meste Boforsspelare och även den som, enligt swehockey, gjort flest matcher i HockeyAllsvenskan. Tobbe Thermell har en avstickare till Norge och Kristoffer Näslund är från Östersund, men deras megalånga karriärer i Karlskoga är imponerande.

Borås: Ingen

Leksand: Född i Norrköping, men Jesper Ollas är, även om han bara är 26 år, intimt förknippad med Leksand och har varit klubben trogen trots att han – kan man tänka – har haft elitserieanbud. Har en säsong i Arboga, men då var han utlånad.

Malmö: Calle Söderberg, givetvis. Skulle över i Nordamerika och testa men kom snabbt hem igen. Har givetvis elitseriepotential, men har bara spelat för Malmö. Och frågan är om 25-åringen någonsin kommer byta klubb?

Mora: Håkan Bogg har två säsonger utanför Mora på sitt CV, i övrigt har 35-åringen varit moderklubben trogen i division ett, HockeyAllsvenskan och Elitserien. Inne på sin 16:e säsong i a-laget.

Oskarshamn: Visst är han Västerviksson och har spelat i Västervik, men då är man nästan Oskarshamnare. Alexander Johansson kom till klubben 1999 och har varit kvar sedan dess. ”Acke” är synonymt med IKO.

Rögle: Visst blev det två säsonger i Brynäs i mitten av millenniet, men Jakob Johansson är Rögle rakt igenom. 31-åringen har, förutom Gävleavstickaren, alltid spelat i Rögle.

Sundsvall: Ingen, men ett hedersomnämnande till grovjobbaren Jörgen Nordlöf som varit i klubben sedan 2002 och numera är intimt förknippad med klubben.

Tingsryd: Olof Einarsson hänger med än. 33-åringen har, förutom en avstickare till Halmstad och Växjö, varit moderklubben Taif trogen genom hela karriären.

Troja/Ljungby: Daniel Håkansson, givetvis. 36-åringen har bara spelat i Troja i hela karriären. Troja är förresten generellt sett duktiga på att satsa eget, spelare som Daniel ”Trucken” Karlsson och Patrik Kannerling, som har lite rutin att falla tillbaka på, är sprungna ur ungdomsverksamheten, liksom flera av de unga spelarna i truppen.

Västerås: Marcus Söderkvist, som stannde kvar i klubben efter konkursen 2000. ”Slangen”, som genom åren spelat back, center och forward, har bara spelat för VIK i karriären, även om han är född i Nittorp.

Växjö: Ingen, men backen Jeremias Augustin, 24, kan bli en – han har lirat hela karriären i moderklubben.

Örebro: Henrik Löwdahl som är född i Örebro och har spelat i staden i hela karriären. Med ett färskt treårskontrakt så lär ju inte 29-åringen försvinna heller. Veteranen Jonas ”Alma” Almqvist ska också ha ett hedersomnämndnade… Örebrosonen har spelat majoriteten av karriären i hemmaklubben.

Ni som har koll – vad finns det för gamla trotjänare, ej längre aktiva? Jag måste erkänna att jag har dålig koll på alla gamla klubbhjältar.

***

Tobbe Thermell, Bofors, sade så här till mig:

– Det är många lag som försöker värva ihop ett lag och göra e n bra säsong, men lyckas man då så blir man av med massa spelare. Se på Almtuna i år till exempel. Har du spelare som varit kvar längre så försvinner de inte heller, det kan vara bra att ha en stomme med äldre spelare som är brända för Elitserien.

Ligger mycket i det där.

***

En helt annan sak, med tanke på alla bortförklaringar av förluster som görs med argumentet att är bara match nummer fem av 52.

– Det är bara skitsnack och klyschor. Det spelar absolut ingen roll vilken omgång det är. Omgång 1, 4, 39 eller 52 är helt betydelselöst. Vi är hockeyspelare och vår uppgift är att vinna, inte att hitta bortförklaringar, sade Växjökaptenen Erik Josefsson till smp.se.

Tack för det.

***

Har inte kommenterat att Mattias Beck är på väg till Mora.

Låter intressant, och även om laget redan är överbefolkat av den spelartypen (tänker på Daniel Viksten, Mikael Zettergren och Jens Jakobs) så kan Beck säkert bidra med inte minst rutin och stabilitet.

Är det något bergochdalbane-laget Mora, som visat sig omöjliga att analysera, behöver så är det just stadga.

Det finns en spelare som känner en abnorm lättnad ikväll.

Andrée Brendheden, givetvis. 

Alexander Johansson kom igång först och har väl varit bra hela säsongen, sedan hackade Jakob Johansson igång förra veckan och nu lossnade det även för Andrée Brendheden – och därmed har Rögle fått igång ett ytterst vasst anfallsvapen. En kedja som kan bli oerhört giftig framledes. 

Brendheden skickade kliniskt in 1-0-pucken mot Troja och följde upp det med den matchvinnande 3-2-pucken som först bokfördes som ett Alexander Johansson-mål, men som sedan korrigerades. Dubbla fullträffar för lagkaptenen alltså. 

Andrée är en vältalig, öppen och härlig kille att snacka med, och även om han har verkat avslappnad på ytan tidigare, så tror jag han varit tyngd av att inte få ut sitt spel på isen (till viss del också påverkad av sina fotproblem). Det här var lite proppen ur, en oerhörd lättnad. 

Nu tippar jag att skarpskytten kommer komma igång på allvar. 

***

Brendheden bröt en negativ måltrend, kvällen i övrigt handlade mest om trender som höll i sig:

– Tingsryd och Troja sjunker djupare ner i bottenträsket efter att ha inkasserat sina sjunde raka nederlag. Spelarförstärkningar är på väg, men räcker det?

– Leksand vinner inte i Malmö. Åtta år sen var det visst sist som Leksand vann nere i Percy Nilsson-land. Fast man gjorde en riktigt bra match i Malmö Arena tycker jag. 

– Oskarshamn plockar poäng. Visst, bara tre pinnar på två matcher nu, men ändå poäng i sju raka matcher. 

– Michal Zajkowski vaktade Örebros mål. Jodå, han är den ende målvakten som startat alla matcher för sitt lag och stått samtliga minuter. Och vem ska klaga? Vinst mot Växjö med klara siffrorna 4-1 och återvunnen serieledning – mycket tack vare just ”Zacke”. 

***

Jag har redan kommenterat Troja en hel del. Sju raka förluster är inte bra alls, men laget har i alla fall tagit två poäng under den perioden. 

Tingsryd har också sju raka förluster… men har inte tagit en enda poäng under den perioden. 

Idag mot Bofors är det Simon Stark (för tredje matchen i rad!) och Fredrik Hansson som gör målen. Inget ont om de grabbarna, de ska också stöta in sina puckar, men det finns spelare som är helt osynliga i protokollen. 

Och då tänker jag inte på Jari Kauppila och Teemu Elomo (men visst fanken ska de kombinera in mer än ett mål var efter elva matcher?) utan kanadensaren Matt Davidson. 

33-åringen sprutade in poäng i division ett och Kvalserien ifjol, nämndes som en av anledningarna till att klubben faktiskt tog sig till HockeyAllsvenskan och hans meriter är det inte många i serien som kan mäta sig med: han har trots allt över 50 NHL-matcher bakom sig. 

Visst är han en allroundforward som uppskattas för sitt slit över hela banan, men efter fyra poäng på de tre första omgångarna är han nu poänglös i åtta raka matcher. 

Det där är en kille som tränaren Mikael Tisell verkligen måste få igång offensivt. 

Laget har nu Almtuna borta och sedan Örebro och Växjö hemma. Något radikalt måste hända för att förlustraden inte ska utökas ytterligare. 

Oj.

Vilken knall: Finske center-esset Eetu Qvist till Bofors.

Okej, han var medioker under fjolåret i Björklöven, men laget var långa stunder helt under isen. Jag minns iställer Eetu för hans magiska handleder under de två säsongerna i Oskarshamn där han också levererade två 30+ säsonger var gällande assist.

Fy fasen vilken fullträff av sportchefen Stefan Bengtzén (som jag förutsätter har kollat upp finländarens fysiska status).

Nu kan man äntligen skapa en andrakedja värd namnet då Qvist kan vara motor och passningsserverare. Eftersom Micke Lidhammar och Daniel Wessner verkar vara i uppåtgående formmässigt, så kan Qvist bli den sista katalysatorn som gör att den duon exploderar.

Lidhammar – Qvist – Wessner.

Helt okej.

Det dröjde ju inte länge innan jag hasplat ur mig Trojas backbehov – vilket inte är någon överraskning för någon – innan smålänningarna levererade nyheten att man testar amerikanske centern Adam Miller i fyra matcher.

Med tanke på lagets defensiva problem låter det idiotiskt att testa en center, men allt är kanske inte vad det ser ut som.

1) Klubben behöver förstärkning på alla positioner, så Miller-testet är inte fel, men troligast ett resultat av att Ässät mer eller mindre lånat ut honom gratis i förhoppningen om att i längden bli av med honom. Givetvis nappade Troja på det erbjudandet, allt annat vore dumt med tanke på klubbens situation. Så tror jag det ligger till i alla fall.

2) Troja har skadeproblem… Johan Linnander är borta till jul, minst, vad jag vet, och Patrik Kannerling har också varit indisponibel. Miller är om inget annat en billig korttidsvikarie.

3) Som nämndes igår, Troja saknar den tunga centertrio man tappade till i år vilket också har speglat sig i defensiven. Där kan Miller, om han är rätt centertyp, bli oerhört viktig defensivt.

4) Jag tror också att Troja-Jerry fortfarande blickar på backmarknaden i förhoppning om att antingen hitta ett långtidslån eller en hyfsat billig värvning. Visst hoppas man på en jackpot i Joakim Arnmark – och vem vet, 19-åringar har överraskat förr, men visst borde klubben, likt Mora, försöka skramla fram något meriterat att täta upp med. Det tror jag också att man jobbar med, även om man inte erkänner det.

***

Och för er som inte hängt med i gårdagens och dagens transfernyheter:

Västerås lånar Kim Lennhammer av Djurgården igen.

Almtuna lånar in Joakim Nordström, AIK, eftersom man har massor av forwardsskador.

Och igår lånade Troja alltså backen Joakim Arnmark av Modo.

Troja/Ljungby tippades av många, inklusive mig själv, att husera i botten av HockeyAllsvenskan i år och så har det också blivit, hittills.

Och om jag ska vara ärlig så ser jag ingen ljusning.

Även om offensiven knappast varit glimrande, så är det defensiven som varit den stora bristande faktorn. Laget släpper in flest mål i serien (4,6 per match), har seriens sämsta box play (73,6 %) och har seriens sämsta målvaktsspel (Sebastian Idoff och Petter Sandström räddar 87,2 % av skotten).

Det där håller inte.

Backbesättningen är så gott som intakt från ifjol (saknas Marcus Götz så mycket?), men man har ingen Christoffer Bengtsberg mellan stolparna. ”Bengan” må ha fått lite kritik för att inte kunna mura igen totalt, men visst var han en bra puckmotare – en klass vassare än inventariet Petter Sandström och unge Sebastian Idoff. Med Idoff KAN mura igen, det har han visat i Borås. Men han behöver backstöttning, som jag ser det.

Sportchefen Jerry Andersson hävdar att spelarbudgeten är förbrukad men det måste in minst en back i truppen för att den här säsongen inte ska skjutas i sank redan i november.

Sedan så ska givetvis inte backbesättningen lastas för alla insläppta mål, forwards har stor del och här saknar nog klubben centertrion Pär Edblom, Alexander Johansson och Ron Pasco som gjorde ett hästjobb ifjol när laget lyfte sig från en usel start.

Idag lånade klubben in backen Joakim Arnmark från Modos juniorlag, men han är inte svaret på Ljungbylagets ihåliga defensiv.

Nej, en defensiv veteran – helst två – måste in i lagbygget för att reda upp det läckande försvaret. Och det måste ske väldigt snart.

***

Troja offensivt?

Energiska trion Mattias Nilsson, Mikael Ahlén och Mattias Åkesson har imponerat stort på mig – tre bålgetingar som alltid går för fullt. Sami Sandell är också en förstecenter värd namnet och Mattias Persson en irrationell offensiv forward för en förstakedja – men sedan tunnas det ut oroväckande kvickt.

Daniel Håkansson hittar inte formen, Ossi Pellinen har inte blivit något stjärnförvärv, Sebastian Ellerstad har problem med acklimatiseringen till HockeyAllsvenskan (och nu är han på väg bort) och Andreas Sundin hittar inte måltagen från glansdagarna i Bofors.

Spets finns – men inte bredd.

Mr Troja, Daniel Håkansson bara måste komma igång.

***

Kort: Att Sebastian Ellerstad kommer att lämna Troja snart känns givet. Blir den lön han frigör det som skapar utrymme för en ny back? Det tror jag.

***

Transfernytt, så här en spelledig tisdag:

Förutom att Modo lånar ut Joakim Arnmark till Troja så lånar man också ut Eddie Larsson till Sundsvall. Larsson lirade i klubben ifjol i fem matcher och har också gjort tre matcher i Västerås i år.

***

Sex matcher imorgon, här kommer tippningen:

Malmö – Leksand X
Bofors – Tingsryd 1
Sundsvall – Oskarshamn 2
Rögle – Troja-Ljungby 1
Örebro – Växjö X
Västerås – Almtuna X

Många heta möten. Rivalmötet i Malmö Arena tippar jag kryss, liksom toppmötet i Örebro och Aros-derbyt i Västerås. Jag tror Tingsryds förlustsvit fortsätter borta mot Bofors som jag tror är på gång, och Rögle och Oskarshamn motsvarar favoritskapet i sina fighter.

***

Och ni glömmer väl inte S24:s nya Facebook-sida? Nu trycker vi upp medlemsantalet en aning. Kom igen.

Så här under svängningarnas kväll (både Mora och Oskarshamn svarade för imponerande tillbakastudsar) så väljer jag att lyfta fram Oskarshamns Jim Nordh som dagen till ära prickade in sitt första mål i HockeyAllsvenskan. 

***

Den här Jim Nordh har en speciell historia. 

Någon som kan det här får gärna gå in och komplettera, men i korta drag så är det så här:

2008/09 spelade Jim Nordh division två-ishockey med Vimmerby. Och jag tror det var så att han började spela ishockey väldigt sent också.

Oskarshamn fick, enligt uppgift, upp ögonen för den 192 cm långe och 87 kg tunge högerskytten tack vare berömde Detroit Red Wings-scouten Håkan Andersson som liknade Nordh vid en viss Johan Franzén – en kille med potential, men en diamant som behöver slipas. 

När han signade ett provkontrakt med Oskarshamn hade han aldrig gjort en riktig sommarträning sades det. Men riktig träning skulle den här diamanten slipas till ordentligt. Till slut fick han också ett tvåårskontrakt, trots att en axelskada förstört försäsongen.

Det där med försäsongsskador har förresten förföljt 23-åringen – i år hade han tydligen problem med skavsår på fötterna. 

Nu kan vi ju knappast påstå att fjolåret blev en succé för Nordh. Han spelade 21 poänglösa matcher och blev sedan utlånad till Tommy Salos Kungälv där han gjorde finfina tio poäng på nio matcher. 

Och i år har han fått beröm för sitt slit i fjärdekedjan – och idag kom alltså första HockeyAllsvenska målet. Det är onekligen en udda väg mot toppen, men nu känns det som han är där, Jim Nordh – eller Johan Franzén-light, om man så vill. 

Någon har också jämfört Vimmerby-produkten med Johan Ryno. 

***

Jag frågade faktiskt Lasse Ivarsson om just Nordh inför säsongen. 

– Han är intressant, man ser att han har något, sade Lasse då och har också gett Nordh förtroende att spela. 

***

Om vi ska säga något om kvällens matcher i övrigt, så kan man ju konstatera att Almtuna hittat en matchvinnare i Mark Hurtubise. Han är där det händer. Typ som Johan Ryno, som tydligen gjorde två nya kalasmål i Uppsala – han har verkligen hittat tillbaka till sitt gamla fina jag från förra IKO-sejouren. 

Malmö spelade propagandahockey i den första perioden mot Mora – främst tack vare kedjan med Morten Green, Jan Urbas och Robin Alvarez – men sedan rasade allt i andra perioden. Visst var det Malmö som gick ner sig snarare än att Mora höjde sig, även om det var en kombination. Mora förtjänade en pinne efter upphämtningen – och skoj att se att Niklas Fogström äntligen fick näta och att Henrik Eriksson utvecklats till en powerforward av klass. 

***

Örebro förlängde med amerikanske backen Ryan Gunderson idag. Snacka om skillnad mot ifjol då transatlanterna misslyckades allihopa – nu träffade man lika rätt med Gunderson som Gunderson träffar rätt i power play. 

Återstår att se om Tingsryds nysignade transatlant Harlan Pratt är lika bra.

En del lag spelade en match förra veckan, andra tre matcher, men här kommer i alla fall…

***

… veckans lag:

Målvakt: Jonas Fransson, Rögle
Först nollade han gamla laget Leksand hemma i Lindab Arena, sedan ledde han med flera matchavgörande räddningar Rögle till en 4-2-seger mot Tingsryd. ”Frazze” har tagit över förstaspaden och spelar både stabilt och spektakulärt bra.

Back: Patrik Nevalainen, Malmö
Visst, det finns mer att ta av, men Nevalainen är på rätt väg och stötte vackert in 3-1-målet – plus hade en assist – när Malmö vann mot Örebro.

Back: Marcus Högström, Sundsvall
Två mål – inklusive matchavgörandet på övertid – och en assist när Sundsvall gjorde en praktvändning mot Troja. Det räcker för en plats i veckans lag.

Forward: Jakob Johansson, Rögle
Islossning och de två första baljorna kom mot Leksand. Totalt fem poäng på två Röglesegrar i veckan. Veteranen har vaknat.

Forward: Jens Karlsson, Borås
Borås vinner – tack vare rivjärnet ”Jensa”. Avgjorde på straffar mot Västerås och levererade hela fyra assist när Sundsvall krossades med 7-0.

Forward: Johan Sjödell-Wiklander, Örebro
Glödhet, trots att laget börjat förlora. Två assist mot Malmö och ett mål mot Leksand – plus mycket bra spel.

***

… och här är laget som i veckan upplevde en islossning efter en trög säsongsstart:

Målvakt: Pontus Hansson, Borås
Två nollor och en vunnen straffseger – snacka om lyckad målvaktsvecka för Hansson som varken briljerat eller fått hjälp av försvaret i säsongsinledningen.

Back: Alexander Edström, Troja
Noll mål ifjol och petad i början av den här säsongen. Men har fått börja lira i och med Niklas Enbergs frånvaro och tackade med att smälla in en strut mot Västerås.

Back: Patrik Eklund, Mora
Haft det jobbigt i inledningen av säsongen, liksom de flesta backarna i Mora, men fick i alla fall trycka in ett mål i 7-2-segern mot Almtuna. Ifjol blev det noll mål på hela säsongen.

Forward: Daniel Wessner, Bofors
Har höga krav på sig men har startat säsongen uselt. Hemmamötet mot Mora gav dock indikationer på att uppvaknandet kan vara i antågande – ett mål, en assist och okej spel.

Forward: Jari Kauppila, Tingsryd
Svindyr stjärnvärvning som var mållös tills det förlösande målet äntligen kom mot Rögle. Var det fullträffen som får det att lossna för veteranen?

Forward: Jakob Johansson, Rögle
Visst platsar ”Jacke” här också. Spel- och poängmässig islossning i veckan efter en minst sagt slow start på säsongen.

… och vi nämner också Tim Bränholm. Boråsforwarden gjorde comeback efter hjärnskakning mot Västerås och gick då in och sköt två mål – hans första poäng i år.

***

En ytterligare kort reflektion angående Sundsvall som under helgens road trip straffbesegrade topplaget Växjö för att sedan bli förnedrade av bottenlaget Borås. Var finns logiken? Den finns i den hyfsat orutinerade truppen. Sundsvall har öppnat säsongen starkt men kommer tyvärr (eller ja, det beror ju på hur man se det) inte att hålla hela vägen ut den här säsongen. Bristiande kontinuitet (det kommer något lån då och då) och för tunn trupp gör att man inte kan leverera över tid, utan får nöja sig med att sprattla till stundtals.

Lagets hopp om ett nytt kontrakt står till målvakten Tim Sandberg (och nyckelbensskadade målvaktskollegan Gustaf Lindvall för den delen, han kan också spika igen). Sandberg är ruggigt bra, även om inte ens han hade kunnat hindra raset mot Borås.

***

Nu laddar vi för kvällen.

Ett formstarkt Malmö mot ett Mora som kollapsade mot Bofors senast. Det känns logiskt att tippa en Malmöseger – och det lär det bli också. Malmö känns hetare i alla delar just nu – från målvakt till siste toppforward.

Ett Andreas Valdix-förstärkt och Tobias Holm-försvagat Oskarshamn gästar Almtuna som förlorade mot Mora med 7-2 senast. Jag har tippat emot Oskarshamn för många gånger nu, så jag tror de vinner igen. Andreas Valdix gör minst ett mål i comebacken.

Idag sitter jag i Borås Ishall och har sett ett Borås som inför matchen hade urusel statistik i både box play och power play inför mötet mot Sundsvall.

Vikten av special teams ska inte underskattas, och något av det måste fungera för att man ska kunna hävda sig i en serie.

Nu lossnade både och mot Sundsvall.

Linus Fagemo tryckte in två power play-mål trots att Sundsvall bara drog på sig tre utvisningar. Laget fick inte spela så mycket med en man mer på banan alltså, men när man väl gjorde det så var man effektiva.

I box play var man fenomenala, såväl offensivt som defensivt. Borås skapade mer chanser i box play än vad Sundsvall gjorde i power play – då var Sundsvall ändå sexa i power play-statistiken inför matchen – och sköt också två mål i den spelformen (plus en stolpträff och ett friläge). Borås har gjort fem mål med en man mindre på elva matcher – det är anmärkningsvärt bra.

Magnus Isaksson var lite av kungen i den spelformen. Kvick som attan. Och fräck.

Special teams måste fungera, och nu verkar det som att Borås börjar få ordning på just de aspekterna. Jag tippade laget som sjua i sammandraget. Åtta poäng av nio möjliga på sistone (okej, Bofors och Sundsvall hemma ska man bara vinna) och jag tror klättringen uppåt har börjat.

***

I Sundsvall vaktade Modomålvakten Nicklas Dahlberg målburen iförd fingerskadade Tim Sandbergs tröja och gjorde – de sju insläppta målen till trots – en godkänd insats i den kompakta Boråspressen.

”Pumba” hade bland annat en magisk räddning på ett Oscar Andersson-skott.

I övrigt släppte han visserligen en del returer, men överlag var han stabil och räddade ett tyngre nederlag.

– Han fick ingen hjälp, konstaterade Pär Djoos efteråt.

***

Jens Karlsson rev ner flest applåder i Borås Ishall och rivjärnet gjorde en ny kanonmatch med fyra assist. Det var ju han som avgjorde på straffar senast mot Västerås. Han driver laget. En karaktärspelare som Frölunda aldrig skulle släppt.

***

Det var målvaktsurr i spelargången efter matchen. Frölundakeepern Joakim Lundström – ifjol i Sundsvall, i år har han gjort en match på lån i Borås – snackade bland annat med Nicklas Dahlberg. De två utgjorde ju, för den som minns, en vass målvaktsduo i Sundsvall för några år sedan.

***

Jag frågade Magnus Isaksson – som tillbringat sin hockeytid i Luleå och Björklöven – hur han trivdes i sydliga Borås.

– Jodå, men jag kommer nog att sakna snön, sade han.

***

Martin Sandgren i Sundsvall är en riktig retsticka. I första perioden lyckades han få Boråsspelarna irriterade flera gånger om. Och han fullföljer varenda närkamp. Roligt att se. Rent spelmässigt uträttade han dock inte så mycket.

***

Sundsvallsfans: Oscar Johansson fick en smäll i ansiktet i slutet av andra perioden och spelade inte i den sista tredjedelen. Men det ska inte vara någon fara med honom, enligt Pär Djoos.

Okej, några reflektioner kring dagens tre matcher.

***

En match mot Mora var nog precis vad Bofors återvändare Daniel Wessner behövde för att få en tändning den här säsongen.

28-åringen lämnade ju som bekant Bofors för just Mora för några år sedan då locktonerna från Elitserien blev för stora, men det blev aldrig någon succé i Dalarna, snarare tvärtom. Att Wessner, som inlett säsongen minst sagt svagt (av olika anledningar), skulle tända till mot just Mora, var därför hyfsat logiskt – han ville nog ha lite revansch helt enkelt.

Hans 2-1-mål i power play var läckert och resultatet av en fin kombination. Hans sargarbete vid Fredrik Höggrens 3-1 också effektivt. De två sekvenserna satte Bofors i förarsätet och grundlade segern.

Skoj också att Mikael Lidhammar såg fräsch ut, han har ju annars haft en lika miserabel start på säsongen som Wessner. Två snygga assist mot Mora och överlag bra spel bådar gott. Det var nog vad Wessners självförtroende behövde.

Är Bofors då på väg upp ur bottenträsket?

Kanske. Kommer Wessner och Lidhammar igång på allvar har man ett komplement till ständigt levererande Thermell-kedjan. Att Markus Persson är tillbaka i truppen (sportchefen Stefan Bengtzén förnekade en schism), att Peter Messa är borta från skadelistan och att Andro Michel är en talang som håller på att slå igenom är tre viktiga punkter som kan lyfta gänget från Karlskoga.

***

Tingsryds sportchef Anders Gustavsson motiverade värvningen av power forwarden David Fredriksson med att han skulle bana väg för de målskyttar som redan finns i laget, och han fick delvis rätt mot Rögle. Fredriksson parades ihop med Jari Kauppila och finländaren tackade med att skjuta sitt första mål för säsongen.

Nu räckte ju inte det och jag tycker trots allt, efter det jag såg av matchen, att Rögle ändå vann rättvist, även om Tingsryd skapade en hel del chanser.

Skoj för unge Victor Panelin-Borg att få avgöra. Jag har varit imponerad av hans spel i inledningen av säsongen. Snacka om otippad matchvinnare – men avslutet var kliniskt.

Tingsryd har nu sex raka förluster. Men faktum är att man spelar ganska bra… men man får inte in pucken. Mot Rögle hade man en dansande puck på mållinjen som rensades bort av Christoffer Persson i sista stund – det är liksom talande för Tingsryds målproduktion. Man har inte marginalerna på sin sida.

Det känns som att Rögle håller på att bli stabilare och stabilare.

Förresten – Fredrikssons intåg i Tingsryds trupp betydde uttåg och läktaren för Henrik Thegel. Är han på väg bort? Återvänder han till Sundsvall?

***

Och sedan då Enström-mötet i kvällens toppmatch. Storebror Tommy i Leksand överglänste lillebror Thomas i Örebro i brödraduellen, men lagen emellan var det betydligt jämnare.

Det skapades onekligen chanser åt båda hållen. Jesper Ollas brände ett antal kalaslägen för hemmalaget i den sista perioden, Johan Sjödell-Wiklander gjorde detsamma för gästerna. Det var väl ganska typiskt att en riktig sniper skulle avgöra bataljen, och så blev det ju när Jussi Pesonen och Jens Bergenström sprätte in sina straffar medan Örebro brände sina chanser.

Men varför inte Conny Strömberg som straffskytt?

Leksand ser bra ut, men kanske har svalnat lite ändå. Jens Bergenström glänste inte överdrivet mycket. Och visst saknar man Daniel Hermansson. Fast nu mötte man ett riktigt bra motstånd, vilket inte är att förglömma.

Örebro har förlorat tre av de fyra senaste matcherna – håller man på att tappa? Nej, det tycker jag inte. Mot både Malmö och Leksand har man spelat bra, riktigt bra, men inte haft marginalerna på sin sida som man haft tidigare under säsongen (som mot Oskarshamn borta, till exempel). Örebro är i toppen för att stanna.

Patrick Galbraith var bra i hemmakassen… men vad hände vid 2-2-målet? Pucken studsade över honom och rullade via ryggen ner på mållinjen där Johan Adolfsson kunde trycka in kvitteringen. Kanske borde han hållit den pucken, men det var å andra sidan ett bra skott.

***

Jag nämnde för ett tag sedan att det hade varit få straffavgöranden i serien. Idag och igår avgjordes tre av fem matcher på straffar.

***

Borås mot Sundsvall imorgon. Jag tippar att Borås klättring i tabellen kommer att fortsätta.

Jag specialbevakade Växjös transatlanter lite idag.

De gjorde nog en av sina sämre matcher i år. Steve Saviano undantagen. Han var rinkens bäste, i konkurrens med Sundsvallsmålvakten Tim Sandberg.

Dustin Johner slet okej, men var inget speciellt, även om hans straff var läcker. David Lundbohm slarvade en del, men kom till en del bra avslut till slut, som ribbskottet i tredje. Men Josh Soares var under isen, grovt misstag vid Sundsvalls 2-3-mål och i övrigt nonchalant.

Växjös berömda power play var inte heller något att hurra för denna kväll i Växjö Ishall, bland annat på grund av Soares oförmåga att slå rätt passningar.

Men återigen en eloge till Sundsvall som gjorde en kanonmatch. Visst var Växjöpubliken fly förbannade på domaren, men det är han som bestämmer – och resultet var, sett till matchen, inte alls orättvist.

***

Det ska bli fokus transatlanter, ska bara notera några saker från kvällen:

Christoffer Bengtsberg kom in i den tredje perioden mot Sundsvall och spelade bra. Den 28 september lämnade han ju isen med ambulans efter att ha slagit i nacken, nu är han fit for fight igen. Skoj.

Däremot inte lika skoj för Andreas Lindh som fick en rejäl smäll i huvudet i Västerås. Hoppas den befarade hjärnskakningen inte är alldeles för allvarlig.

Borås klättring har börjat.

***

Nu, mer transatlanter.

Växjö har fyra transatlanter i sin trupp – och i mina ögon är det också fyra av seriens fem bästa transatlanter. Snacka om fingertoppskänsla av högt aktade sportchefen Henrik Evertsson som har lyckats med många utländska värvningar genom åren (jovisst, det finns plumpar också, men vilken sportchef har inte det?).

Om jag ska försöka mig på att ranka transatlanterna i HockeyAllsvenskan (och ej säsongsdebuterande Jean-Luc Grand-Pierre är inte med) skulle det nog bli så här:

1. Steve Saviano, Växjö, 10 matcher, 15 poäng, +12
Har raketbränsle i de små benen. Entertainer som opererar i hög fart, excellent kontringsspelare.

2. Josh Soares, Växjö, 10 matcher, 14 poäng, +2
Den spelare med högst uppsida. Kan se något loj ut ibland, men har en ruggig spets och en fantastisk blick för spelet.

3. David Lundbohm, Växjö, 10 matcher, 11 poäng, -4
Kom till Växjö som center men glänste inte, blev då ytter och började glänsa. Storskytt som levererar när det behövs som mest. Sex pp-mål i höst.

4. Ryan Gunderson, Örebro, 9 matcher, 7 poäng, +3
Importerna lyckades inte i klubben ifjol, men Gunderson är av en annan kaliber. Högoktanig offensiv back med rörlighet, spelsinne och ett bra skott.

5. Dustin Johner, Växjö, 10 matcher, 11 poäng, +10
Rivjärn – med viss elegans – som såg trög ut på försäsongen, men som sedan fått spelet att lossna i serien.

6. Mark Hurtubise, Almtuna, 9 matcher, 9 poäng, -7
Inte spektakulär, men ofta rätt placerad i de avgörande lägena och har ett vasst skott när han väl får utrymme. Poängsinnet finns det, men återigen är skillnaden mellan HockeyAllsvenskan och division ett tydlig.

7. Jason Walters, Västerås, 10 matcher, 6 poäng, +4
Kanske inte den offensive spetskomptens man hoppades på, men en gedigen tvåvägscenter med en bred repetoar som tar ansvar. Har potential att växa ytterligare.

8. Dan Iliakis, Mora, 4 matcher, 1 poäng, -1
Sent fysiskt och defensivt tillskott i Mora. Bidrar med karaktär, stadga och resolut spel, vilket var precis vad Mora efterfrågade. Dock armskadad senast.

9. Matt Davidson, Tingsryd, 9 matcher, 4 poäng, -3
Målspruta i division ett och i Kvalserien, gedigen hockeyarbetare i HockeyAllsvenskan. Det finns mer att hämta hos veteranen offensivt. Men är ändå, med sitt allroundspel, en viktig pusselbit hos nykomlingen.

10. Victor Bartley, Rögle, 9 matcher, 2 poäng, -2
Skicklig skridskoåkare och en back med fina uppspel och uppåkningar. Men… spelar med små marginaler och har inte levererat så mycket offensivt som man hoppats.

11. Evan McGrath, Västerås, 7 matcher, 4 poäng, +5
Nja… ingen flopp ännu, men visst hade man förväntat sig mer av den gamle Detroit Red Wings-talangen.

12. Adam Hobson, Rögle, 9 matcher, 1 poäng, -5
Spelade under försäsongen till sig platsen som förstecenter… nu är han fjärdecenter med minimal istid. Hyfsad hockeyarbetare, men Lund-födde Hobson har inte visat någon spets ännu.

***

På tal om transatlanter. Jag blev ju milt sagt doppad i tjära och fjädrar när jag påstod att Rögle och transatlanter inte varit någon lyckad kombination de senaste åren. Jag erkänner att jag hade fel om veteranen Brett Harkins (vars storhet i väl inpräntad hos Röglefansen, men uppenbarligen inte hos mig), men i övrigt vet i fanken.

Jag kanske stoppar ner mig i en ny köttkvarn (vem vill veva?), men under de år jag följt HockeyAllsvenskan – typ sedan 2006 – så har jag då inte sett så många lyckade transatlanter i klubben, tvillingarna Abbott (och det var ju i Elitserien…) och Mr Harkins (som jag blev ordentligt upplyst om) undantagna då.

Fast jag gillar Victor Bartley. Man undrar ju vad karln sysslar med ibland när han åker upp med pucken och ska dribbla, men han är ändå ganska elegant. Med lite bättre avvägningar så kommer han växa… och han får ju spela mycket. Han får klassas som en helt okej värvning.

Om Adam Hobson kan klassas som detsamma vet i fanken. Frågan är om han överlever hela säsongen i Ängelholm.

***

Årets HockeyAllsvenska innehåller ingen dunderflopp bland nordamerikanerna i alla fall, vi har ju upplevt värre de senaste åren. Typ som Växjös Adam Calder… eller Rögles Rich Hansen… eller Bofors Lou Dickenson.

***

Nog om transatlanter.

Morgondagens tips:

Bofors – Mora 2
Tingsryd – Rögle 2
Leksand – Örebro 1

Lite magkänsla här. Tingsryd är under isen, Rögle på gång… och Mora också. Örebro har dansat färdigt för tillfället, och jag tror inte man rubbar ett revanschsuget Leksand i Tegera Arena.