De nya NHL-reglerna slår igenom till fullo i sommar.
Tänker mest på att NHL-lagen äger rätten i två år, sedan är spelaren ute på NHL-marknaden igen.
Har skrivit om Daniel Larsson.
Han ägs av Detroit.
Detroit måste ta Daniel i sommar, annars blir Daniel singel på NHL-marknaden och kan kramas med vilken NHL-klubb som helst. Det handlar bara om att spelaren ska våga tack nej till inviten från NHL och i Daniels fall, Detroit.
Och som jag ser det är det mest fördelaktigt för alla NHL-draftade spelare av landslagsklass att tacka nej till klubben som äger rättigheten.
Bättre att kunna kramas med 30 klubbar än att bara kunna kramas med en klubb.
I Daniel Larssons fall riskerar han att bli ”Stefan Liv”. Dvs att hamna som målvakt nummer fyra på Detroits rankinglista, bakom Hasek, Osgood, Howard, och försvinna bort i AHL-träsket. Bättre att kramas med en klubb som bara har en halvbra målvakt och där man direkt kan bli NHL-målvakt, nåja.
En annan spelare i Larssons läge är Jhonas Enroth, SSK.  Ska Jhonas kramas med Buffalo eller gå ut på marknaden för att få bättre lön och en lättare konkurrens? Hur intressant resonemang som helst.