Har börjat komma in i OS-formen och sista veckorna har jag avverkat två NHL-matcher per dag/natt.

I morse, svensk tid, blev det Boston-Washington och delar av San Jose-Detroit.

Är mycket imponerad av vad Nicklas Bäckström gör i NHL:s starkaste lag, Capitals. Han var lysande i morse och det är bara att titta på vad tv-experterna på NESN sa inför matchen:

Jag kan inte släppa det här med Jonathan Hedström och den behandling han fick av Luleå.

Började fundera på hur det gick till när Karl Fabricus fick lämna Frölunda i september och hamnade till slut i Luleå.

Då sa Lars Osten Bergström att det var dåraktigt av Frölunda att släppa en spelare i september. Bergström tyckte även att det var konstigt att Frölunda ville att Luleå skulle ta en del av lönen. Nu blev den en uppgörelse till slut där Luleå tog hela lönen, men att de fick betala av lönekostnaden för 09-10 till Fabricius under två säsonger.

Avbetalningsplan.

Generöst gentemot Luleå.

I helgen var det alltså Bergström som ville bli av med en spelare 24 timmar innan transferstoppet och det var ju inget konstigt hörde jag att han sa på Canal +.

Det var ju också självklart att den nya klubben skulle betala hela Hedströms lön. Allt annat var ju orimligt.

Tänk var sunt förnuft kan ändra sig snabbt. Allt beror på vilken sida man står på. Eller vem som håller i plånboken.

Nu lägger vi det här åt handlingen.

I mina ögon är Brynäs värvning av Eero Somervuori den bästa inför den här säsongen.

Brynäs förlorade ultra-målskytten Daniel Widing till Schweiz och det är alltid otroligt svårt att värva en målkung. Det är också när man värvar en potentiell målkung som sportchefen (Michael Sundlöv) kan bli kölhalad i media eller bland fansen. Misslyckas spelaren så är det en fiaskovärvning och den risken tar inte sportchefen när han värvar en back eller en två-vägscenter.

Sedan måste man bedöma nyförvärv efter lönen. Somervuori har en ok lön, inte mer.

För mig är det inte så konstigt att Hlinka, Magnus Johansson eller Abbottarna lyckas i elitserien. De är så duktiga hockeyspelare och får betalt därefter också.

Men Somervuori var i mina ögon en chansning. Jag trodde att lampan slocknat för honom och att han kanske cashade in en sista gång så att han kan bygga färdigt sommarhuset i Finland.

Nu har han besvisat motsatsen och han är skillnaden mellan Brynäs i kvalserien och Brynäs i slutspel.

Hur går då en Somervuori-värvning till?

Som jag ser det är det personliga kontakter mellan sportchefer och agenter. Glöm att spelarlistor skickas runt på fax eller mejl, så är det inte.

Jag ser ett mönster i var spelarna hamnar i elitserien efter vilka agent som företräder dem.

Timrå handlar mycket av en svensk agentbyrå.

Kent Norberg användar mycket finska kontakter.

Brynäs (Sundlöv) jobbar tight med en finsk agent, som företräder Eero Somervuori, bland annat.

Skellefteå gillar en agent i Finland/Tjeckien.

Givetvis pratar sportchefen och agenten ofta med varandra och de hjälper varandra att få bra översyn vilka spelare som är lediga och vilket behov klubben har.

Somervuori blev klar i februari/mars för Brynäs.

Smart och snabbt handlat av Sundlöv.

Sammanställning över svaren från läsarna i dag.

Var är USA?

Alla struntar och nonchalerar USA. Så är det överallt.

De har i mina ögon bästa målvakten, Miller.

De har rätt ålder på spelarma, medelålder 26 år. De har målskyttar i Zach Parise och Pat Kane.

USA är bra, riktigt bra.

Nedan är Kanadas lagledning inför OS.

Otroligt med människor som ska hjälpa Team Canada. Jag hoppas inte att alla ledare ska stå i båset. Då blir det trångt värre i båset.

Men jag hittar ingen målvaktstränare.

Kan det vara så att Kanada tagit efter Bengt-Åke och ratar målvakstränare?

Klipte ut det här från swehockey.se.

Kan det vara så att Rögles hockeypensionär, nåja, väljer nummer 99 på ryggen. Det heligaste numret i hockeyvärlden.

Nu tror jag inte att han gör det. Swehockey brukar, av någon skum anledning, sätta 99 på alla nya spelare. Och hade jag varit Kantor skulle jag INTE spela med 99. Det numret står för något som Kantor inte står för.

Måndag.

Årets silly season är över och Rögle fick in Ramzi Abid, f, i slutklämmen.

Det var ju ingen nyhet för er som följer bloggen. Han har det ryktas om länge till Rögle.  Rögle har ringt runt till personer som känner Abid och frågat hur han är i omklädningsrummet.

Det mest intressanta var givetvis 12 timmar Jonte Hedström-extra.

Så här var det:

Efter matchen mot Skellefteå i lördags ringde Luleås sportchef Lars Osten Bergström upp Jonathan Hedström och dennes agent. Han sa att Jonathan inte kan vara kvar. Han presterar inte och är för dyr.

Ok, sa Hedström och agenten och började ringa runt till samtliga elitserieklubbar, AIK och Leksand samt ngn klubb i Schweiz.

Även Asplöven ville värva Hedström. Hade varit coolt om den hade gått in.

Luleå kontaktade Lukko Rauma och kom överens om prislapp. Men till Finland ville inte Jonte.

I slutet stod det mellan AIK och Rögle.

Men Luleå ville ha full kostnadstäckning, vilket är ovanligt, när man sparkar en spelare. Det kunde inte AIK fixa och till Rögle ville inte Luleå släppa Jonte för en rädsla vad som kan hända i en kvalserie.

Kan bara säga såhär; pinsamt Luleå.

Det här hade aldrig hänt i HV71, Färjestad, Linköping eller Frölunda. Där hade man först fixat ett utköp och sedan gett spelaren fria händer att göra vad han vill.

Hur många sargdueller kommer Jonte ta för Luleå de kommande matcherna? Hur många gånger kommer han gå ned och täcka skott? Jonte sa för några år sedan; vi pissade på dem. Nu är det faktiskt Luleå som har pissat på honom.