Jag och fotograf Peter hade skumpat fram på knaggliga vägar i fyra timmar innan vi nådde Ex-Lewa. Vi hade ingen aning om vad som väntade mer än att en skola, Gundua secondary school, skulle invigas av Victoria. Den har finansierats och byggts upp av en svensk stiftelse Gundua Foundation som Victoria är beskyddare av.

Barnen hade arrangerat ett hejdundrande välkomnande av kronprinsessan och Victoria sa själv att hon aldrig kommer att glömma den egenkomponerade sången som barnen sjöng för henne. ”We love you, we need you, you are a beauty. We welcome youuuu!” Så där höll de på länge länge. 

På sådana här resor får man anpassa sig till alla situationer. Sömn och mat är det man saknar mest. Det är inte ovanligt att man går utan mat en hel dag. Ibland får man äta tillsammans med kronprinsessan och hennes entourage, ibland i ett annat rum när man är med på utflykter. Den här dagen klarade vi oss på frukosten tills vi kom hem vid elvasnåret på kvällen.

Det brukar funka fint, man är så uppe i jobbet att man inte hinner tänka på mat. Men med stekande sol (vi befann oss ju mitt på ekvatorn) och att stå hela dagen fick mig att bli svag i benen. Jag fick blodsockerfall och drack massa vatten. Efter någon timme var jag så darrig att jag var tvungen att viska till Peter att jag inte mådde så bra, jag tittade mig omkring efter ett tomt hörn där jag kunde kräkas eller svimma lite i fred så jag kunde fortsätta jobba sedan. 

Det måste ha sett roligt ut för när en präst skulle avsluta programmet med en bön höll inte mina ben längre och jag sjönk ner på knä. Phu! Äntligen var alla uppträdande klara. Efter en fotografblandad coctail av Resorb och vatten blev jag piggare på tre minuter. Och David Sica på Stella Pictures bjöd på sockriga godisar. Härligt!

På bilden ovan har jag piggnat till igen och man kan inte annat än skratta med så sköna ungar omkring sig. Killen till vänster med lilla mössan log inte på hela tiden, han tittade bara misstänksamt på oss. Kolla in Peters bild här nedan. 

Foto: Peter Wixtröm