Tänk tanken. Du är en helt vanlig, lite skoltrött, familjekär och sportig kille från Ockelbo som längtar efter en karriär i storstaden. Du flyttar till Stoclkholm för att starta ett gym. Du får hyggligt med kunder, pengar börjar trilla in och kontakter knyts. Plötsligt får du Sveriges kronprinsessa som kund. Du blir kär. Du friar. Hon säger ja. Du flyttar in på Haga slott. 

Och så – du gör ett officiellt besök i din gamla hemstad. Den där lilla orten du älskar, där du gått i skolan, sparkat boll med polarna, skrapat upp knäna på lekplatsen och rusat över gräsmattorna mellan radhusen. Med pompa och ståt, skrikande barn och jublande pensionärer möts du på tågperrongen. 

Overkligt? 

I allra högsta grad skulle jag tro. 

Att stå där framför sin gamla högstadieskola och le mot hundratalet fotografer. Jag skulle vilja veta vad Daniel känner i just den stunden. 

Man skulle kunna tro att det skulle vara en snobbig och kaxig kille som kommer tillbaka till stan och gör ett ärevarv runt torget med sin prinsessa. Icke! Det allra bästa med Daniel är hans avslappnade och varma sätt. Att besöka Ockelbo och sina gamla vänner, grannar och bekanta är ren och skär glädje för honom. Att han dessutom tar tillfället i akt att grabba tag i bladets fotograf Peter Wixtröm och hälsa honom välkommen tillbaka till livet efter att han besegrat sin cancer är oerhört fint. 

Foto sista bilden: Tony Sica/Stella Pictures