Nakna bröst och pizzatavlor väcker starka reaktioner
avTidigare idag chattade kungens hovauditör (advokat) Axel Calissendorff med Aftonbladets läsare. Efter att en fransk, en dansk och en svensk tidning publicerat halvnakna bilder på prins William och Kate från deras privata semester i Frankrike har debatten om mediernas rapportering kring kungligheter tagit fart igen – och framför allt debatten kring vår lagstiftning när det gäller yttrandefrihet kontra skydd av privatlivet.
Calissendorff menar i en debattartikel i DN idag att det måste till en lagändring för att skydda människor mot bildpubliceringar som kränker rätten till privatliv. Den självsanerande funktion som medierna har idag räcker inte anser han. Han diskuterar det så kallade allmänintresset som medierna ofta använder som argument för ibland känsliga publiceringar.
Här kan ni läsa chatten från Aftonbladet.
Jag tror vi alla kan vara överens om att det knappast finns något allmänintresse att ”tjuvkika” på Kates bara bröst. De tidningar som har det som ursäkt för att publicera bilderna är ute på hal is. För 10 år sedan hade de här bilderna kanske aldrig nått tidningsställen, idag har vi en helt annan inställning till kungligheter – och det är mest av godo. Den där obekväma hovsamheten som funnits i radio, tv och tidningar förr om åren håller på att slipas bort. Man ska kunna rapportera om och granska kungafamiljen på samma sätt som man rapporterar kring andra familjer med makt i samhället.
Men den stora skillnaden mellan maktfamiljer inom till exempel näringslivet och en kunglig familj är just privatlivet. Familjen Rausing kan stänga in sig bakom höga grindar och vägra synas i några som helst offentliga sammanhang om de har lust. Att vara regent innebär att vara i tjänst i stort sett dygnet runt, något privatliv existerar egentligen inte eftersom personen är ämbetet och ämbetet personen. Kung och prinsessa är man även när man är ute och äter lunch med sina vänner eller promenerar med barnvagnen i Hagaparken.
Men det finns en gräns för hur nära vi får komma och tyvärr (och tack och lov) är det inte någon fixerad gräns. Ännu. Nakna solbadande hertiginnebröst i en privat trädgård har inget allmänintresse alls. Men de nakna brösten är såklart av allmänintresse om Kate hade fått för sig att springa naken på Londons gator eller sliter av sig toppen under ett statsbesök. Ja nu pratar jag ytterligheter, men jag tror ni förstår vart jag vill komma.
För en tid sedan publicerades nakenbilder på prins Harry efter en blöt natt i Vegas. Diskussionen var något mildare då. Kanske för att bilderna var tagna av en av festdeltagarna och för att prinsen och hans vänner själva bjöd in en massa folk till sviten och glatt kastade kläderna inför hela partysällskapet. Då är man inte särskilt rädd om sitt privatliv. Prinsen hade knappast några argument för att förhindra publicering. Publiceringen blev även ett inlägg i en mångårig diskussion i brittiska medier kring Harrys lämplighet som prins.
I dag berättar vi även om fotografen/konstnären Elisabeth Ohlson Wallins nya konstverk, en bild som visar kungen och hans vänner samlade runt Camilla Henemark som ligger på ett bord med pizzor som täcker väl utvalda delar av kroppen. Drottningen ligger på knä och försöker skura bort ett hakkors på parketten.
De frågor jag fått flest gånger i dag är: Är det här konst? Får man avbilda människor på det här sättet?
Svaret är ja. Ja det är konst, satirisk konst. Och ja en konstnär i Sverige har rätten att avbilda vem han vill i sina verk.
– Det har ju varit en känslig process. Det är min sammanfattning om hur jag upplevt det som kommit fram om kungahuset under senaste åren. Jag är inte helt antimonarkist, men jag är känslig för maktmissbruk – när människor med makt får hybris och börjar göra vad de vill. Den här historien är ett väldigt tydligt exempel på hur det blir när makten går snett, säger Ohlson Wallin till Aftonbladet.
Men är det lämpligt att avbilda kungen på det sättet?
Vem kan avgöra det? Jag kan inte göra det. Det är konst. Och Elisabeth Ohlson Wallin är känd för att provocera med sin konst, ni minns väl Ecce homo?
Att tavlan skulle väcka reaktioner var hon väl förberedd på. Och det är bra att den diskuteras. Hur nära får man gå kungligheterna med ett objektiv eller en pensel? Vad tycker ni?