Just nu pågår den kyrkliga vigseln mellan arvstorhertig Guillaume och Stéphanie i katedralen i Luxemburg.

Du kan se livesändningen här!

Så var den borgerliga vigseln över och Stéphanie och arvstorhertig Guillaume kunde vandra gatan fram som man och hustru tillbaka till palatset.

Stéphanie bar en vit dräkt och en ganska liten brudbukett, den kommer såklart att bytas ut mot en riktigt maffig blomsterbukett i morgon när den kyrkliga vigseln sker.

Just nu pågår galamiddagen i palatset där alla kungliga inresta gäster är på plats. Även Daniel och Victoria och drottning Silvia. Bilder trillar in i systemet hela tiden och det ska bli roligt att få visa upp alla tjusiga klänningar i bloggen i morgon. Blått verkar vara kvällens färg.

Här är en sneakpeak på kronprinsessan Mette–Marit som var en av få som valde rött.

I samband med bröllopet har Guillaume och Stéphanie gett en intervju till inhemska medier. Den blivande storhertiginnan berättar bland annat att hon kommer att bära sin mammas vigselring under bröllopet för att hedra hennes minne. Stéphanies mamma gick bort i en stroke för två månaders sedan och sorgen är såklart fortfarande väldigt färsk. I intervjun berättar hon även att Guillaumes mamma har varit ett stort stöd och att hon anser att hon är lyckligt lottad som har fått en andra mamma i Luxemburg.

Paret berättar att de gärna vill ha många barn. Stéphanie är ju själv yngst av åtta syskon, men riktigt så många har hon inte planerat att få, men de vill gärna vill ha en stor familj.

Svensexan vill de inte prata om, inte heller vart de ska resa på smekmånad, det enda Guillaume avslöjar är att de ska resa iväg efter bröllopet (vilken surprise!) och att destinationen ska bli en överraskning för Stéphanie.

Tydligen har den blivande storhertiginnans nya medborgarskap i Luxemburg väckt en hel del kritik eftersom många andra måste vänta väldigt länge på medborgarskap. Stéphanies svar på det är att hon tycker att hennes situation är speciell som blivande representant för landet.

Här kan du läsa hela intervjun. 

Phu! Efter en vecka nedbäddad i sängen med feber och värk är jag (förhoppningsvis) snart på banan igen med Hovbloggen. Men eftersom bröllopsfestligheterna startar i Luxemburg i dag kan jag inte låta bli att tjuvkika på bilderna som trillar in hos bildbyråerna. Och så här ser det ut just nu!

Vid elvatiden i dag anlände arvstorhertig Guillaume och hans blivande fru Stéphanie till Grand Théâtre för att delta i en mottagning som regeringen bjuder brudparet på.

Vid halv fyra i eftermiddag gifter paret sig borgerligt i stadshuset, det är borgmästaren Xavier Bettel som viger paret och de som vill kan se ceremonin på storbildsskärmar som satts upp på torget Guillaume II.

Ikväll klockan 20.00 bjuds Stéphanie och Guillaume på en festlig galamiddag i palatset tillsammans med kungliga gäster från hela världen. Maten lagas av bland andra Léa Linster som var den första kvinnan som vann det prestiefyllda priset Bocuse d’Or.

Om de är nervösa inför dagens festligheter? Säkerligen. Så här berättar Luxemburgs ledande hovreporter Pierre Dillenburg på tv-kanalen RTL om sitt möte med arvstorhertigen och Stéphanie:

Jag mötte paret för ett par dagar sedan och de var lika förväntansfulla som alla andra unga par är inför sina bröllop. Arvstorhertig Guillaume berättade för mig att han ska försöka glömma bort alla kameror runtomkring honom under vigseln, de vill bara se varandra i ögonen när de avger sina löften. 

Okej låt oss prata om Camilla Henemark och hennes självbiografi ”Adjö det ljuva livet” som kommer nästa vecka. Medierna har redan rapporterat om hennes bok och dess innehåll i ett par dagar nu och min telefon har gått varm. Jag avslutade precis ett samtal med en finsk tidning. Frågorna är många från de utländska medier jag pratar med. Men även från läsare. Är uppgifterna i boken sanna? Hur har vi svenskar reagerat? Hur har kungafamiljen reagerat?

För många läsare handlar det om känslor. En del är oroliga för drottningen, andra för att kungabarnen ska må dåligt eller vara förbannade. Omtanken når inte riktigt lika långt när det gäller kungen och jag ska inte spekulera i varför, men det är en intressant notering.

Så är det sant att Camilla och kungen hade en relation? Ja kungen har inte förnekat det och det finns ingen direkt anledning att misstro Camilla, hon hade inte tänkt prata om det här alls innan boken den ”Ofrivillige monarken” kom ut för ett par år sedan. I sin biografi får hon ge sin egen version av det som hände och förhoppningsvis aldrig mer behöva prata om det hoppas hon. Fast vi vet ju alla att den här historien kommer att leva vidare i kungafamiljens och Camillas liv, på samma sätt som många andra av avslöjandena kring kungen och drottningen kommer att följa kungafamiljen i många år. Idag ”försvinner” ingenting.

Hur mår drottningen och kungabarnen då? Ja inget vidare skulle jag tro, men det här är ju inget nytt, samma ämne knådades i medierna när den första boken kom ut. Det var ju då som kungen ”vände blad” på ett omtalat pressmöte i älgskogen. En pålitlig källa som jag sätter stort värde på har gett mig lite info om läget på slottet. Kungaparet är upprörda över situationen men det finns inte så mycket ilska paret emellan, upprördheten är mer riktad mot oss medier som återigen tuggar på historien och såklart på Elisabeth Ohlson Wallin och hennes tavla som vad jag förstår sårade drottningen ännu mer än Henemarks bok.

Camilla å sin sida hade som sagt till en början inte tänkt prata om det här alls innan ”Den ofrivillige monarken” tog upp det. Men så här säger hon i en lång intervju i DN:

– Jag vill säga sista ordet. Sätta punkt. Jag vill också berätta om min resa från botten till toppen till botten, och om hur det är att leva med adhd. Ge alla andra tokfior som jag där ute någon att identifiera sig med. Detta är en bok som jag har velat skriva länge. Nu har jag fått en chans, så tack så mycket Chefen, för att någon är intresserad av att ge mig ett bokkontrakt!

Hon säger att hon är arg på kungen (som hon kallar för Chefen) för att han inte dementerade att han haft ett förhållande med henne.

– Han skötte hela situationen väldigt klantigt. Varför skulle han över huvud taget kommentera det här? Det gjorde aldrig jag. Jag kunde ha sålt det här för en halv miljon, men det hade varit horpengar. Hur mycket pengar jag än blev erbjuden, hur fattig jag än var, avböjde jag. Och så helt plötsligt klev han själv ut ur älgskogen och höll presskonferens. Jag blev helt tagen på sängen. Han kanske borde ha ringt först så att jag hade kunnat ta semester.