Ja nu är det över ett år sedan som Daniel och Victoria sa ja till varandra i Storkyrkan. Förra helgen firade de sin allra första bröllopsdag. De valde att göra det helt privat, vilket man kan förstå. Hade de gjort något officiellt den dagen hade den 19 juni för alltid riskerat att bli en offentlig bröllopsdag.  

Jag minns hur stressigt – men otroligt roligt – det var att bevaka det stora bröllopet. 

Förberedelserna startade nästan ett år i förväg och det var som mest intensivt veckorna före vigseln. 

Jag har varit på många kungliga event och galamiddagar genom åren men den här dagen i Storkyrkan slår allt. Victoria och Daniel var helt öppna med sina känslor och gjorde vigseln och den efterföljande middagen och festen till något riktigt fint. Jag var förvånad över hur mycket de bjöd på sig själva och sin kärlek. 

På väg till Aftonbladets tillfälliga redaktion vid Skeppsbron sprang jag på Victorias bröllopsdesigner Pär Engsheden när han passerade in mellan avspärrningarna vid slottet. Han bar på en av familjens eller gästernas bröllopsstasser i ett svart fodral. 

Jag satt precis bakom Victoria och Daniels nära vänner och det var oerhört gripande att se deras tårar och känslor under vigseln. De vet ju alla hur lång tid som Victoria hade väntat på den där dagen. 

Jag och min jobbkollega Camilla på Svensk Damtidning stod på slottsbacken och kikade ner på kronprinsessparets båtfärd mot slottet. 

Och så här glada var kungaparet och familjen Westling när Daniel och Victoria klev uppför slottstrappan…

Och så här såg Aftonbladets fina bröllopstidning ut den 19 juni!

Halv tre på natten på Aftonbladets redaktion vid Globen. Ja, ingen av oss var särskilt tjusiga efter de där dygnen kring bröllopet. Men otroligt roligt var det!

Nu är det snart dags att fira midsommar! Vi ses på andra sidan helgen!

Det blev en tidig avfärd till TV4:s studio i går morse. I sminket träffade jag på Claes-Johan Larsson som jag träffat på många statsbesök genom åren och historikern Christopher O’Reagan som alltid är lika intressant att lyssna på. Så här blev pratat i gårdagens Nyhetsmorgon. 

I går blev jag intervjuad av Svenska Dagbladet, den stora frågan är hur ”sann” den rojalistiska yran egentligen är. Min åsikt är att folk dras med i yran tack vare stora kungliga tillställningar där bröllop är den händelse som smäller allra högst. Det är lätt för folk att fascineras av en spännande kärlekshistoria, se bara hur engagerade vi svenskar blev i Daniels kamp för sin prinsessa. Dessutom är sceneriet runt omkring de två huvudpersonerna och den högtidliga och känslosamma feeling som skapas kring brudparet ytterligare en orsak till att folk engagerar sig i den stora festen.

Men till vardags är engagemanget för kungahuset såklart inte mer än en axelryckning som Andres Lokko förklarar i texten. Alla andra föreställningar om att det skulle finnas ett konstant levande och växande engagemang för det brittiska kungahuset är bara en föreställning som jag tror delas en mindre (och i många fall äldre) generation. 

Läs mer här!

Hur går det egentligen för de unga tjejer utan blått blod som gifter in sig i Europas kungahus? I morse pratade jag prinsessjuka, bevakning och prinsessjobb i SVT:s morgonsoffa i Gomorron Sverige. 

Vi diskuterade även kungligheter som använder sociala medier och varför vi ser allt fler hov som använder sig av Twitter, Facebook och Youtube.

I morgon överger jag redaktionen och skrivbordet för SVT:s studio och innan dess ska jag klara av två radiointervjuer. Det blir bröllopsyra först i Radio P4 Sjuhärad klockan 07.50, sedan i SR P1 Morgon och så hoppas jag att vi ses i Gomorron Sverige klockan 9.50 och sedan igen vid 10.45.