Kommer strax tillbaka!
avNu är jag på tv-utbildning i ett par dagar, men vi ses snart igen för fler kungliga nyheter!
Nu är jag på tv-utbildning i ett par dagar, men vi ses snart igen för fler kungliga nyheter!
Just nu är det intensiv uppladdning inför kungens 40-årsjubileum på tronen. För första gången på flera dagar sitter jag äntligen på min stol framför datorn och kan koncentrera mig på att skriva istället för att stå och bubbla framför en kamera. Flera tyska kanaler och en från Holland har varit här för intervjuer och tidningar från Finland, Norge, Danmark och Tyskland har ställt frågor. Det märks att folk är laddade inför helgen och vill veta allt om festen.
Jag ser allra mest fram emot den stora folkfesten på Inre borggården på söndag då alla som vill vara med är inbjudna för att fira kungen med dans, underhållning och musik. Tyvärr kommer jag inte kunna vara där själv och svänga mina lurviga, vi har en lång livesändning planerad så jag får följa festen från studion. Men på fredag tar jag chansen att se den spännande utställningen om kungen ”40 år på tronen – 40 år för Sverige” som visas på slottet. Det ska bli väldigt intressant.
Kommer strax med bilder från kungaparets besök i Jämtland och Härjedalen!
För en tid sedan blev jag förresten intervjuad om mitt jobb i tidningen Xtra Borås och är du är nyfiken på att läsa texten så hittar du den här!
Så här såg det ut i TV4:s studio i morse när jag och Elisabeth Tarras-Wahlberg gästade Nyhetsmorgon för att prata om Madeleines framtida barn. Det blev även lite Obama-prat vilket inte är så konstigt, hela den här dagen snurrar kring den amerikanska presidenten och på redaktionen råder det febril aktivitet kring Obama-bevakningen.
Strax före sändning hann jag även med att medverka i norska TV2:s morgonprogram via telefon. Där guidade den norska hovreportern Kjell Arne Totland tittarna genom de viktigaste händelserna i Madeleines liv som ledde fram till bröllopet i somras och bebisnyheten i går.
Det blev en hektisk och tidig morgon tack vare prinsessan Madeleines framtida bebis. Dagen startade med Madeleine-kommentarer i norska tv2:s morgonprogram via telefon och fortsatte med en trevlig pratstund med Tilde de Paula och Peter Jihde i TV4:s Nyhetsmorgon tillsammans med hovexperten och före detta hovmarskalken Elisabeth Tarras-Wahlberg. Det är alltid lika trevligt att starta morgonen hos dessa trevliga – och morgonpigga (!) människor. Jag är grymt imponerad av deras jobbinsats så tidigt. Jag okej jag erkänner…. jag är som en zombie på morgnarna.
Så hände det som många väntat på. Skolinspektionen ger Lundsberg verksamhetsförbud sedan de misslyckats med att garantera eleverna en trygg och säker miljö. Från och med i morgon torsdag får riksinternatet inte längre bedriva skolverksamhet.
Lundsberg har en anrik historia och här har bland annat prinsarna Bertil och Carl Philip gått i skola. Många överklass/adels-familjer skickar gärna sina barn till Lundsberg, ofta med tanken att de kan skaffa viktiga kontakter för framtiden, lära sig vett och etikett och gå på en skola med ordentliga resurser och kanske till och med uppfylla en tradition i familjen där flera generationer gått på skolan. (Här finns såklart elever från helt ”vanliga” ekonomiska hemförhållanden också och elever vars föräldrar jobbar utomlands).
I mitt jobb har jag träffat många lundsbergare genom åren, de flesta har varit hyggligt folk, ett fåtal riktiga rötägg, men med det sagt – rötägg finns det överallt oavsett skola.
Men sedan 2011 och 2012 då medierna intensivt rapporterade om grov mobbning och sexuella övertramp på skolan har jag funderat över den där kulturen där kamratuppfostran frodas. Eller vi kan väl lika gärna kalla det för vad det är – översitteri och mobbing. En del av er kommer kanske komma med invändningar om att mobbing förekommer på alla skolor och att mediernas rapportering handlar om ett förakt för just den här skolan.
Nej. Så är det inte.
Mobbing på ett internat är så mycket sjukare och värre än på en skola där en elev kan lämna skolmiiljön på eftermiddagen och komma hem till sina föräldrar och få någon slags frist från mobbarna. På ett internat finns mobbarna hela tiden i den utsatta elevens närhet. En del av dem vittnar om misshandel och tortyr på nätterna när ingen vuxen finns i närheten.
Kamratuppfostran har praktiserats på Lundsberg i alla tider och jag har svårt att förstå hur man kan låta barn uppfostra barn. Att skolan sett mellan fingrarna när det gäller den massiva kritik som fördes fram redan för ett par år sedan kan jag inte tolka på annat sätt än att skolan trots allt tyckt att kamratuppfostran är en viktig del i skolans tradition. Och jag kan inte heller tolka det på annat sätt än att föräldrarna instämt i den åsikten. Några förbättringar verkar inte ha skett sedan Skolinspektionen kritiserade Lundsberg senast.
Så hur kan man som förälder inte kräva förändring – och en trygg miljö för sina barn?
Jag har inte svaret på den frågan, men kommer att tänka på en man jag kom i kontakt med 2010. Han satt då i Lundsbergs styrelse och jag förstod det som att han hade barn som gick på skolan. Han skrev ett mail till mig angående en kolumn jag skrivit i Aftonbladet efter att Carl Philip tävlat i STCC och blivit arg på fotograferna. Här nedan följer vår kommunikation och jag kan idag tänka att en sådan inställning till andra människor och sättet att uttrycka sig på nog kan förklara en viss inställning till sina barns skola också…
(Och nej, jag dömer inte alla föräldrar som har barn på Lundsberg. Jag beskriver ett fenomen från 1 förälder och styrelseledamot).
Mannen skrev från sin jobbmail, han var då en högt uppsatt chef på ett multinationellt företag med ansvar för tusentals anställda världen över. Jag antar att han inte har några problem med att vara offentlig eftersom han var helt öppen med sin identitet och skrev till mig som journalist och inte privatperson. Men jag håller hans identitet hemlig eftersom han idag inte längre sitter i Lundsbergs styrelse.
__________________________________________
Bästa ”journalist”Läser man Din ”artikel” i dagens Aftonbladet så undrar man om vissa journalister inte har någon heder eller stolthet för sin utbildning eller värv. Faktafelen är så många och graverande så det är genant. Om Ni skall ha någon trovärdighet så skall ni nog överlåta dylika försök att prata med Prinsen till herrarna på ”rosa” avdelningen som förhoppningsvis kan skilja på rally och banracing, företag x och företag y, och att en (förnämlig) 8:e plats i Sveriges hetaste racing inte innebär någon pall/prisplats !Önskas info om Prinsens privatliv så försök på annan plats än inför en stor tävling där koncentration kräves. Tom Svensk damtidning gör bättre ifrån sig här.När du ser min titel i mitt undertecknande tänker du säkert ”kapitalist och utsugare” inte – oj här har vi en man som varit med och indirekt har ansvar att 60.000 munnar som skall mättas var dag. Frukost, lunch och middag. XXXX-koncernen har idag 19.500 anställda och räknar man par m hemmavarande barn bliver siffran faktiskt så…Otroligt att en långvarig journalistutbildning leder till en sådan pinsam insats!Best regardsXXXX XXXXXXXPresident & Chief Executive OfficerFöretag XAdressOffice dir. xxxxxxxE-mail xxxxxxx_________________________________________________Hej XXXX,Tack för ditt mail.Jag har skrivit en kolumn, inte en artikel. I en kolumn är man fri att tycka och ha en åsikt och det är också det jag gör i min text. Vill du ge kommentarer om nyhetsartikeln så får du gärna kontakta de journalister som ansvarar för den. Något företag x har jag inte nämnt, däremot är jag väldigt ledsen över att ha kallat racing för rally. Det är fel.Jag har följt kungafamiljen i snart åtta år och det är mycket sällan som man är med om sådana här utbrott. Jag har träffat prinsen tidigare under Carrera Cup och det har aldrig varit några problem. Det beror på att kungafamiljen är mycket medvetna om att när de deltar i offentliga sammanhang så gör det de i samspel med media. I offentliga sammanhang är de prins, prinsessa, kung och drottning. inte en privatperson.Självklart har Carl Philip rätt att uttrycka känslor, bli arg eller förbannad. Men han gör det med vetskapen om att vi är där för att dokumentera tävlingen och prinsens insats – oavsett om han är på dåligt humör eller inte. Det här gäller inte bara Aftonbladets fotograf utan alla de fotografer som fanns på plats.Och vad gäller ditt jobb så förstår jag inte vad det har med saken att göra – alla läsarmail eller kommentarer är välkomna.Vänliga hälsningarJenny____________________________________________
Mine in red: