På den tiden jag jobbade på Värmlands Folkblad brukade vi hjälpa Norrländska Socialdemokraten med texter när Luleå spelade i Löfbergs Lila Arena.
En gång, jag tror att året var 2003, så satte jag en etta i betyg på Luleålegendaren Stefan ”Skuggan” Nilsson.
Döm om min förvåning när jag fick tidningen i handen och såg att alla betyg som jag satt var korrekta utom betyget på ”Skuggan, som var ändrat till en fyra.
Jag ringde till NSD och fick svaret att det hade begåtts ett misstag.

Där kunde historien ha dött.

Men några år senare frontade jag Daniel Bergeman, som vid den aktuella tidpunkten var reporter på NSD, och fick det som jag trodde bekräftat – att de medvetet hade ändrat betyget.
– Vi såg matchen på tv. ”Skuggan” var ju en fyra, slog Bergeman fast.
När jag inför kvällens match stötte ihop med ”Skuggan” i Coop Arenas korridorer var jag bara tvungen att återge anekdoten.
– Hahaha, du sätter inte en etta på mig i Luleå, skrattade ”Skuggan” och fortsatte:
– Men Bergeman minns jag mycket väl. Jag skällde ut honom efter noter för en artikel han hade skrivit. Sedan var han inte så kaxig längre…

Jag ringde till Daniel Bergeman för att få storyn bekräftad.
– Vilken gång menade han? Vi hade en hel del duster, sa Bergeman och skrattade lika gott som ”Skuggan”.
– Men vi hade även fina stunder tillsammans, la Bergeman till för säkerhets skull.

/Emil

Jag sitter här med hakan ner till marken.
Nykomlingen AIK slår alltså ut regerande mästarna HV71 med 4–0 i matcher och senaste gången jag kände mig lika stum och förvånad var fan efter Vitrysslandsmatchen 2002.
Enda skillnaden är väl att den gången kändes det som en slump. Nu har AIK brutit ner HV i fyra matcher och det kan ingen kalla för en tillfällighet.

Efter att ha sett HV71 spela bländande på försäsongen – trots att man i vissa matcher saknade nio spelare – tänkte jag; det finns INGET lag som kan rubba HV71 från att bli svenska mästare.
Hade någon sagt ”Jo, AIK” så hade jag kallat in män i vita rockar.
Nu är det nog snarare jag som skulle behöva att Beckomberga, som lades ner 1995, återuppstår. Det här slutspelet gör mig knäpp på riktigt.

Nu sitter jag här – med ett växande skägg som snart kommer att göra mig misstänkt lik Leif Pagrotsky.
Som jag har berättat tidigare fick vi på redaktionen välja ett lag inför kvartsfinalerna och det är inte tillåtet att raka sig förrän ens ”eget” lag har åkt ur.
Jag valde AIK i tron att HV skulle vinna med 4–0 i matcher.
Joråsåatte…

***

Apropå slutspelsskägg: Slår ni de här galningarna? Skicka in ditt bidrag till webbsport@aftonbladet.se

***

Nu ska jag inte på något sätt övervärdera den här bloggen, men Djurgårdens assisterande tränare Tomas Montén muttrade något om att han hade läst att jag skrev att luften gått ur Djurgården.
– Tack för tändvätskan, sa Montén efter att Djurgården reducerat till 1–3 i matcher.
Jag betvivlar starkt att spelarnas tändning i går, eller i morgon, beror på den här bloggen, men för Monténs skull skriver jag det igen: Luleå vinner i morgon.

***

Djurgårdens backtuffing Josef Boumedienne har ju tagit några, i mitt tycke korkade, utvisningar på slutet. Men jag gillar Bom-Bom.
Han gömmer sig aldrig, står alltid upp och svarar, och ifrågasätter när man kommer med ett påstående han inte håller med om.
Jag bjussar här på ett citat han sa efter senaste matchen:
– Det finns inga dumma utvisningar, det finns bara dåligt box play.
Undrar om Hardy skriver under på den…

/Emil

Jag vet att Brynäs sportchef Michael Sundlöv redan är ute och sonderar terrängen inför nästa säsong.
Är det något Sundlöv inte behöver skriva upp på inköpslistan så är det centerforwards.
Brynäs har i dagsläget sex centrar i truppen och jag tror att samtliga kan bli kvar.
Alexander Sundström är den enda som har ett utgående kontrakt, och det logiska är kanske att han försvinner. Samtidigt vet jag att Sundström är oerhört omtyckt både av lagkompisarna och av klubbledningen. Dessutom kan han användas på de flesta positioner, något som är oerhört värdefullt när skadorna slår till.

Till nästa säsong är jag övertygad om att Brynäs kommer att ställa upp med den yngsta förste- och andrecentern någonsin i elitseriehistorien.
Calle Järnkrok, 19, och Johan Larsson, 18.
Jag vet att båda två kan användas som ytterforwards, men både Larsson och Järnkrok är redan nu tillräckligt skickliga för att leda varsin toppfemma.
Jag hoppas verkligen att det är så Brynäs kommer att använda dem. Och tänk vad häftigt att se ett elitserielag ledas av två tonåringar (Järnkrok fyller 20 i slutet av september).

Bakom dessa två finns Jonas Nordquist, Jonathan Granström och Mads Hansen.
Och så Sundström då, om han nu blir kvar.

Så, då är jag tillbaka i Stockholm efter en ny utflykt till Luleå.
Jag lär återvända snart, men förmodligen inte redan på onsdag. Jag tror nämligen att luften har gått ur Djurgården och att Luleå gör processen kort i morgon.
Djurgården körde skiten ur sig i går och lyckades inte vinna trots det. Dessutom verkar det gå en förkylning i laget.

***

Norrlandstidningarna verkar ha inspirerats av Arne Hegerfors. Eller hur ska man annars tolka den ordvitsande rubriken från Norrländska Socialdemokraten…?

Eller den ordvitsande från Norrbottens-Kuriren…?

***

Stämningen i Djurgården verkade dock vara god på dagens träning.
Mario Kempe och John Norman skojbråkade, som ni kan se här. Tror jag. Min iPhone-kamera är rätt usel.
Man skulle kunna ha dammat till med rubriken ”Vilt slagsmål på Djurgårdens träning”, men nja, det känns som en hyfsad gangstring.

***

På planet hem hamnade jag precis bakom Djurgårdens trupp.
Noterat:
* Nästan alla läste Sportbladet (förmodligen eftersom Aftonbladet delades ut gratis på flygplatsen).
* Hardy Nilsson läste DN.
* Mathias Tjärnqvist läste en bok.
– Hundraåringen som klev ut ur fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Väldigt intressant bok, sa Tjärnqvist.
– Handlar den om dig i slutspelet eller? kontrade jag och kom sedan på att Djurgården ligger under med 3–0 i matcher och att jag föddes utan tajming.
Den gode Tjärnqvist kunde dock ta skämtet. Han till och med log.

***

Till sist: Ni kanske minns vadet jag berättade om som innebär att jag inte får raka mig förrän AIK åker ur slutspelet.
Nu måste jag snart vika mig.
Det ryktas att folk gråter när de ser mina bäbisfjun…

/Emil (som snart är len som en barnrumpa i ansiktet)

Att ”gnälla-på-tränarn-sjukan” har kommit till Jönköping bör oroa alla med HV-sympatier.
Smittan sprider sig fort och brukar vara svår att bli av med.

Titta bara på Örnsköldsvik. Och Göteborg.

Den har naturligtvis funnits missnöje med tränare i Jönköping även tidigare säsonger, men då har spelarna kört ännu hårdare och sedan gått ut och presterat ändå.
Inte valt den enkla flyktvägen och skyllt sitt eget tillkortakommande på tränaren.
Nu har några av de spelare som tidigare gick i bräschen lämnat Jönköping och ersatts med spelare som inte riktigt är gjorda av samma virke.

Jag har spelat med Jan Karlsson och jag har haft honom både som assisterande tränare och som huvudtränare, för övrigt hans första uppdrag som tränare. Det var i Mörrum för typ 20 år sedan.
Karlsson är ingen mysfarbror. Han ställer hårda krav på både sig själv och sin omgivning, och det har fungerat bra i Linköping och Frölunda.
Det gjorde det även första året i HV 71.
Jag tror knappast att Karlssons ledarstil har förändrats speciellt mycket till den här säsongen.

Ny kvartsfinaldag och vi har tre högintressanta matcher framför oss. Det är verkligen en ynnest att få följa dramatiken på nära håll.
Jag var och såg Brynäs träning i går och laget börjar allt mer se ut som Tio små negerpojkar. Skador på nyckelpjäser har tvingat tränare Czarnecki att plocka in spelare som under grundserien inte ens har varit i närheten av en ordinarie plats.

Ingenting talar för Brynäs.

Ändå är Czarnecki beredda att starta krig mot sin nya arbetsgivare (Färjestad).
Och varför inte? I det läge Brynäs befinner sig i behövs något extraordinärt för att få till en förändring.
För er som glömt hur det såg ut för två år sedan är det bara att gå in och titta här.

Intressantaste kvartsfinalen är den mellan Skellefteå och Linköping. Skellefteå står med ryggen mot väggen. Förlust i dag och det är kraftig fördel för Linköping.

Hockeybloggen är återigen på plats i Luleå för att se om någon mer djurgårdare än Mika Hannula klarar av att göra mål på Anders Nilsson.
Sista chansen för Djurgården i dag. 0–3 i matcher finns inte en chans i världen att Luleå släpper.

/Abrahamsson

Övertänd.

Slå upp ordet i en ordbok och du kommer förmodligen att hitta en bild på Teemu Laine.
Eller Andreas Falk.
Eller Johan Davidsson.
Eller… Valfri spelare i HV71.

Herregud, spelarna var så övertända att de snudd på tuggade fradga redan från första nedsläpp.
Laine skällde som en bandhund och lagkamraterna ville inte vara sämre.
Det blev en kollektiv felfokusering där ingen koncentrerade sig på det man skulle göra – vinna en ishockeymatch.

Jag har aldrig tidigare sett den gode Davidsson så arg som när han intervjuades i den första perrepausen.
Davidsson var förbannad på att Falk fick matchstraff efter tacklingen i ryggen på MacNevin. Det kan vara så att Davidsson har rätt, det kan vara så att han har fel – jag lägger ingen värdering utan gör som Arto Blomsten och säger ”å ena sidan, å andra sidan” – men det är oväsentligt.
Rinkens riddare Davidsson måste i det läget hålla sig kall och inte jaga på sina redan uppjagade lagkamrater utan i stället, med sin rutin, mana till lugn.

Nu tappade HV:s spelare huvudet fullständigt och då vinner man inga matcher.
Samtidigt var AIK-spelare beredda att offra alla tänder, plus att Viktor Fasth – det börjar bli tjatigt att säga det – var magnifik.

HV71 är ju ett i grund och botten bättre hockeylag. Men AIK leder med 3–0 i matcher.
Och jag fattar inte ett smack.
Jag väntar dock med att säga att motivation och hjärta slår klass och pengar tills AIK har gått vidare…
Är det något lag som har kapacitet att vända 0–3 i matcher så är det just HV.

***

På jobbet har redigeraren Calle Bjäreborn dragit igång ett vad.
I måndags fick vi välja ett lag i slutspelet och det är inte tillåtet att raka sig i ansiktet förrän ens ”eget” lag har åkt ur.
Jag valde AIK, helt säker på att det skulle bli 4–0 i matcher till HV.
Snart ser jag ut som Robert Laul. Det känns sådär…
Heja HV!

***

Till sist: Grymt bra intervju med Fredrik ”Linkan” Bremberg av Boork i Canal plus. Besvikelsen syntes i Linkans ögon när han berättade hur förvånad han är över att han inte platsar i någon av HV:s två power play-femmor.
För HV:s skull kanske det är bäst att jag också intervjuar Linkan.
Förra gången jag gjorde en långintervju med honom svarade han med att dagen efter hänga tre kassar.

/Emil

Klockan är 02.57 och jag har precis avslutat en lååång arbetsdag med en trött ensamburgare på Max. Snålt med blogginlägg i dag, jag ber om ursäkt för det.
Men nu är det dags för en sammanfattning:

* HANNULA-GATE:
Djurgårdens forward stod över träning och värmning och jag ville veta varför. Enligt asstränaren Tomas Montén var det ”inget hockeyrelaterat” medan det enligt sportchefen Jan Järlefelt var en ”upper body-injury”.
Sedan kom Mika Hannula till spel ikväll och var bäst i ett blekt Djurgården, men försvann efter matchen lika fort som min lön brukar göra första helgen efter den 25:e.
Jag frågade Djurgårdens lagläkare Bengt Gustavsson.
– Mika har haft nackspärr, men han spelade ju i kväll. Men det är ingen som har frågat mig. Ring till mig nästa gång så får ni besked, snäste Gustavsson och där stod jag med dumstrut på.
Bengt Gustavsson–Emil Karlsson 1–0, typ.

* DJURGÅRDENS MÅLTORKA:
Djurgården har på två matcher bara gjort två mål, varav det ena var en lyftning från mittzonen.
Luleås hårt arbetande forwardar stressar Djurgårdens tröga backar i uppspelsfasen så att de tvingas slå blindpass till icing eller till stillastående spelare.
Forwarden längst fram styr ut Djurgårdens uppspel mot kanterna där lagkamraterna täpper igen fullständigt. De gånger Djurgården tog sig igenom mittzonen i kväll försökte forwards dumpa pucken rakt ner i stället för diagonalt, men Luleås backar läste spelet, ”tjuvade”, och var först på nästan alla puckar.
Nu är det upp till bevis för Hårde Hardy. Han måste hitta en nyckel, annars kan detta bli 4–0 i matcher.

* LULEÅS ÄCKLIGA DISCIPLIN:
Luleå har inte på hela säsongen dragit på sig ett enda matchstraff eller tiominutare och har överlägset minst utvisningsminuter. Jonas Rönnqvist har infört en sån djävulsk disciplin att jag nästan blir rädd för vad som händer i det där omklädningsrummet när dörren är låst.
I kväll startade Christian ”Fimpen” Eklund en fajt med Fredrik Styrman i slutskedet, väl medveten om att Janne Niinimaa åker runt med ett trasigt knä och att Pierre Johnsson utgått skadad.
Med Styrman avstängd hade Luleå haft backkris på lördag – men Styrman tog smällarna i ansiktet för laget, utan att gå i fällan och kasta handskarna.
– Vi låter dem slåss och så spelar vi hockey och vinner matcherna, sa Styrman pudelklokt.

* DAGENS BÄSTA CITAT:
– Publiken på Hovet har rätt. Vi är en jävla massa bönder.
(Fredrik Styrman om publikens ramsor)

* VÄRDIG SORTI?
Jag har svårt att se att Brynäs ska ta en enda match mot Färjestad efter kvällens sudden-förlust. Nu återstår att se om någon i Brynäs gör som 2002, då Färjestad vann kvartsfinalserien med 4–0 i matcher. Den gången hade Rickard Wallin retat gallfeber på Brynäs och när matchserien var avgjord rann sinnet över på Tommy Sjödin, som satte en armbåge i fejjan på Wallin med fem minuter kvar. Domaren Christer Lärking hann knappt blåsa i pipan innan Sjödin befann sig i omklädningsrummet. ”Ska man förnedra oss så ska det fan kännas”, resonerade säkert Sjödin.

* HETASTE MATCHSERIEN:
Jag har inte sett matcherna själv eftersom jag har följt Luleå–Djurgården, men Skellefteå–Linköping verkar ju har utvecklats till ett riktigt hatmöte med heta känslor och ordkrig hit och dit. Dessutom jäkligt underhållande hockey. Härligt! Jag tror på sju matcher och att Andreas Jämtin avgör.

Nu väntar en nästintill ledig fredag (jag ska träna fotboll i stället för att gå på Luleås och Djurgårdens träning).
Men jag kan nog inte hålla mig ifrån att se HV–AIK på kvällen.
Enligt uppgift ska Abris ha ett rykande färskt blogginlägg på gång.

/Emil

Nykomlingen AIK har nu klätt av regerande mästarna HV71 två matcher i rad och jag är snudd på mållös.
Men bara snudd på.
Att allt inte stod rätt till i HV71 avslöjade Sportbladets Anna Lindbäck redan den 10 december…

Janne Karlsson bänkade alltså Per Ledin, Fredrik Bremberg och Johan Lindström i sista perioden. Två av dem är välbetalda stjärnor. Men – som AIK:s Christian Sandberg sa häromdagen – man spelar inte med pengarna utan med hjärtat.
Nu måste HV-spelarna visa var hjärtat sitter!

Men AIK har i två matcher gjort HV dåligt genom att spela smart och för varandra.
Och i kväll hade man två spelare som lyste lite extra.
* Forwarden Daniel Bång. Vi var många som skakade på huvudet när förbundskaptenen Pär Mårts panikplockade med Bång i Tre Kronor när det blev skadekris under Karjala Cup. Men det finns väl kanske en anledning att Mårts är förbundskapten och att jag blott är en simpel hockeyreporter som låtsas att jag vet något… Bång var briljant i kväll.
* Målvakten Viktor Fasth. Han släpper inga returer. Inga! Puckarna bara suger in sig i hans kropp och i kväll visade han dessutom att han kan tygla sitt hetsiga humör. När Ledin, Laine, Lindström och alla andra med efternamn som börjar på L ville trigga igång honom höll sig Fasth lugn och åkte ut i hörnet, bort från hetluften.

***

Jag inledde dagen i Luleå och såg Djurgårdens och Luleås träning i Coop Arena. Jag har full förståelse för att man försöker mörka skador under ett slutspel, men när asstränaren Tomas Montén först sa att Mika Hannula inte var med på träningen på grund av något som ”inte är hockeyrelaterat” och sportchefen Jan Järlefelt sedan sa att de berodde på en ”upper body-injury” så sätts ju konspirationsteorierna igång.
Kanske helt i onödan. Kanske lirar Hannula i morgon och så har vi gjort en höna av en fjäder.
Men men… Slutspelspulsen är här och jag älskar det!

***

Till sist vill jag dela ut en smocka till Csports. Den 3 mars köpte jag matchen Frölunda–Modo för 139 spänn – men fick inte se en minut hockey eftersom det var nattsvart i rutan. Jag skickade ett mejl till Csports kundtjänst, men har fortfarande inte fått svar.
I kväll köpte jag AIK–HV71 av Csports. Visst, jag kunde se matchen, men herregud vad det hackade. Inte okej!

/Emil

Sitter på hotellrummet i Luleå och har precis skickat iväg texterna till morgondagens tidning. Skulle vilja påstå att huvudstoryn är åtminstone ++++

Jag är för trött för att ge mig på någon längre analys om matchen, den får Abris ge i sin krönika. I stället kan jag meddela att Lars ”Osten” Bergström läser den här bloggen.
– Jag noterade att du inte såg fram emot min nakna lekamen. Jag hoppas att inte min fru säger samma sak för då är jag illa ute, sa ”Osten” och garvade angående det här inlägget.
Skönt med sportchefer som har humor, säger jag!

Humor är annars något som verkar vara på väg bort ur svensk hockey, där allt ska vara så förbannat allvarligt.
Därför känns det skönt med en avslappnad lirare som AIK:s Johannes Salmonsson.
Jag frågade vad han ansåg om Viktor Fasths klubba i skrevet på Teemu Laine och fick svaret:
– På reprisen ser det inte ut att vara ett så hårt slag och jag är inte ens säker på att klubban träffade. Men Laine kanske har en jäkla hängpung som trillat ur suspen och då kan ju minsta lilla pet göra väldigt ont…

Det var alltså ingen attack eller hån från ”Salle”, utan ett skämt (även om jag kan förstå om Laine inte garvar ihjäl sig).
Min poäng är att vi behöver fler som Salmonsson som bjussar på rubriker och ökar intresset för sporten. Som det är nu ska ju snart vartenda ord vägas på guldskål, lindas in, snällas till, tvättas, manglas, sorteras, gå genom presschefer, och komma ut som ”vi tar en match i taget, pucken är platt”.

/Emil

Slutspelet går in på dag 2 och i dag flyger jag och Abris upp till Luleå.
Jag har mina förhoppningar, men tvivlar på att vi får se såna här scener igen…

Jag helt enkelt älskar när Thomas ”Bulan” Berglund, på frågan vad som hände, vräker ur sig:
– Det är deras, jag vetifan vad han heter, nån nykomling som de har, som åkte in i honom (Myllys) och försökte vara kaxig. Går man på vår målvakt, då måste man få stryk alltså, så är det bara!

I dag är ”Bulan” asstränare i Luleå och han är fasen den ende som babblar och bjussar på rubriker i det laget. Det märks att Jonas Rönnqvist har infört en stenhård disciplin.
* Luleå drar på sig i särklass minst utvisningar.
* Alla jobbar stenhårt för laget i varje byte.
* Spelarna är ytterst avvaktande i kontroversiella frågor. Inget får sägas som kan skada det egna laget.

Jag kan inte säga annat än att jag beundrar det. Men visst fasen vore det roligare för mig som reporter om Luleå kunde bjussa på något smaskigt i kväll som omväxling.

I klippet här ovanför var för övrigt samtliga spelare inne på isen, utom Djurgårdens Johan Garpenlöv som redan satt i utvisningsbåset.
– Var jag med? Det har jag förträngt, sa Garpen och log när jag drog upp bataljen i går i samband med Djurgårdens träning.
Garpen, som i dag är Team Manager för Tre Kronor, har inte släppt banden till Djurgården och syns ofta på Hovet.

/Emil

PS. Till sist håller jag inte alls med Luleås sportchef Lars ”Osten” Bergström. Jag är, för att prata klarspråk, ganska opeppad på att se en pinup-bild på Osten…